Tågen håller tiderna – Yeahhh – vågen!!!

Det blir taxi ner till stationen (förstår inte hur jag ständigt kan vara så där lite i sista minuten). Vi diskuterar det märkliga i att man måste planera för tågförseningar om man ska kunna använda kollektivtrafiken. Men tåget till Malmö avgår faktiskt enligt tidtabell!!! Så – en timme till ingenting. Så härligt det är med sån här ”ingenting” tid. Ringer Annica Gilbertsson och diskuterar hennes kommentar här på bloggen.

Hennes peppande betyder jättemycket för mig!!! Och jag kan ärligt säga att jag inte hade varit där jag är i dag utan alla hennes goda råd. Tyvärr funkar det inte med en spontan fika för henne.

I mitt nya liv söker jag det spontana i tillvaron. Det är så skönt att inte planera upp fritiden utan ta de möjligheter som känns rätt i nuet. Men Annica är på väg till en föreläsning och hon berättar om en helt fullbokad vecka med massor av energigivande föreläsningar.

Istället blir det  en chai latte på Espresso House och några lager nagellack – så flyger tiden iväg och jag får ändå rusa till tåget… kliver ombord 11.15 … och tåget avgår tabellenligt 11.17!!! (Behöver nog ställa om min hjärna så att jag inte ständigt tänker tidseffektivisering utan att det är ok med väntetid…) 

Resväskan blev väldigt full – för jag kunde så klart inte bestämma om det skulle vara kort eller lång klänning i morgon kväll. Får väl se om jag springer på någon tjej som jag kan stämma av med. Joggingskorna kom också med! Ser fram emot härliga joggingrundor med Ann Wikström, ägare till La Perle.

Ann Wikström är en av mina viktigaste förebilder och våra diskussioner hjälper mig ofta att fatta kloka beslut.

Just nu är det väldigt mycket tankar om företagets framtid. Ska jag verkligen våga satsa? Många avråder och menar att vi ska vara nöjda med det vi har. Samtidigt innebär det att vi redan nu måste börja tacka nej till ärenden. Ärendeingången just nu är osannolik – och jag vill ju att vi skall kunna hjälpa människor. Alla har vi fullt upp att göra… varför skulle vi då inte nyanställa och därigenom hjälpa fler jurister in på arbetsmarknaden?

Dessutom lever jag ju i den tron att andan hos oss är lite speciell – att det är något som efterfrågas av marknaden. Så – varför då inte våga satsa och kunna sprida den andan till andra platser?

Ser fram emot dagar av inspiration och tid att reflektera på lördag så att jag förhoppningsvis kan ta kloka beslut i nästa vecka.