Både jag och Caroline inledde dagen i Ystads tingsrätt. Bådas förhandlingar handlade om barn. Det finns inga mål som berör mig så som när föräldrar strider om barn.
I båda målen lyckades vi hitta lösningar. Ibland kan det vara nödvändigt att driva ett mål till huvudförhandling – men innan man bestämmer hur man ska göra bör man tänka på vad det innebär för barnen. En utredning kan ta upp emot ett halvår – och under den här tiden fortsätter ofta konflikten.
Att fatta beslut om sina barn är det svåraste som finns – men jag menar att barnens bästa måste vara det som avgör!
Min förhandling blev framskjuten pga att domaren satt fast på tåget.
Då vill jag först säga att jag verkligen uppskattar att domarna åker tåg!!!!
Sedan vill jag ge en rejäl känga åt ansvariga för tågtrafiken.
Jag är stor förespråkare för tåg och kollektivtrafik. Det är bra för miljön. Ändå åker jag tåg alldeles för sällan. Varför??? Jo, det går inte att lita på tågen. Så sent som i lördags blev vi sittande mer än 30 minuter för att vänta på ett tåg – mitt i natten!!! I augusti ställdes tåget in kl 22.15 när vi var på väg hem från en teaterföreställning – inte direkt så man jublar om man ska upp och jobba dagen efter. Skånetrafikens ersättningsregler är begränsade till 500 kr per person. Även om vi var två blev det en ekonomisk förlust.
Att ta tåget till förhandlingar är omöjligt då ett försenat tåg inte skulle accepteras som laga förfall för ett ombud.
De ansvariga för tågen borde även beakta vad de försenade tågen kostar samhället i inställda möten. Vad kostar en försening samhället när domaren inte kan börja förhandlingen – när advokater sitter och väntar.
Nu ska jag gå och låsa valvet… det blev tyvärr inte någon tur till gymmet. Istället strukturerade jag mina tankar när det gäller servicebolaget, ringde ett för framtiden mycket intressant telefonsamtal… gick igenom posthögar… Det händer väldigt mycket spännande just nu – som jag hoppas att jag snart kan berätta om!