Kontakterna med skattemyndigheten

Både som företagsrådgivare och jurist har jag kommit i kontakt med många företagare som beskrivit den ångest de känner i kontakten med Skattemyndigheten. Jag har lyssnat – men tyckt att det var överdrivet. Inte kan man känna sådan rädsla i kontakterna med en myndighet. Starka, kompetenta företagare – sådana människor som tycks kunna klara allt. Inte kan de väl sova dåligt för en sådan sak om de ha rent mjöl i påsen.

Det var innan jag själv blev utsatt för nitiska och ohjälpsamma tjänstemän på skattemyndigheten.

Sedan 2008 har jag haft hjälp av en välrenommerad revisionsfirma med bokföring och alla kontakter med skattemyndigheten.

Jo, jag har behövt det även om jag är advokat. Inledningsvis skötte jag själv bokföringen tillsammans med min dåvarande man som var redovisningskonsult. Men jag kan intyga att det är så mycket jobb – och det finns inget man kan göra på rutin. Hela tiden är det nya anmälningar mm som för en erfaren tar några minuter men som jag kunde lägga halva dagar på att fylla i. Det är så många uppskattningar som är som barriärer att ta sig över. Att starta eget utan hjälp av någon som är expert på redovisning rekommenderar jag inte!

Nåväl, sedan 2008 sköts grundbokföringen av min sekreterare. Revisionsbyrån ser över den löpande bokföringen och sköter all rapportering till skattemyndighet. Jag är supernoga med att allt skall vara rätt. Som advokat kan felaktigheter i bokföringen leda till prickning.

Min fastighet ägdes av min enskilda firma. I samband med ombyggnation av fastigheten valde vi att sälja in den i ett AB. Den mest konkreta anledningen till det var att slippa blanda ihop näringsverksamheten med mitt privata. Jag hatar alla dessa brev som har med företaget att göra men som kommer i min privata brevlåda. Det är som om man aldrig är ledig.

Revisionsfirman skötte det hela efter alla konstens regler och med hjälp av fina dataprogram.

Redan i våras började breven komma. Det krävdes kompletteringar. Skattemyndigheten ville ha in alla avtal och en massa kopior av fakturor. Jag avlönade personal som fick gå igenom bokföringsmaterial från 2006 och framåt för att kopiera och ge in faktura kopior. När vi kompletterat med detta kom nya frågor. De ringde från revisionsfirman men blev väldigt otrevligt bemötta av skatteverkets tjänstemän. Ännu mer tid krävdes – tid som jag fick betala med personalkostnader och fakturor för bokföring.

Och fastän jag var övertygad om att vi hade “rent mjöl i påsen” började jag må dåligt. Varje brev som kom från skattemyndigheten kändes som en brevbomb. Till slut orkade jag inte läsa dem. Tog breven oöppnade till kontoret. Slet upp dem och slängde innehållet i scannern. Mailade det till revisionsbyrån och lämnade brevet till sekreteraren utan att ha läst.

Det är ju så att företagaren får betala för alla utredningar skatteverket kräver. Antingen med egen tid eller med tid köpt av anställda eller konsulter.

Samtidigt som det kändes som om skatteverket trakasserade mig hade jag ett helsike att få ihop den dagliga verksamheten. Jag har en vision. Att nå den tycktes som en omöjlighet när man tittade på planen. Men jag är förbaskat envis och hade gett mig den på att lyckas med det omöjliga. En ombyggnation av fastigheten som överskred budget. Anställning av jurister som krävde mer kapital än jag beräknat. Organisatoriska frågor som jag inte tänkt på i förväg. Klödd med samhällsbyggnadsnämnden. De anställdas förväntningar på handledning. Behovet av marknadsföring för att få in tillräckligt mycket ärenden.

Det fanns helt enkelt inte utrymme för mig att vara “låg”. Jag behövde finnas överallt hela tiden och vara på topp. Det var oerhört viktigt för att dra verksamheten i land. Om jag skulle ha dåliga dagar skulle allt rasa. Då skulle jag lika gärna kunna lägga ner verksamheten med en gång. Jag var den enda advokaten och allt hängde på att jag kunde handleda alla, granska alla dokument, hålla i alla viktiga klientmöten, sköta mina ärenden.

Jag fick inte låta mig påverkas.

Varje morgon vaknade jag trött. Gick min 30 min morgonpromenad. Fyllde mig med positiva tankar – lurade mig själv.

Hela tiden låg de obehagliga breven från skattemyndigheten och tärde.

Dessa brev skulle mycket väl ha kunnat vara anledningen till att jag hade gett upp hela visionen. Mina satsningar var så stora att det skulle ha inneburit en konkurs.

Ärendet är klart nu. Datorprogrammet i kombination med den mänskliga faktorn hade lett till ett fel. Men trots att revisionsfirman på ett tidigt stadium ringde och pratade med skattemyndigheten kunde de inte förklara vad det var de var ute efter. Istället alla dessa långa brev med frågor. Frågor som ledde till extraarbete för oss. Dålig nattsömn och ont i magen.

Tänk om de istället hade sagt – den siffran verkar lite märklig. Då hade felet kunnat rättas till på ett tidigt stadium och besparat oss stora kostnader.

Idag förstår jag alla de företagare som har ont i magen i kontakten med skattemyndigheten. Undrar hur många mer än jag som förtränger för att över huvudtaget orka driva sin verksamhet vidare.

En sak är säker – jag är tacksam för att jag aldrig gett mig på att själv sköta min bokföring!!! Och jag säger bara – personalen på skattemyndigheten kan vara för djävlig! Det var väldigt, väldigt nära att de knäckte mig!!!

2 reaktion på “Kontakterna med skattemyndigheten

    • Vi sköter grundbokföringen själva i Visma SPCS. Tidigare hade jag xor. (Idag sköts grundbokföringen av sekreterarna.)

Kommentarer inaktiverade.