Nyttjanderätt (Del 5)

Myntet har alltid en baksida. De flesta vill att den efterlevande maken skall kunna ”sitta kvar i orubbat bo” som de säger. Vad menas med det?

Tidigare var det vanligt att den efterlevande maken satt kvar i orubbat bo. Barnen hade egentligen rätt till sina laglotter – men den efterlevande hade inte råd att lösa ut dem. Därför lät de dödsboet vara oskiftat. Kanske skrevs det ut fullmakter för den efterlevande att företräda dödsboet. Om boet inte är skiftat är det samtliga dödsbodelägare som bestämmer. Skall en fastighet säljas måste alla dödsbodelägare skriva under köpehandlingar eller underteckna fullmakt. Att ”sitta i orubbat bo” är inte något att rekommendera om du inte har väldigt goda relationer med övriga dödsbodelägare.

Om makar ärver varandra med fri förfoganderätt får bådas sidor fördela egendomen när båda är borta.

Fri nyttjanderätt innebär att den efterlevande får disponera egendomen – men egendomen ägs av en annan person. T ex kan Anna skriva att Bertil skall ha en fri nyttjanderätt till fastigheten under sin livstid men att fastigheten skall ägas av hennes barn. Inte heller detta är okomplicerat. Hur skall de löpande kostnaderna hanteras? Hur skall man göra om det behövs värdehöjande reparationer på fastigheten?

Om fastigheten skall säljas är det ägaren som får pengarna. Dvs den efterlevande kan inte sälja huset och konsumera upp pengarna.

Laglotten innebär begränsningar vid testamentsskrivningen. Ärvdabalken 7 kap 5 § lyder:

”Har arvlåtaren genom testamente tillerkänt någon nyttjanderätt, avkomst eller annan förmån att utgå av kvarlåtenskapen eller genom föreskrifter rörande dennas förvaltning eller på annat sätt inskränkt rätten att förfoga över den, äger bröstarvinge utan hinder av sådant förordnande utfå sin laglott i egendom, varöver han äger fritt förfoga.”

Om vi går tillbaka till Anna och Bertil. Om Annas egendom är enskild och värderad till 2,1 Mkr motsvarar barnens laglotter 1,050 kkr. Är fastigheten värd 1,2 kkr inskränks laglotten och barnen har rätt att få ut egendom som de fritt kan disponera över.

Om makarnas egendom är giftorättsgods och tar tidigare exempel där Annas egendom värderas till 2,1 Mkr och Bertils egendom 700 kkr så motsvarar laglotten 700 kkr (2,8 Mkr/4=700 kkr). I detta fallet inkräktar nyttjanderätten inte på barnens laglott.

(Första delen i denna serie hittar du här.)