Förlikningar

20121002-050656.jpg
Att ha rätt är inte detsamma som att få rätt. Mer än en gång har vi vunnit ett mål, men inte fått ut några pengar. Ibland har motparten varit ett aktiebolag som gått i konkurs. Ibland har det varit en privatperson som inte haft något att betala med.

Vid den muntliga förberedelsen pratar alltid domaren med parterna om fördelarna med att förlikas; parterna styr själv över resultatet, det är större möjlighet att få betalt, rättegångskostnaderna begränsas och framförallt – man får ett slut på tvisten.

Det sista kan ha ett stort ekonomiskt värde. En tvist tar parternas energi. Energi som kunde ha lagts på annat.

En förlikning innebär oftast att vardera parten svarar för sina egna rättegångskostnader. Ska man då verkligen gå med på en förlikning om man vet att man har rätt?

Jag säger inte att man ska göra det – men i de flesta tvister har båda parterna lite rätt och lite fel. Domstolen kan sällan göra de avvägningarna. Domstolen tittar på rättsfrågor och vad som kan bevisas. Då kan det bli lite av ett lotteri. Det är inte sällan så att tingsrätten och hovrätten kommer fram till motsatt resultat. Ska man då verkligen ge sig in i en tvist då?

I en förlikning kan parterna ta hjälp av det sunda förnuftet. Vad är rimligt? Det finns kanske andra aspekter som rätten inte kan ta hänsyn till.

När du väl har en dom som vunnit laga kraft har ofta konflikten mellan parterna fördjupats. I huvudförhandlingen har kanske båda förhörts under sanningsförsäkran och hållit fast vid sin version.

En förlikning kanske inte gör parterna till bästa vänner – men genom att utgången har förhandlats fram är det lättare att komma vidare.

Idag tillämpar de flesta domstolar en förlikningsmodell där domaren talar i enrum med vardera sidan. Det ger parterna en möjlighet att tala fritt utan att det påverkar utgången i målet. Att bli lyssnad på av en auktoritet som domaren är en viktig del. Ofta bemöter domaren klientens ståndpunkter på ett bra sätt. Bud läggs. Därefter talar domaren med motparten på samma sätt. Det blir en hjälp till försoning.

Det behöver gå en tid för att parterna ska vara redo att förlikas. Inledningsvis finns det ofta så mycket ilska – annars skulle de inte ha gått till advokat. Ju mer tiden går desto mindre betydelse får tvisten och det är lättare att förlikas med resultatet.

Som advokat har du en skyldighet att ta tillvara klientens intressen. En förlikning på ett tidigt stadium är ofta fördelaktigast för klienten.

Ur ett samhällsperspektiv är förlikningar bra då tvister kostar pengar för domstolen att handlägga.

Varför då anlita en advokat? Jag har sett situationer där klienter gjort kostsamma fel. Framförallt på ett tidigt stadium. En process är som att spela ”Risk”. Det gäller att tänka hela vägen. Spara några ess i rockärmen, tänka kreativt, ha hela vägen planerad och kunna planera för oförutsedda argument.

20121002-053546.jpg
Det är viktigt att kämpa för det rätta – för tyvärr finns det personer som utnyttjar systemet, som vägrar betala för att de vet hur långsamt rättssystemets kvarnar maler, som vet att många drar sig i det längsta för att vända sig till en advokat.

20121002-053827.jpg
Ibland finns inga andra lösningar än att kavla upp ärmarna och slåss. Då ska argumenten vara vässade, bevisen ligga färdiga att visas upp. Då finns det bara ett mål- att vinna fullt ut!