Onsdagen den 19 februari 2014

Likt bordets vissnade tulpaner hänger de. Tysta stirrande på den kaneldoftande havregrynsgröten, mackor med ost och skinka, marmelad.

“Får jag en smörgås till” – det ständiga malandet från mannen i rullstol.

“Får jag en smörgås till”, “Jag har inte fått min medicin”, “Jag behöver röka”, “Ingen har bäddat min säng”, “Det är tid att röka nu”, “Flytta rullatorn”. När alla önskemål är tillgodosedda slår han till TV:n. Damen i den urtvättade mjukiskostymen reagerar som alltid omedelbart. De svarta lackskorna smattrar mot linoleummatten när hon går bort till de tre sjukvårdarna som småpratande står vid frukostvagnen.

“Säg till att han stänger TV:n. TV:n ska vara frånslagen när vi äter.”

När ärendet är utfört linkar hon tillbaka till sin plats bredvid rullatorn. De glänsande skorna hasar mot golvet, den alltför stora koftan hänger slappt över hennes framåtböjda kropp.

I den rostfria vasen hänger resterna av de röda tulpanerna som sattes in i fredags – alla hjärtans dag – min första morgon på avdelningen.

Bladens toppar börjar övergå i svagt gult innan den mer normala gröna tar över. Stolt reser sig ståndarna på de tulpaner som släppt både kronblad och pistiller. Det är som om kronbladen och pistillerna drar blomman mot bordsskivan. Djupast hänger de som ännu inte börjat släppa taget.

Är det samma sak med oss människor? Är det våra bördor som drar ner vårt humör? Måste vi tömma ryggsäcken för att orka resa oss mot ljuset?

Svåra beslut – måndagen den 17 februari 2014

När telefonsvararen satte igång la jag på

Vad skulle jag ha sagt?

Jag ville ju bara gråta

Jag ville bara hitta förlåt

och en lösning – framåt

Jo, jag har gjort fel

– så in i helvete fel!

Alla säger att jag måste sluta titta bakåt

 

I natt vill jag sova

femte natten

snart en vecka – och inget har hänt

Första behandlingen på onsdag

Evigheters evigheter

 

Ibland vill jag bara somna in

Bli en ängel

Då skulle jag vaka över barnen

– alltid

Ett telefonsamtal

20140205-223327.jpg
Klockan är mycket när jag kommer på att en väninna fyller år idag. Det fanns en tid när vi träffades ofta, när vi delade tankar och upplevelser.

Oj, oj, oj vad vi hade mycket att tala om.

När vi la på luren kändes det att vi nog kommer att träffas väldigt snart. Vänskap som finns trots att man sällan träffas känns extra värdefull.

20140205-223814.jpg

Vilken egendom skall tas upp i bouppteckningen?

När en person avlider skall det göras en bouppteckning eller en dödsboanmälan.

I bouppteckningen skall den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. På skatteverkets hemsida finns en handledning om hur egendomen värderas.

Efterlevande make (Ärvdabalken 20 kap 4 § st 2)

Var den döde gift skall båda makarnas tillgångar och skulder  antecknas var för sig. Det gäller även om den efterlevandes tillgångar var enskild egendom.

Efterlevande sambo (Ärvdabalken 20 kap 4 § st 3)

Om en efterlevande sambo begär bodelning skall samboegendomen antecknas särskilt. Skulder med säkerhet i samboegendomen skall också antecknas. I vissa fall skall all den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas.

Tankekontroll

20140201-091841.jpg
Det är grått utanför fönstret och jag inleder februari med att lyssna på Thomas Sjödins vinterprat tack vare en länk Jackie Kothbauer delat på fb.

Han berättar om ett samtal i en norsk kyrka. Framme på väggen hängde två skyltar; “före” och “efter”. Under skyltarna tomma spik avsedda för psalmnumren före och efter predikan.

Det påminner om livet. I nuet kan vi själv välja vilka bilder vi ska hänga på spikarna. Ska vi hänga minnen av misslyckanden eller härliga stunder av lycka?

Vi vet inget om framtiden, men i nuet kan vi påverka våra tankar – både på hur vi ser på det som varit och på det som ska komma.

Annica Gilbertsson jobbar med EnergyManagement och menar att vi genom att skapa härliga målbilder drar till oss det vi önskar.

Tidigare har jag medvetet strävat mot målet – men hon menar att vi ska vara och njuta i nuet. Målbilderna ska bara vara så där härliga, skapa positiva känslor om framtiden.

Nu letar jag guldkorn i det förgångna att hänga på mina tomma spikar under “före” och skapar målbilder som känns så där sköna i hela kroppen.

Liksom lastaren kör iväg snön så den får smälta och ge plats för våren skyfflar jag bort mina negativa tankar.

20140201-093049.jpg