Flow

20140531-221355-80035373.jpg

Igår var jag så där vansinnigt trött igen. Kanske var det en förkylning. Kanske var det den där utmattningen. Eller så var det bara kroppen som behövde vila efter en period i Flow.

Jag hittade den här artikeln om kreativitet och flow genom Facebook. Det var som om den förklarade så mycket i mitt liv!

I artikeln säger professorn Birgitta Sander följande om flow:

“Du måste ha möjlighet till full koncentration på uppgiften.

Du behöver ha totalt fokus.

Du måste ha den erfarenhet och det kunnande som krävs för att klara uppgiften.

Du behöver ha gott om tid att syssla med uppgiften, och helst ingen slutpunkt.

Du måste ha roligt, i alla fall känna att det du gör inte är obehagligt.

Du behöver få arbeta i lugn ro, och inte bli störd.”

20131209-225012.jpg

Så var det när jag jobbade ostört med juridiken. Jag minns att jag fullständigt älskade känslan, hur jag kunde sitta till långt ut på nätterna för att tid och rum bara försvann. Det var som en nyförälskelse – eller om du vill kalla det passion.

“När Birgitta upplevt en längre tid av flow blir hon helt utmattad. Då gäller det att lägga arbetet åt sidan, ta en paus och kanske till och med vänta tills nästa dag med fortsättningen. Detsamma gäller när hon tecknar eller målar. Om hon är för trött efter några timmars skapande – då tiden upphört att existera – måste hon lägga undan penseln och färgerna.

– Om jag fortsätter att analysera mina prover trots tröttheten är risken stor att jag gör fel, att jag tolkar det jag ser på fel sätt. Är det den cellen som är problemet? Eller de där? Jag börjar tveka och det är inte bra. Och när jag målar är risken stor att jag förstör det jag skapat om jag går över gränsen.” Säger Birgitta Sander i DNs artikel den 19 november 2014. 

20140129-062928.jpg

När jag startade företaget 2004 ville jag ha tid att njuta av naturen – att bara vara när jag kände för det. Det fanns inte några tider – utan jag kunde jobba i flow. Efterhand som allt fler kunder sökte mig stördes mitt flow av ringande telefon. Efter ett tag anställde jag sekreterare. Fortfarande kunde jag stänga in mig och få flow.

Men när vi började bygga om fastigheten 2010 förändrades situationen. Ständiga avbrott gjorde att jag hade svårt att koncentrera mig under arbetsdagen. Istället började jag sitta till långt ut på nätterna för att kunna hitta flow. Detta gjorde så klart också att jag började komma i tidspress i mina ärenden.

“– Jag behöver uppleva en stunds flow varje dag, annars mår jag inte bra. Men jag har ingen särskild ”flowknapp” att trycka på. En förutsättning för att jag ska hamna i ett sådant tillstånd är att jag har god tid på mig att utföra det jag tänkt mig – och att jag inte blir störd under arbetets gång, säger Birgitta Sander.” i DNs artikel “Med pensel och mikroskop hittar hon sitt flow.

20140506-162328.jpg

Var hittar jag flow?

Spela piano, arbeta i trädgården, skriva och fotografera försätter mig i flow. På mina morgonpromenader dansade tankarna fritt och skapade ord som jag sedan smattrade ner på tangentbordet eller i mobilen. Att tänka ut nya projekt försätter mig nog också i flow. Ja, det är nog själva skapandet.

I helgen hade vi julmys med familjen. Jag älskar verkligen att försöka skapa en känsla. Vi bjöd på ägg och sill till förrätt och fisksoppa till huvudrätt. För att göra det lite lättsamt skapade jag stationer för de olika rätterna. Du vet – det är sådant jag kan gå igång på. Inga stora saker – men hela jag hamnar i ett annat tillstånd.

“På lediga stunder målar Birgitta regelbundet, det har hon gjort sedan tonåren. Med duken framför sig på staffliet eller ritblocket i händerna gäller det att gå in i ett tillstånd av total fokusering. Det handlar om att helt absorberas av uppgiften, att hålla fast vid den ursprungliga tanken och att kunna ta till vara oväntade effekter.

– Samma känsla eftersträvar jag i mitt arbete. Att i lugn och ro få sitta vid mikroskopet med en hög prover att gå igenom och veta att jag har dagen på mig är underbart. Då infinner sig snart den där härliga känslan av flow. Plötsligt går allt så otroligt bra, allt flyter verkligen på.”

20131205-061502.jpg

När försvann den här känslan av flow i arbetet?

Den 24 februari 2012 uppstod en arbetsrättslig konflikt med en anställd. Fortfarande minns jag känslan när jag promenerade hem efter tvådagars förhandling i tingsrätten. Det var fredag. Hemma väntade barnen.

Jag hade haft den där fullständiga fokusen i rätten när jag inte vill bli distraherad av andra frågor.

Precis vid vår brevlåda stod jag när jag läste mailet i mobilen. Han skrev att han frånträtt sin anställning. Lämnat bilnycklarna, skrivit till klienterna. Mailet var skickat fredag morgon. Brevet till klienterna hade gått ut på torsdagen – när jag inte varit på kontoret. Samma dag hade han lämnat bilnycklar och dator till min sekreterare, men inte med ett ord hade hon antytt något – trots att jag hade haft telefonkontakt med henne redan på torsdagskvällen.

Känslan bor fortfarande i min kropp. Det var som om jag skulle kräkas. Allt runt mig blev suddigt och jag fick hålla mig i brevlådan för att inte ramla ihop i en hög på marken. Det var helt overkligt. Subtilt for en tanke genom mitt huvud – jag orkar inte – jag vill bara dö!

Barnen bodde hos mig på heltid och redan då var relationen med deras far mycket konfliktfylld. Ja – och ni vet ju hur det är att ha tonåringar.

Fastigheten var precis ombyggd, vi hade investerat i datorer och tecknat ett treårigt avtal om serverlösning som skulle göra det möjligt för de anställda att även arbeta hemifrån. Dessutom hade han under sommaren fått tjänstebil på leasing som nu tickade pengar. Det visade sig sedan att den sjunkit så mycket i värde att det kostade företaget 60 000 kr att göra sig av med den. Vi var två advokater och tre biträdande jurister. Att dra runt företaget på en advokat var vansinne! Vi var i företagets allra känsligaste uppbyggnadsskede.

Där och då rasade min värld. Redan samma helg fick jag en influensa som visade sig hålla i sig flera månader och övergick till en hosta.

Ekonomin, ärendena – ja allt – jagade mig. Efter den dagen var det omöjligt att hitta flow. Jo, förresten – jag hittade flow på sommaren när jag skrev ett utkast till en bok om skilsmässor. Den känslan finns också kvar i min kropp – känslan av det där flowet när orden bara forsade ur pennan – när tid och rum försvann. Det var som en flykt från det fullständiga kaos som mitt liv förvandlats till.

20140606-081707-29827617.jpg

Hos min älskade är det ett annat liv. Nu ska jag ge mig ut med bröd till hönsen. Här har jag tid att fotografera. I Älvdalen har jag skapat en oas för skrivande – och där försvinner verkligen tid och rum på Tre Björnar där Tini tar hand om det praktiska så att jag får mat i mig.

Tacksamt citerar jag avslutningen i DNs artikel om Birgitta Sander. De här orden ska jag ta med mig när jag nu får möjlighet att skapa ett nytt liv.

”Vid middagen med man och barn fortsatte vi att diskutera ämnet flow. Vi kom då fram till att små barn oftast är i flow när de leker. Mina döttrar, som är just över 20 år, menade att de ofta uppnår flow i olika projekt som de håller på med. Som fotografering, bildredigering och ett filmprojekt som de just nu arbetar intensivt med.

Frågan är då – om barn ofta kommer i flow – varför får vi svårare att uppnå flow då vi blir vuxna? Blir vi för medvetna och ’självrecenserande’? Eller är det så att mycket av vår vuxenverksamhet är plikter och nödvändigheter och egentligen inte vad vi helst önskar göra?”

4 Comments

  1. Vilket fantstiskt bra inlägg!
    Känner så väl igen mig och för alla skapande verksamheter är det nödvändigt med flow. Jag räknar ALLT till skapande verksamhet om det så bara är att sortera strumpor… 🙂 Och en stund varje dag är nödvändig för att man ska må bra och känna att man uträttat något. Allt det där andra man gör halvhjärtat är antingen sånt som inte är viktigt eller så har man inte tid att gå in i känslan. För mig är stressen den största fienden. Då gör jag precis som du, sitter uppe på nätterna för att hitta flow, sover för lite, blir för trött, drabbas av hopplöshetskänslor och känner mig ännu mer stressad…Det blir som en ond cirkel som inte är så lätt att bryta…Jag har tänkt det här så många gånger men aldrig sett nån som formulerat det så bra som du! Tack för ett kanonbra inlägg!

Comments are closed.