Så rasar jag igen

Och jag tvingas inse att jag är långt ifrån frisk, att det är långt kvar innan jag ska arbetsträna.

Och jag förbannar mig själv, mitt engagemang – att jag inte kan ”bara vara”.

Sliter mig trött i trädgården. Jordgubbmynta, ananassalvia, chokladmynta, äppelmynta grävs när där det tidigare växte gräsrot (kvickrot). De vita rötterna ska jag ge till hönsen.

Mitt öra värker – som alltid när jag inte lyssnat på mig själv. Ska ge mig iväg till doktorn alldeles strax. Tror det är något med trumhinnan.

Scrollar igenom FB och hittade den här länken. Känns som en vink från universum.

Är jag månne i nivå 3? Vad är det mer jag behöver bryta med för att komma vidare?

Jag vet inte – och jag försöker få hjärnan att sluta tänka. Försöker bara vara.

I eftermiddag ska jag montera solsängar från IKEA. Kan jag få ro där?