Vad menar du med PK?

På högstadiet valde jag det svåraste uppsatsämnet i biologi; “Människan som social varelse.” Det gav mig ett fågelperspektiv på mänskligheten som jag haft kvar sedan dess. Gymnasiets filosofiuppsats fick rubriken “Människans förtryck av djuren.” Att Björn Ranelid gav uppsatsen betyget fem är jag fortfarande stolt över.

Min nyfikenhet har samma synvinkel när jag söker svar på frågorna “Vem tände bålen?” och “Varför ökar stödet för SD?” Jag ser mig inte som delaktig utan betraktar det som händer ur ett fågelperspektiv – vill få andra att se de strukturer som jag tycker mig se. Om jag läser äldre blogginlägg och dagboksanteckningar kan jag se att jag fått rätt i mycket. Tyvärr har jag varit “före min tid” och fått utstå en hel del kritik.

Min älskade frågade varför jag lägger tid på det här och jag berättade om “Ja till Österlen”, “Qlarabesked” och mycket annat jag engagerat mig i. Idag tränar jag på att inte göra något impulsivt och alla engagemang är totalförbjudna för all framtid. Ordet är min enda ventil, men under morgonpromenaden funderar jag varför jag delar med mig av mina tankar och reflektioner. Det vore så mycket enklare att spara alla ord i dator och byrålåda.

Och nej, jag kommer inte att kommentera just nu. Kanske jag gör det i framtiden – när jag reflekterat. Alltför ofta händer det att jag delar något spontant och får utstå kritik – det är inte vad jag behöver just nu. Just därför borde jag nog sluta dela, tystna som så många andra gjort.

Den 23 februari kl 15.52 la jag upp följande:

“Det finns också en stark folklig vrede över att medier och politiker väjer för att säga sanningen om hur det förhåller sig med kriminaliteten bland invandrare.” Här har vi en av anledningarna till SD:s framgångar. PK har bidragit till att SD fått fler väljare genom beskyllningar om rasism.

Här hade jag tidigare citerat kommentarer på mitt inlägg för att visa hur polariseringen fördjupas. Emellertid blev stämningen upprörd och skribenter uppmanade mig att omgående ta bort deras kommentarer. Någon menade att det var straffbart att citera FB-kommentarer på en blogg. En tanke som faktiskt inte slagit mig.

Här hittade jag vägledning kring citat – och nej – jag bryr mig inte om att redogöra för skälen till att jag citerade. (Och jag väljer mina strider istället för att utröna om jag hade rätt att citera eller inte. Ansluter mig helt enkelt till de fega som tystnar istället för att ta strid.) Istället får den som är intresserad av bakgrunden till det här inlägget läsa kommentarsfältet i inlägget från den 23 februari 2017 kl 15.52. (Om nu inte skribenterna tagit bort sina kommentarer.)

Nedanstående är svar på de många uppmaningar jag fick på FB att förtydliga vad jag menade med PK.

Istället för att lägga tid på att argumentera väljer jag att njuta av solen. Men jag tror att ni som finns mellan PK och SD förstår vad jag menar när jag försöker sätta fingret på polariseringen. (Läs även här.) I citaten ovan är fokuset på definitioner tydligt.

Nej, jag hade inte funderat på begreppet PK när jag skrev. För min skull behövs ingen definition – jag har satt det som en bokstavskombination för att symbolisera en av två ytterligheter. På ena sidan finns PK och på den andra SD. Däremellan finns massor av förvirrade väljare som inte har en aning om var de ska lägga sin röst i nästa val. Och DET är vad jag vill belysa. Polariseringen har tagit fokus på den viktigaste frågan: Miljön.