Nej, jag kan inte hålla tyst

Tiden jag tidigare la på FB har jag ägnat åt att planera rhododenronrabatten, rensa i köksträdgården och sortera material om trolldomsprocesserna medan CD-böcker snurrat.

Tiden på FB ska även fortsättningsvis begränsas. Det finns SÅÅÅÅ mycket viktigare saker att lägga tid på. Men jag ska inte sluta reflektera. Genom att skriva ner mina tankar kan jag gå tillbaka. Där finns bevis för att mina tankar inte var så dumma – jag var bara före min tid. Ibland lyckades jag bara inte sätta ord på mina tankar tillräckligt tydligt.

“Vi är före vår tid”, säger min älskade medan han pressar saften ur citronen. “Om några år kommer kommunerna ta bort gräsmattorna.” På våra cykelrundor ser vi enorma gräsmattor – vad kostar det att klippa dessa? Skapar de något mervärde? Tänk om man istället hade anlagt blomsterängar för humlor och fjärilar – eller buskage med bär till fåglarna?

Länge har jag försökt formulera mina insikter om det politiska läget. Idag satte Alice Teodoresco ord på mina tankar: “Det som fick Sverigedemokraterna att växa och fördubbla sig i varje val var nämligen inte produkten av en främlingsfientlig farsot, snarare resultatet av Socialdemokraternas och Moderaternas ideologiska masskrock i mitten.”