Liljekonvaljens tid

I trädgården gömmer liljekonvaljens blyga knoppar sig bland bladen. Till skolavslutningen kan man plocka de första liljekonvaljerna i Älvdalen.

1668 styrdes livet av Bondepraktikan. Nedanstående förteckning grundar sig på en älvdalsk runstav från 1644 som jag kompletterat med uppgifter från andra källor.

1 januari Nyårsdagen

6 januari Trettondagen

7 jan Knut

13 jan

19 jan Henrik

25 jan Pauli omvändelse

2 febr Kyndelsmässa

3 feb Blasius

15 feb Sigrid

24 feb Mattias

12 mars Gregorius

söndagen den 20 mars 1668 inföll Påskdagen enligt släktingar.se

25 mars Marie bebådelse

14 april Tiburtius

(Påsk – fullmåne)

23 april Georg

25 april Markus

1 maj Valborg

3 maj Korsmässa

10 maj 1668 inföll Pingstdagen enligt släktingar.se

Pingst= 50 dagar efter påsk. Hänryckningens tid, religiöst präglad glädje (kyrkorna pryddes med lövruskor och ljus). I äldre tradition är pingsten en offerhögtid med erotiska inslag där flickorna gick runt i stugorna med kransar i håret.

15 maj Halvard

18 maj Erik – Ersmäss (korna fördes till hemfäboden)

22 maj “Jag kan Eders Vällachtigheet undertiänstl icke förmält låta nämna att hur med jäntan som värdige Fadern och Kyrkoherden skrev därom bekänner mycket ynckeligen så att håren resas på huvudet…” Undertecknat av Lendsman Lars Olofsson den 22 maj anno 1668

25 maj Urbanus  (ansågs som första sommardagen då vårbruket skulle vara avklarat – dock ej i Älvdalen)

29 maj 1668  “då jag med Herr Domaren vill överlägga vad tid Herr Domaren kunna lägligast finna, denna rannsakning att företaga, vilket jag menar kunna ske Midsommartiden, då hela menigheten är hemma, men efter Persmässodagen reser Allmogen till sina ängar mannegrant, och då är besvärligt att hålla ovan benämnda personer där uppå förvaring. Begär allderföre ödmjukligen Ers Nådes goda och Nådige betänkande härom, hur jag med dessa personer mig skall förhålla.”

Enligt “Livet går vidare” sid 310 gifte sig Gullichs-Annas bror i början av juni 1668 “Det var en vecka före det första protokollförda förhöret, under vilket Gertrud Svensdotter skulle komma att utpeka Gullichs Anna och hennes småsyskon som Blåkullafarare.”

7 juni 1668 – Tredje söndagen efter trefaldighet

“Anno 1668 den 11 Juni, då jag Befallningsmannen Johan Arfvetason höll ordinarie fjärdingsting med Elfdals Socken…” (Enligt BGL sid 18 hölls Fjärdingstinget den 14-16 juni 1668.)

14 juni 1668 – Fjärde söndagen efter trefaldighet

17 juni Botulf

24 juni Midsommar (“Historia om de nordiska folken” från 1555 berättas det att ”på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.”)

29 juni Petrus Paulus – Persmäss befinner sig allmogen på ängarna (se ovan 29 maj)  (Om regn på midsommardagen sågs som gift, så sägs regn på Petrusdagen (”permäss”) som en välsignelse. En västgötapräst beskriver i slutet av 1700-talet att regn på permässan ”är hugneligt, när regn faller, ty det hålles för att vara det bästa över hela sommaren, och som gödsel för all säd på alla åkrar”.)

2 juli Marie besökelse

14 juli

22 juli Maria Magdalena

25 juli Jakob

29 juli Olof

10 aug Lars

15 aug Marie himmelsfärd

24 aug Bartolomeus

(29 augusti korna till hemfäboden)

1 sept Egidus

Adhis o Jesu!, Anno 1668 den 3 september hölls Extraordinarie ting i Elfdalens sockenstuga.”

6 september 16 post Trinitatis (16 söndagen efter trefaldighet enligt släktingar.se)

”Den 6 september, som var en Söndag, om aftonen gick Pastor, He Anders, Befallningsman, några av nämndemännen till Blån – eller Look-Anna, för att försöka få henne på på sanningens väg igen. För att med större lämpa och fog umgås med henne avtalades att Pastor och He Anders först skulle gå in, då man trodde att de genom Guds hjälp skulle få ur henne en god bekännelse. Sedan skulle vi inkomma såsom starka vittnen och höra hennes tal. 

När nu Pastor och He Anders hade vid gott pass en timme talat med henne, och intet kunnat uträtta hos henne, gick de ut och mötte oss på gården. Vi ville gå in och vi följdes åt in.”

8 sept Marie födelse

14 sept korsmässa (dom meddelas)

21 sept Matteus

29 sept Mikael (Mikaelidagen är en kyrklig högtid till ärkeängelns Mikaelis ära.) Dagen räknades som vinterhalvårets första dag och var en av de viktigare högtiderna på året. Det var då man åter fick tända ljus om kvällarna. Nu skulle skörden vara bärgad och boskapen tas hem från fäbodarna. De pryddes med blommor, färggranna tofsar och vallpigorna blåste vallåtar i hornen.För att inte väcka de övernaturliga väsendena, till exempel maran, måste djuren föras in i ladan under tystnad. Om maran märkte att djuren kom in i lagården, fanns det risk att hon red djuren så att de blev sjuka och dog. Människor föreställde sig att maran var ett väsen som kunde rida både djur och människor om natten och göra dem sjuka. Härav kommer uttrycket ”mardröm”. Även skogsrået ansågs hotfullt mot djuren.

Dagen ansågs också vara bra för att ta väderspådomar och den kommande vintern kunde förutsägas: Om vinden blåser från ett visst väderstreck, kommer vinden också under vintern blåsa i samma riktning. Vädrets karaktär denna dag förutspådde även fodertillgången: Blåser den bort, blir det foderbrist. Om man vill förutsäga fodertillgången kan man lägga en halmviska utomhus.

Dagen är också känd som höstens stora marknadsdag.

4 okt Frans

6 okt Eskil

7 okt Birgitta

13 okt Kalixtus

21 okt Ursula

28 okt Simon, Judas

1 nov Alla helgons dag

2 nov Alla själars dag

11 nov Martin

12 nov

23 nov Klemens

25 nov Katarina

30 nov Andreas

4 dec Barbara

6 dec Nokolaus

8 dec marie avelse

9 dec Anna

13 dec Lucia

21 dec Tomas

25-31 Julhelgen

1753 övergick Sverige från den gamla (julianska) kalendern till den nya (gregorianska). Det skedde genom att de 11 sista dagarna i februari togs bort. Onsdagen den 17 februari 1753 följdes av torsdagen den 1 mars.

Om vi antar att Fjärdingstinget ägde rum som BGL skriver (den 14-16 juni) så skulle bröllopet ägt rum den 7 juni enligt den gamla kalendern, dvs den 27 maj enligt den nya kalendern. Enligt Tini blommar inte liljekonvaljerna så tidigt. Och då ska man betänka att 1600-talet kallades lilla istiden. Lennart Mattsson i Älvdalen skriver så här “Bara på de sista 20 åren har vi fått 1 månad kortare vinter,på 1850-60 talet nån gång när missväxtåren/nödår kom så var det snö över gärdesgårdarna till midsommar.”

I min berättelse vill jag ha liljekonvaljer den 7 juni – för de är sommar för mig. Det känns enklast att bara strunta i kalenderbytet. I mitt huvud blommar liljekonvaljerna i början av juni – varför inte låta dem göra det även i berättelsen?