Planetens framtid

DN KULTURDEBATT DEN 7 AUGUSTI 2017

Sverker Sörlin om klimathotet: Nu skrivs en ny historia om planetens framtid

IMG_1643

På DN läser jag en lång artikel om klimathotet och antropocen.

“Mer och mer kommer vi att inse att stora delar av det regelverk som styr våra samhällen bygger på principer från kapitalismens barndom som är helt i strid med hållbarhet. Varför ska vi ge skattesubventioner till dem som köper nya apparater och kasserar gamla som fungerar? Varför ska vi inte kraftfullt belöna hållbar design och bestraffa ohållbar? Varför ska samhällen vara neutrala inför hållbarheten på produkter och tjänster? Ställda inför hotet om ”en obeboelig planet” kommer vi att behöva tänka djupt annorlunda om samhällets drivkrafter så att alla arter, nationer och samhällsklasser kan leva väl under antropocen.”

I morgon kommer vi cykla i bensinångor. Veteranbilar från hela Skåne samlas och spyr ut sina avgaser på sin färd. Länge hänger molnen kvar. Att veteranbilar inte är belagda med någon form av miljöavgift är ofattbart.

Lika ofattbart som att skattepengar kan användas till rökning.

Varför är kostnaden för arbete så hög att det är ekonomiskt försvarbart att köpa nytt istället för att reparera? (Visserligen har mervärdeskatten sänkts för bl a cykelreparationer, men arbetsgivareavgifter och skatt gör att det fortfarande är billigare att köpa lågprisvaror från utlandet där arbetskraften är billigare.)

Varför betalar inte flyg, båtar, lastbilar för den miljöbelastning de innebär? (Om frakterna blev dyrare skulle det bli förmånligare att handla lokalt producerade varor. Dessutom skulle fler köpa kvalitet istället för slit-och-släng som snabbare hamnar på sopberget.)

Varför är nytt normen? Är BNP verkligen ett bra mått?

Sverker Sörlin hänvisar till David Wallace-Wells artikel ”The uninhabitable earth” i New York Magazine där han skriver att ”Delar av jorden kommer med stor sannolikhet att bli obeboeliga, andra fasansfullt ogästvanliga, redan i slutet av det här århundradet”. “I sin maratonessä berättar han i detalj om hur människors kroppar i slutet av 2000-talet bokstavligen kommer att koka av hetta i tropikerna och Mellanöstern, om havsnivåer som stiger flera meter, om hur Kolkata och Karachi blir obeboeliga, Miami och Amsterdam står under vatten, hur jordar blir obrukbara och matkris härjar.”

I David Wallace-Wells artikel förutsätter han att människan fortsätter i gamla hjulspår. Men vad händer om vi tillsammans gör en förändring?

“Människor påverkar nu jorden så mycket att vi blivit dess största verkande kraft. Jag kallar det ”mänskligheten som summa”. Men var och en påverkar olika, vi nu levande mest, de rika allra mest. De som ska leva i framtiden måste påverka jorden oändligt mycket mindre än vi och i skonsammare former. Men det är vi som lever nu som måste börja omvandlingen, och de rika måste minska mest. Det går inte utan en viljeakt.

Sverker Sörlin ser bevis för att människan vill förändra situationen. På marknaden finns ny teknik som gör en förändring möjlig.

Cleantech Invest 

Analyserar “hur dess portföljbolag förbättrar jordens ekosystem. Traditionellt har stora företag mätt ekologiska fotavtryck d.v.s. hur mycket (eller lite) utslöpp deras egen verksamhet ger upphov till. I denna nygjorda analys, har Cleantech Invest istället fokuserat på sitt ekologiska handavtryck d.v.s. hur mycket växthusgaser och vattenanvändningen minskas i världen, genom att slutkunder använder deras produkter.”

Simris Alg

“Fiskolja och fiskmjöl står för den absolut största fångsten ur världshaven, i volym räknat. Fiskolja är råvaran för cirka 95 procent av den omega-3 som säljs i världen, en snabbt växande marknad inom livsmedel, kosttillskott, läkemedel och foder.”

Heliospectra

Världsledande belysningsteknik som effektiviserar odling.

Cortus Energy

Har utvecklat ny teknik inom biogas som kan producera energi

SolTech Energy Sweden

Varför inte utnyttja fönster och tak för energiutvinning?

I årtionden har” historiker “skrivit viktiga böcker om ”naturens död” och ”ekologisk imperialism”. Nu skriver de alltså om hopp. På ett europeiskt historikermöte i Zagreb i juli mötte jag också en ovanligt stor mängd paneler som handlade om hur kriser och utmaningar tagits om hand och till slut lett till förbättringar.”

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Captcha Captcha Reload