Solige Sonen

Solige Sonen jobbar extra som revisorsassistent. I går tittade han förbi efter ett uppdrag i närheten. Timmarna framför kakelugnen vill jag bevara bland guldkornen.

Det har varit en lång väg dit.

På en permission från psykiatriska kliniken köpte jag två skrivböcker. Duktiga Dotterns skrivbok har en bild av BigBen som påminner om vår Londonresa. På Solige Sonens bok finns Eiffeltornet. Det var nedanför Eiffeltornet han lärde sig pruta.

“Malmö den 20/2-14

Egentligen finns det bara ett ord som ekar i mitt huvud 

FÖRLÅT!

Förlåt, för att jag inte orkade vara den förälder jag ville vara. 

Du har sagt att du inte vill prata om det som varit. Istället för att älta tänker jag skriva ner mina tankar i den här boken. Kanske väljer du en dag att läsa – kanske blir det bara ett sätt för mig att få ur mig mina tankar. 

En sak ska du veta: jag ångrar det sätt jag levt mitt liv. 

De flesta nätterna drömmer jag om dig, din tillgivenhet och vår dialog. 

Om jag kunde leva om mitt liv skulle jag sålt Hammenhög 2009 och ordnat ett bättre liv för oss – fortsatt att jobba i Ystad, kört mer för dig, lagat mer mat med dig. 

Tyvärr går det inte att vrida tillbaka klockan. 

“Förlåtelse befriar oss från plågsamma saker som hänt i det förflutna.”

Den senaste tiden har jag funderat mycket över dina ord – och jag kan förstå att du kände att jag övergav dig. Kan jag få en sista möjlighet? 

SLÄPP TAGET – HÅLL I !!

Det är inte lätt att vara tonårsförälder!

“Plötsligt vänder barnen ryggen åt mig och går sin egen väg. Med stort tålamod får jag stå kvar och vara beredd på att de när som helst vill komma tillbaka.”

Ur Släpp taget och håll i av Helena Harrysson. 

Det har varit märkliga dagar där jag tvingats möta mig själv. Idag har jag varit på biblioteket och lånat böcker. Citatet handlar om 14-16-åringar. 

Tänk om jag hade läst den innan – tänk om jag hade läst den 2011. 

I efterhand kan jag se att jag prioriterade fel! Men då trodde jag att jag gjorde rätt. Det hände att jag stannade i Hammenhög för att jobba undan – men de flesta kvällarna sov jag i Ystad.”

Det har tagit flera år att reparera vår dåliga relation. Idag känner jag obeskrivlig tacksamhet för Sonen och hans flickvän. Efter störtdykningen vid årsskiftet tog de hand om mig och hjälpte mig läka.