#Fuckcancer

Sakta infinner sig ett lugn. Just nu kan jag inte göra mer än invänta kallelse till kirurgmottagningen och hudkliniken.

Louis Bugnet är på väg att slå ut

På tisdag ska jag träffa en läkare i Lund angående de konstiga smärtorna i knä och rygg. Dagens ros till den vänliga kvinnan jag talade med på Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring.

Regnbågsmat

Kyl och skafferi är påfyllt med regnbågsmat. Tack Iris Rönnqvist för alla tips! Det blir ett eget blogginlägg så småningom. Det var sååå värdefullt att få del av dina erfarenheter i några få rader. Orkar just nu inte hämta in information om sjukdom.

Massor av kirskål, våtarv och annat ogräs mixat med en banan, en citron och en skvätt brämhults morots/apelsin juice med chili och ingefära

Tack för alla kommentarer, hjärtan och annat från FB. Klipper några citat att ha som lätt tillgängliga pepp till mig själv.

“Malignt Melanom som man tar bort i tid är verkligen borttaget. Cancercellerna bortkastade i en papperskorg och chanslösa att sprida sig vidare.” Susanne Österdahl Brijker, specialistsjuksköterska

“På 90-talet tog jag bort ett aktivt födelsemärke på låret som visade sig innehålla malingt melanom. Sen skar de bort lite till runt omkring för säkerhets skull. Och tydligen fick de bort allt! Mycket tacksam” Maria Åkesdotter

Nu blir det rawfood och vegetariskt

Och supertack till Ann-Marie Nordin Nilsson som tipsade om att boosta immunförsvaret med gröna smoothisar. (Kommer ett separat inlägg med alla förslag du gav mig. Stort tack för inspiration!)

Besökte Cedergrens plantskola i Råå

Men dagens bästa var tiden hos psykologen. Aldrig tidigare har Eva-Lotta sagt så mycket som idag.

“Skuldbelägger du inte dig själv nu?”

“Nej, jag har mig själv att skylla. Hur många gånger har jag inte legat och läst i solen och bränt ryggen. Och när jag inte orkade leva längre var det ju som att bjuda in sjukdom.”

Och jag fladdrar iväg till målbilderna från morgonpromenaden. Att just nu är det enklare att vara i målbilden och bara ta mig igenom de prover som ska tas, osäkerheten i om cancern finns kvar i kroppen.

Eva-Lotta uppmärksammar mig på att jag flyr in i engagemang. Samma beteende som fick mig att bli utbränd.

När hon säger det kan jag också se det.

“Men jag orkar inte vara kvar i känslan.”

“Du orkar, men vill inte vara kvar i det”, rättar Eva-Lotta mig.

Vi kommer fram till att det bästa jag kan engagera mig i just nu är självomhändertagande. Eva-Lotta säger att det dyker upp en sångtext i hennes tankar.

“Det som göms i snö kommer upp i tö …”