Vi behöver våga prata om psykisk ohälsa

Älvdalen trolldomsprocesser

@vandringsbloggen berör mig på djupet
.
Orden mal
.
De behövs
Är viktiga
Kanske är det min viktigaste livsuppgift
Att berätta
Hur nära det var
.
Jag orkade inte mer
Hade kämpat så länge
Såg ingen lösning
Såg mig som världens sämsta förälder
Ord som inpräntats i mig
Inte av barnen
.
Omgiven av skitsnack
Bakom ryggen
Kände mig falsk
Mina föräldrar hade pantsatt fastighet
Jag hade lånat privat
Alltför att rädda ett företag
När en anställd vände personalen mot mig
.
Jag hade kämpat så länge
Orkade knappast stiga ur sängen
Men min vilja är stark
Är envis
Skulle lösa det
Måste lösa det
.
Men hjärnan började lägga av
Vara sjukskriven funkade inte
Inte som egenföretagare
.
Och ständigt nya motgångar
Så hade det varit i flera år
Regelbördan för arbetsgivare är orimlig
Kraven från myndigheter absurda
Hela tiden var det något nytt
Och jag kämpade
Vaknade om nätterna
Såg min livlösa kropp hänga i takbjälkarna
.
Jag visste jag var älskad
Men skammen över misslyckandet
Såg mig som ett kolli
Under en falsk yta
.
Mina tankar var inte längre friska
Hur länge sedan var det jag sov en hel natt?
.
Vargtimmar
Ångesttankar
Och jag såg bara en utväg
Inte nu
Inte förrän på söndag
.
Men så hände saker
Grej efter grej
Och jag hade ju egentligen bestämt mig
Varför vänta?
.
Takbjälken höll för min tyngd
Strumpbyxorna också
Klockan 14 skulle jag vara ensam i fastigheten
Innan dess skulle jag formulera breven
Det som skulle ligga framför dörren
Att de inte skulle gå in
Bara ringa polisen och berätta
Och så breven till barnen, min älskade och mina föräldrar
.
Det skulle bli bäst så
Jag orkade inte mer
.
Men telefonen ringde
Jag hölls kvar i samtal med min mor
Hölls under kontroll av min sekreterare tills de hämtat mig
.
I tio dagar hölls jag inlåst på psykiatriska kliniken
Det blev min räddning .
Fastän jag aldrig med ett ord nämnt mina självmordstankar hade min pojkvän anat oråd
Ringt mina föräldrar
.
Jag lever
Även om det tagit tid
Är jag lyckligare än någonsin
#happyfood
#cykling
#hälsoträdgård
#yoga
#skriva .
5 viktiga komponenter
Och #kärlek
Massor av kärlek och fysisk närhet .
#psykiskohälsa #psynligt #depression#självmord #utmattning#självmordstankar

Vill du läsa mer?

Författare Annika Andebark Älvdalen
Foto: Håkan Olsén

Den 4 juni 2018 skrev jag på bloggen om vad det var som fick mig att vilja begå självmord.

Där länkade jag även till tidigare inlägg om psykisk ohälsa.

Länk till inlägget den 4 juni 2018.

Här kan du läsa uttalande från Angeliqas familj.

Vi måste prata mer om hur vi mår. Speciellt i det yrke vi har. För hur en person som uppfattades som så levnadsglad och inspirerade så många till att finna lycka i naturen, hur en sådan person kunde må så dåligt att hon inte längre orkade leva, det är så jävla tragiskt att jag inte vet var jag ska börja.

La Linda

Att Angelica som var en så glad och varm person mådde så dåligt som hon måste ha gjort är ofattbart för mig. Och det måste betyda att det antagligen finns fler som gör det. Börja fråga dina nära och kära hur de verkligen mår, visa att du bryr dig och berätta för dem hur du mår! Det kan vara det som gör all skillnad!

Om du har självmordstankar ring 90101 genast, alternativt chatta eller maila anonymt via kontaktuppgifterna här.

Karin Axelsson, Fitness och hälsa

8 svar på ”Vi behöver våga prata om psykisk ohälsa”

  1. Har själv drabbats av psykisk ohälsa gång på gång under mitt långa liv. Det har skapat en förståelse för andra i samma situation: Att inte vara rädd för att tala om det allra svåraste. Att inte väja, gå undan, släta över, uppmuntra, bagatellisera. Att vara där. Att finnas nära. Att vara en lyssnande själ i etern.
    Dt är därför jag arbetar som volontär på Självmordslinjen /Mind.

  2. Jag ha själv drabbats av psykisk ohälsa mång gånger och suttit ner åtskilliga psykologsoffor. Därför har jag en större förståelse för andra i samma situation: Att inte vara rädd att tala om det allra svåraste. Att inte väja, bortförklara, förringa, uppmuntra eller försvinna. Att finnas där, lyssna, bara vara nära.
    Det är därför jag arbetar som volontär på Självmordslinjen/Mind.

  3. Att känna sig värdelös, att skämmas, att vara svart invändigt. Trots att de utanför inte ser dig som så. Din text berör mig så Annika. Viktigt att stanna upp och ta oss tid att se varandra. Kramar – jag är glad att du fick hjälp att se en annan väg ?

    1. Tack för dina ord!

      Ja, det var nog ingen som misstänkte hur mycket jag föraktade mig själv.

      Idag har jag så mycket att vara tacksam över – en är att jag tack vare influencersrollen har möjlighet att dela med mig av mina erfarenheter. I influencerrollen har mogna bloggare betytt oerhört mycket! Kram

  4. Så fint och modigt att du delar! Är säker på att det kan hjälpa många att finna tröst!

    Angeliqas bortgång har slagit mig så hårt! Det känns så ofattbart. Som sagt, vi alla måste prata mera.

    Tack för att du berättar!

    Kram Lena

    1. Tack för dina ord!

      Vi är många som berörs av Angeliqas bortgång. Hela helgen har jag funderat över HUR vi pratar mer om det som är så svårt? Min pojkvän insåg att jag inte skulle berätta hur svart det var och såg till att jag kom under behandling. Så hur ska vi kunna prata? Jag har inga svar – men så otroligt många frågor.

      Kram
      Annika

  5. Jag är så tacksam över att du hade kärlek omkring dig som höll dig kvar. Medmänniskor! Vi behöver träna på att bara medmänniskor, på att våga ge stöd och våga ta emot!

    Och Angelikas död är så sorglig! Tänk vad vi är bra på att dölja! Fick i helgen höra att en bekant t mina barn tagit livet av sig.

    Höj rösten Annika, den behövs??

    1. Åh, tack!

      Jo, jag ska försöka skriva om detta igen. Så svårt område att skriva om.

Kommentarer är stängda.