Kura i skymningen på Älvdalens bibliotek

I torsdags framträdde jag för första gången som ”författare”. Redan på eftermiddagen promenerade jag ner till biblioteket för att se lokalen. Det visade sig att jag skulle få inviga den nya rörelselokalen. En gigantisk lokal enligt mig och jag bävade för att den skulle upplevas tom.

”Tänk om det bara kommer tio personer”, sa jag. ”Har ni inte någon mindre lokal?”

Vi enades om att jag skulle börja föredraget under den uppstoppade björnen i entrén. Om det kom färre än tio personer skulle vi vara i den mindre hörsalen under förutsättning att ingen var rullstolsbunden.

Det blev den stora lokalen – och bibliotekarien fick fylla på stolar några gånger innan vi lämnade foajén.

Lägg märke till mini outfit med lysande plastskydd. (Bild: Bobbi Sand)

Eftersom några av mina mest trogna följare i sociala medier hade meddelat att de hade annat bokat kan det bli en repris i mars. Därför sparar jag ner mina anteckningar så går det snabbare att förbereda mig.

Litteraturen

Vi började vid tidningsbordet under björnen där jag berättade om hur jag hamnade i maj 2014 besökte Älvdalen för första gången, hörde talas om biblioteket och hittade ett protokoll. (Därefter läste början av Notariens introduktion.)

Boksläpp

Den 21 mars debuterar jag med OVÄSEN i Älvdalen på Hoi förlag. En stor del av min research finns på www.trollkona.se. (Scenen där Gullichs-Anna berättar om björnen.)

Research

Tack vare Tini och Lennart har jag fått uppleva det genuina Älvdalen. Det har varit min målsättning att berättelsen ska vara så nära verkligheten som möjligt. (Scenen inspirerad av meditationsgudstjänsten.)

Tidsaxel

Här hittar du tidsaxeln som jag utgått från. 

Problemet var hur jag skulle skapa litteratur av händelserna. (Introduktion av Länsman.)

Upprättelse

De kvinnor som nämns vid namn på minnesmonument är de avrättade. När jag läste protokollen var det fyra starka kvinnor som blev mina hjältar. De dömdes till döden i september 1668, fördes till stenhuset i Falun där de fick vänta i sju månader på sin dom. De fördes till avrättningsplatsen och sedan tillbaka till Stenhuset. De blev aldrig rentvådda under sin livstid. Och vi fortsätter förnedra dem efter deras död med skylten häxbränningsplats.

Genom min bok vill jag ge de trolldomsanklagade upprättelse.

Här hittar du programmet för vecka 12-13 2020.

Lättad efter mitt första uppdrag i författarrollen. (Bild: Linda Peter)