Malignt Melanom

När insikten landar rinner tårarna och jag mår illa. Vilken himla tur vädret inte avhöll oss från läkarbesöket i februari. 

Vad hade hänt annars?

Göken gol och det doftade fuktig vår på dagens morgonpromenad

Tankar kring sociala media, research för ett blogginlägg om cykelinfrastruktur och ett alltid lika givande telefonsamtal med sonen. Vi hade precis lagt på när telefonen ringde igen. Dolt nummer.

I Gullregn surrade humlorna

Det var kirurgen som opererade bort födelsemärket. Han frågade hur det hade gått, om ärret hade läkt.

“Vi har fått provsvaret.”

Jag var så uppfylld av tacksamhet och glädje efter telefonsamtalet med Sonen att jag inte ens här anade oråd, funderade inte över varför Kirurgen ringde för att berätta om provsvaret.

Närmast kameran Rhododendron Anuschka i bakgrunden R. Percy Wiseman

“Det innehöll melanomceller.”

På kladdlappen framför mig skriver jag “Kirurgmottagn. Melanomceller. Allting borta. Tydliga riktlinjer. Allt det sjuka är borta. Skära bort ärret. Hudbiten analyseras.”

Rhododendron Anuschka i nyplanterade rabatten (17 maj 2018)

Jag ställer frågor. Kirurgen förklarar vänligt att han inte är hudspecialist utan Kirurg, att jag kommer få mer information från Hudklinik. Det snurrar i huvudet.

“Enligt analysen är allt bortskuret.”

Det blev kanske inte den bästa kombinationen i den här gruppen. Rhododendron Roseum Elegans behöver flyttas.

Jag fortsätter med mina oändligt många frågor. Får jag vistas i solen? Hjälper solskyddskräm? Borde barnen gå och kolla sig? Hamnar de också i en riskgrupp med förtur? Han svarar vänligt och tålmodigt. Till slut fattar jag.

  1. Det kommer kallelse till kirurgmottagningen för att skära bort ärret.
  2. Jag är nu placerad i en riskgrupp som får gå på återkommande kontroller.
  3. Jag kommer få mer information.

En bra match – Rhododendron Old Port i bakgrunden och Rhododendron Roseum Elegans i bakgrunden.

Utan att tänka skriver jag ett meddelande till mina närmaste.

“Hej, för några veckor sedan fick jag ett födelsemärke borttaget. Läkaren ringde nyss – det fanns malignt melanom i det. Hela födelsemärket skars bort, så det lär inte finnas något kvar. Ändå kommer de även skära bort ärret som en ren säkerhetsgrej. Kallelse till kirurgmottagningen skickas inom kort. Läkaren betonade att det inte finns något att oroa sig för. Genom det här födelsemärket kommer jag i en annan kategori med mer kontroller – och så småningom mer information. Lovar hålla er informerade. Ville bara ge er informationen direkt. Just nu vet jag inte mer än så. Det var kirurgen som ringde och han sa att jag antagligen får en kallelse till en hudklinik också. Vilken himla tur att jag gick och kollade!!!!”

Rhododendron Old Port – en favorit

Först när meddelandet är skickat kommer tårarna. Vad hade hänt om vi inte åkt och kollat? Cancer. Det har funnits cancer i min kropp. Har det spridit sig?

Rhododendron Lee´s Dark Purple

För att döva ångesten börjar jag skriva detta blogginlägg. Utanför hör jag Fågelräddaren vissla. Han kommer när jag ropar. Tårarna rinner på nytt när jag ser oron i hans ögon.

“Läkaren sa att allt skulle vara bortskuret. Att det inte finns någon anledning att oroa sig nu. Tänk vilken tur att vi gick och kollade födelsemärkena!”

Rhododendron Cunningham White matchade Lee´s Dark Purple bättre än man kunde vänta sig!

Återigen finns tanken på vad som hade hänt annars.

Allt började egentligen på min Systers bröllop i augusti. Dottern hade ett födelsemärke på axeln. Jag kontaktade hudkliniken för att beställa tid för oss alla. Det var lättare sagt än gjort. Om man inte tillhörde någon riskgrupp kunde de titta på tre misstänkta födelsemärke – men inte alla.

Rhododendron Kermesinum Album

Det blev bara Dottern som gick och kollade. Istället började jag ringa läkaren Kerstin Öhrsmark, Baskemölla, som jag besökt för många år sedan. Det var telefonsvarare och jag skrev upp i min kalender att jag skulle ringa, men glömde. Så gick dagar, veckor och månader.

Det var ju ingen brådska. Det var ju en ren rutinkontroll för att Dottern hade ett stort födelsemärke på axeln och för att vi började diskutera.

En gammal Rhododendron intill husväggen som klipps ner vartannat år för att inte täcka fönstren

Insikten skrämmer.

Djupt där inne finns skammen. Var det kroppens svar när jag inte ville leva.

Jag slår ifrån mig tanken. Självmordsplanerna var en följd av depressionen. Depression är en sjukdom. Egentligen ville jag inte dö. Och nu vill jag absolut inte dö. Jag vill leva – det finns människor runt mig som älskar mig och uppskattar mig. Jag är inte värdelös.

Trädgårdens största Rhododendron

Hallå – det finns två alternativ:

  1. Det finns inte en enda melanomcell kvar i kroppen. Vad vinner jag då på att oroa mig och älta? Bara förlorad tid.
  2. Det finns melanomceller kvar i kroppen – det kan jag inte göra något åt nu – annat än att inte bränna mig. Skaffa solhatt. Men det är ju samma åtgärder som jag borde vidtagit för länge sedan. Hjälper det att oroa sig? Nix.

Så till nästa fråga. Den som man sällan ställer.

Om du visste att du bara hade tre månader kvar att leva – vad skulle du då göra?

Jag minns när jag talade med barnens Farmor om det här. Tidigare hade hon alltid velat resa, men när hon fick cancerbeskedet ville hon vara hemma, ha sin familj runt sig.

Sockblomma

Men vi vet ju aldrig när vi kommer att dö. Jag kan ju omkomma i en trafikolycka redan ikväll. Varför lever vi då inte varje dag som om vi bara hade tre månader kvar att leva?

Hallå! Sluta med de där tankarna. Du vinner inget på dem. Behåll skjortan på och ge dig ut och rensa ogräs istället!

 

Paul Jönska gården

I Viken klev vi rakt in i en 1800-talsträdgård. Så många vackra växter – men de bilderna kommer i ett eget inlägg.

Cyklingen ger bästa trädgårdsinspirationen. Blommande buskar längs vägen får mig att googla, genom trädgårdsbesök hittas marktäckare.

Svart Nysrot – Veratrum nigrum

KristiHimmelfärdsdag besökte vi Paul Jönska gården i Viken – en gammal trädgård utan gräsmattor. De vackraste växterna sparar jag här till nästa gång jag beställer växter.

Flocknäva
Geranium macrorrhizum

Dagarna tillbringar jag krypande på knä med maskrosjärn. Får man bara bort ogräset på våren täcks jorden av perennerna så att ogräset inte får fäste. De små förgvtmigejplantorna sparar jag till nästa år då de bildar blå hav under de blommande fruktträden.

Turknäva – Geranium ibericum

Jorden är torr. Fruktträden som planterades i höstas behöver vatten. Jag ställer timern och flyttar vattenslangen var tionde minut.

Päronblom

Att ersätta meningslösa gräsmattor med blommande fruktträd och perenner är mitt sätt att bidra till biologisk mångfald.

Länkar

Paul Jönska gården

Inlägg om bi och humlor

Grönare gräsmatta (sparar en massa länkar för att utveckla mina tankar i framtiden)

Remiss angående Grön infrastruktur i Värmland

Om gräsklippning i Sverige

Bättre gräsklippning

Vanlig gräsklippare gör stor miljöskada

Ny Teknik

Allt om gården

Allt om trädgård

Morgonyoga

Den liljeblommande tulpanen Très Chic planterades hösten 2016. Här och var kommer den tillbaka även i år. I bakgrunden jätterams och snöklockor (8 maj 2018)

I helgen bestämde jag mig för att ersätta morgonpromenaden med Ashtangayoga tre dagar i veckan. Det är märkligt vilken nytta det gör för kroppen. Efter en jobbig ställning är det som om kroppsdelen får liv, som om blodet pulserar och värmer.

Till hösten ska jag plantera massor av de tidiga snöklockorna (Leucojum Vernum). Men även de högre sena snöklockorna är vackra (Leucojum Aestivum Gravety Giant – tror jag). (8 maj 2018)

Fokus ska vara på andningen. Tankarna som svävar förbi är som tunna sommarmoln. Ibland observerar jag dem, men för det mesta lyckas jag hålla mig i andningen.

Hösten 2017 blev det inte så mycket lökplantering – men den här (som jag får kolla namnet på) hittade vi på en sen rea. (8 maj 2018)

Höstens kontakter med Försäkringskassan drog ner mig långt i gropen. Först nu börjar jag må bättre igen. Med våren och ljuset känns det som en omstart – som om jag här och nu bygger ett nytt liv. I går bestämde jag mig att boken om Gustav Vasa får vänta. När jag äter lunch bläddrar jag i böcker om 1500-talet, men under de kommande tolv månaderna ska jag dyka ner i mina djupaste mörker. Jag måste våga möta demonerna  – först då blir jag av med skulden och skammen.

Just nu blommar alla körsbärsträden. (8 maj 2018)

Rhododendron

Det finns folk som skäms för att jobba i trädgården en lördagkväll, men det gör inte jag. I lördags lavade jag stenar framför Rhododendron. Här blommar Rhododendron Dora Amestis (8 maj 2018)

I går kom vårens växter – bland annat tolv nya Rhododendron.

Förrr behöll jag de vita lapparna för att komma ihåg namnen. För något år sedan började jag skriva växternas namn på cykelskärmar och stenar.

Tolv nya Rhododendron planterades igår. Den enda som blommade just nu var Cunningham’s White.

Vackrast är det utan en massa plotter i rabatterna. I år försöker jag lägga upp bilder med namn här på bloggen.

En som var överblommad var Rhododendron Ramapo. Men vilken vacker färg!

Humlorna hittade till de blommande Rhododendron innan de var planterade.

De flesta hade svällande knoppar – som den här – Lee’s Dark Purple. I bakgrunden en papegojtulpan från förra säsongen – White Parrot

Nu drömmer jag om en jättesten i rabatten innan jag planterar de sista Rhododendron nästa vår. Helst skulle jag vilja ha en sten med fördjupning. Då skulle jag arrangera en slang som spolade vatten där när Rhododendron behövde vattnas. Koltrastarna skulle älska det.

Rosa Rhododendronrabatten med Farmor Gretas julrosor i framkanten.

Närmast vägen placerades tibasten Rubra. (Daphne mezereum Rubra). Den lär blomma tidigt på våren med violetta mandeldoftande blommor.

Trädgården i Söder

Söder om logen skapas en skyddad plats av det gamla tunnelväxthuset. För några år sedan föll ett vildplommon i stormen. Istället för att kämpa mot vildskotten tvinnas de till en portal.

Efter cyklingen vilade vi i solen.

De avsågade grenarna från syrenen grävdes ner, knöts ihop och blev stöd åt ros och fjärilsbuske. Några överblivna pallar bildar uteplats för solsängarna när sommaren kommer.

Ogräsrensandet får vänta. Istället skrev jag klart blogginlägget från när vi var i Skeppshult.

I söder får akleja och förgätmigej sprida sig. Gräset rensar jag med maskrosjärn. (6 maj 2018)

Och surfade omkring på instagram medan jag funderade över vad jag vill med livet. Jag gillar verkligen att skriva – men …

Och jag älskar att filma när vi cyklar och sedan återuppleva cyklingen genom filmerna Cissela klipper. Men kan det verkligen bli något av det? Är det någon mening?

En gång hade jag en välbesökt blogg, men då var ämnena andra. Entreprenörskap, juridik. Och nu?

Bloggen är min terapi. Det har gått fyra år sedan jag blev sjukskriven på heltid. Först nu är jag redo att börja bearbeta den jobbigaste perioden i mitt liv. Sakta förändras drömmarna. Människor från det förgångna dyker upp igen. I vaket tillstånd är jag evigt tacksam för relationerna jag byggt upp med barnen.

En blå matta under fruktträden. Tyvärr har någon ätit upp tulpanknopparna. Det rosa saknas mig. (6 maj 2018)

Tillbaka till Skåne

I måndags lastade vi cyklarna i bilen och körde upp till Toftaholms Herrgård. I flera år har vi pratat om att besöka Fagerås när påskliljorna blommar. 

Monsella

Jag behövde tre vändor i trädgården för att kunna smälta alla intryck. Mobilen är proppfull med filmer och systemkameran med bilder. I kväll ska jag återigen frossa i påskliljorna innan jag delar med mig här på bloggen.

Acer Palmatum Atropurpureum

Gavota

Varken Niklas på Skeppshult eller personalen på Toftaholms herrgård hade hört talas om Fagerås. Det tycks vara ett hemligt smultronställe uppe i skogarna, men så sevärt. Tänk att en enda person skapat detta paradis.

Här är filmen från Fagerås (det kommer filmer även från Toftaholm och Skeppshult om någon vecka när Dottern kommit hem från USA.)

 

Snart blommar päronträden

Här i Skåne skiner solen. Snart blommar äppelträden och det är så vackert att jag bara måste ut. Uppackning, bilder, bloggande och annat får vänta tills i kväll.

Detta kan vara Tres Chic

Valborgsresan

Här hittar du inlägget från Toftaholms herrgård – sedan är det bara att klicka på nästa för att följa med på Valborgscyklingen.

Maj

Löjtnantshjärtan och tulpaner den 18 maj 2017.

Att göra

  1. Sätt tidig potatis. Dela och plantera om kryddor
  2. Så på friland (morot, rödbeta, dill, majrova, portlak, palsternacka, grönkål, bondböna. Sätt gul lök.
  3. Så sockerärt mm på friland.
  4. Avhärda förkultiverade plantor.
  5. Rensa jordgubbsland.
  6. Plocka fläderblom till saft

Trés chick heter den vita liljeblommande tulpanen. Foxtrot den dubbla rosa.

5 maj 2016

Trädgården i norr den 30 april 2018

I går – den 29 april 2018- började körsbären blomma.

Fram till 2014 bestod trädgården av en stor gräsmatta med skyfflade ytor under buskarna. Sedan dess har gräsmattan grävts upp bit för bit och ersatts med körsbärsträd, rosor och rhododendron.

Närmast vägen drömmer jag om en glödande rabatt. För några år sedan planterade vi in en röd hassel och beskar den risiga Forsythiabusken.

Hösten 2016 fick jag hjälp att gräva ner 4.500 lökar. Några av dem kommer tillbaka i år – här Gavota tillsammans med Spirea.

Framför ingången matar vi fåglarna. Där växer denna kungsängslilja, men i höst ska jag plantera fler i den glödande rabatten.

Vi kom över en japansk lönn som fick plats i den glödande rabatten. Här med Forsythia i bakgrunden.

Den senaste veckan har jag haft hjälp i trädgården. Vi har täckt gräset med tjock papp och lagt över kogödsel och barkmull. Kanten mot gräset har grävts upp och vi har planterat mängder av pärlhyacint som en odlare fått över. I rabatten har jag använt en gammal cykel som växtstöd. Funderar på om jag ska ta bort den.

Den nya rabatten vill jag fylla med blommande perenner för humlor, bi och fjärilar.

Kärleksört är en av favoriterna. Bladen är vackra och ätbara. Blommorna lyser upp trädgården länge på hösten och älskas av humlor och bi.

Den första rabatten anlade jag under granen. Jag har alltid varit lat. Gräskanter la jag i en hög under granen, täckte med avklippta grenar från granen och hällde över jord. Inte helt smart när jag ville ha rosor. De trivdes aldrig. Nu täcks marken av myskmadra och jag planterar in vitblommande lökar, här Thalia.

Här drömmer jag om en romantisk trädgård. Vi planterade in de första fruktträden hösten 2014. Mellan träden la jag gräskanter, täckte med papp och kogödsel innan jag planterade in rosor och marktäckare. De senaste fruktträden planterades in hösten 2017 och i vår har jag fått hjälp att gräva rabatter och köra gödsel. Drömmen är ett blomsterhav för humlor, bi och fjärilar.

Den dubbla (rosa) tulpanen Foxtrot plantrades också hösten 2016 – dvs andra säsongen. Nu ska jag komma ihåg att lägga ut benmjöl.

Vad är det för nytta med gräs som ska klippas? Jag har hellre svalört och kriskål som slipper klippas.

Här har gulplister börjat få fäste under idegranen.

Fortfarande är det smala gångar att klippa i det som ska bli “romantiska trädgården”. Så småningom drömmer jag om att ersätta dessa med vitklöverstigar med trampstenar. Humlorna älskar blommande vitklöver. (Till vänster ska det planteras in mer rhododendron – både som vindskydd för att skapa bättre fjärilsmiljö och för att humlorna älskar blommorna.

Rhododendron är beställda. Här planerar jag en lila lökplantering. Just nu är det ganska tråkigt.

Om några år hoppas vi att gräsmattan ska ha ersatts av ett blomsterhav med massor av mat för insekterna.