Det finns en ännu längre lista på platser som jag väljer att återvända till för att det är så vackert. Här är några av mina favoritplatser;

1. Sträntemölla och Forsamölla (packa ryggsäcken och vandra över backarna, låt dig fångas av vattenfallets kraft, vandra upp i enebackarna och njut utsikten över Hanöbukten. Ströva genom bokskogar eller hasseldungar. Allt samlat på en liten yta.)

2. Hammar till Kåseberga tur och retur. (Jag bara älskar stupen ner mot havet, vindarna, friheten. Och så plötsligt bara finns de mänktiga stenarna där. En sillmacka i Kåseberga sitter fint innan vandringen tillbaka.)

3. Rågamad vid Vallby (Ett okänt paradis där kor och lärkor är ditt enda sällskap. Gullvivor och slingrande stigar. Lika vackert alla årstider.)

4. Glimmingehus – fortsäter att fascineras av borgen och historiens vingslag. Ständigt nya spännande arrangemang. Spökhistorierna har jag ännu inte besökt – men mycket annat. Absoluta favoriten – Skallgång på Stora Glimminge och borgvisning i samband med Österlen Lyser)

5. Skillinge teater – ett besök där på sommaren är ett måste. Bara älskar atmosfären. Oftast väldigt hög kvalitet på föreställningarna.

6. Snyft…. mitt absoluta favoritfik har stängt… Frk Östergren

7. Medelhavsträdgården förflyttar mig till Medelhavet ända fram i oktober… minst….

8. Grönet vid Brantevik – en exotisk känsla ända fram i november… kan med fördel kombineras med fika på Hylkegården

9. Nytt favoritcafé – Äsperöds Herrgård i Kivik – anspråkslöst… mysigt…

10. Stenshuvud… men inte de vanliga stigarna utan den vilda längs havet…

11. Prästens badkar vid Vik… några av mina bästa naturbilder  har jag tagit här …midsommar dag när solen håller på att gå ner….

12. Vantalängen… en höstnatt sov vi över i ladan med strövarna …. bakade krabbelurer över den öppna elden… sjöng…. skrattade.. sov i sovsäckar…. lagade havregrynsgröt på tangakök … åtta tioåringar… ett av mina bästa naturminne… En vacker promenad – Vantalängan – Hallamölla tur och retur…

13. Iris Rönnqvist – denna varma människa med en enorm bredd i sin produktion… min favoritkonstnär på Österlen för tillfället… har ateljé i Gärsnäs….

14. Bästa löparrundan är nog från Mälarhusen till Sandhammaren… skogen, havet, slingrande stigar i ljungen….

15. Brösarps backar … höll på att glömma dennan magiskt vackra plats… som Rågamad fast större… och Källagårdens äppelodlingar där Bröderna Lejonhjärta spelades in

16. Riset i Nedraby… åh, där har jag inte varit sedan jag var barn… minns när slånen blommade, grillkvällar med CKF…. gullvivor och orkidéer

17. Där Nybroån möter havet - vet inte varför denna plats lockar mig.. Men då har vi nästan lämnat Österlen….

Men vad är gemensamt hushåll? Här menar man att det skall förekomma ett samarbete i vardagliga göromål samt viss ekonomisk gemenskap/samarbete..

Om ena parten flyttar in i den andre partens hus och de har vars en våning där den övre våningen visserligen bara har ett enkelt pentry, där var och en har sina möbler – är det då fråga om ett samboförhållande?

Två kompisar som delar studentlägenhet och lägger pengar i en gemensam matkassa?

 Det finns inte några entydiga svar. Det blir ofta en bedömningsfråga i det enskilda fallet.

Det är matrunda på Österlen. I Skillinge berättar Karin om sparrisodling och bjuder på värmande soppa (60 kr för två djupfrysta portioner. Vid tillfälle ska jag köra dit och köpa.) Enligt Karin är sparris bästa hälsomaten. Nästan fri från kalorier och laddad med nyttigheter. Bättre än broccoli.

Genom blommande rapsfält hamnade vi i Gislöv och nya byggnadsvårdsbutiken Tranes. Mm.. Doft av linolja och gediget intryck. En”evighetsdisktrasa” inköptes till kontoret. Daglig kokning i diskmedel … Får väl se om det är något som funkar ..

På Åbergs trädgård var parkeringarna välfyllda – men det fanns gott om platser i cafeet. Värmande soppa med sallad istället för matrundemackan trots dess målande beskrivning.

Åh, alla dessa spännande växter … Skulle vilja ha allt men beslutar mig för att inte göra ett enda spontanköp.

Istället blir det nässelsalt och örtsalt på Österlenkryddor, Rött te med mäktig festivalbakelse på Olof Viktors innan färden gick norrut till Bondrum och invigningen på Ecotopia.

Vilken miljö! Här bygger Karin och Roland en mötesplats kring hållbarhet och permakultur. En ung arkitekt från Sydafrika ritar. Roland bygger och Karin står för visionerna. Ett spännande projekt av verkliga samhällsentreprenörer!

Solen skiner – idag är det matrundans sista dag. Varken Gunnarshög eller Orelund hanns med – men idag bara är jag. Tiden ska få vara oändlig. En kort löparrunda och en stund på gymmet innan det stänger kl tre. Massor av tid för tankar inför veckan! Känner att tankarna är klara efter gårdagen. De där avbrotten – att inte tänka på företaget – är viktiga!

Barn säger så härliga saker och slår ofta huvudet rakt på spiken. Tyvärr glömmer vi ofta att skriva ner de fyndigheter våra egna barn säger. Då är det tur att Mark Levengood gjort det. Boken Gamla tanter lägger inte ägg innehåller en mängd underbara citat och när det gäller samboförhållanden har Nina 6 år verkligen förstått kontentan:

”Man måste inte gifta sig i kyrkan. Man kan gifta sig på socialkontoret. Eller kan man flytta ihopa utan att tala om det för någon. Det viktigaste är att man vet det själv”.

Och det är verkligen så det är. Ett samboförhållande uppstår ofta gradvis – och det är olika i varje enskilt fall. När skall sambolagen börja tillämpas? Är det när man har låtit tandborsten stanna kvar, är det när man har kvar några underkläder, när man börjar vattna varandras blommor.

Lagtexten säger:
”Två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll”

Ofta har jag känt att jag saknat den erfarenhet jag behöver för att utveckla företaget. Då har jag försökt hitta ”sandlådor” – platser där jag prestationslöst kan testa de roller jag vill utveckla.

2006 drog vi igång Qlaramässan – på 1,5 månad skapade vi en mässa. Att få 40 självständiga företagarkvinnor att komma överens och dra åt samma håll var verkligen en träning i ledarskap. Mässan drevs av nätverket Qlara och vi hade inte ett enda skriftligt avtal. Allt gick bra men jag rekommenderar alla som inleder samarbete med någon att dokumentera era överenskommelser skriftligen!!!

Fastän jag är advokat så har jag gjort många misstag. Varför? Tja – jag litar helt enkelt på människor – tror alla om gott – annars skulle jag så klart inte gå in i olika samarbetsformer. Jag tror att ett plus ett blir oändligt mycket mer än tio.

Är det någon som har en kompanjon? Jag kommer inte gå in på detaljer – men det är klokt att skriva ett kompanjonsavtal för att reda ut vad som gäller.

Men idag åkte joggingskorna på! Cykel ner till havet och en kort runda trots värkande fot. Åh, vad jag saknat löpningen!

Solen skiner! Vinden är frisk!

Hemma väntar sconsen på att sättas in i ugnen så snart barnen vaknar.

Det är inte lätt att vara tonårsförälder. Hur väl man än vill så blir det ofta fel. Ja, ja – jag vet att företaget uppslukar mig och att jag ibland lyssnar dåligt – men jag försöker verkligen att lyssna och att anpassa mitt liv efter ungdomarna.

Idag tar jag det lugnt på morgonen för att äta tillsammans. Sedan åker jag till kontoret och stannar där resten av helgen. Det ger dem frihet – frihet under ansvar!

Hade det inte varit för den gula rapsen utanför fönstret skulle man ha kunnat tro att vi var i november. Vinden ven och regnet piskade mot fönsterrutorna. Över gården for vita flingor som gav känslan av snö. Fars 70-årspresent skulle levereras – men vi skruvade alla på oss. Vädret lockade verkligen inte till någon dressincykling. Helst av allt ville vi nog stanna kvar i värmen och njuta frukosten – lääänge!

Himlen var alldeles svart och regnet piskade mot bilrutan – ändå gav vi oss av mot Tomelilla. Ledde ut far med ögonbindel. Fördelade oss på dressinerna. Och plötsligt sprack himlen upp. Vi trampade iväg över dunkande järnvägsräls från 1893. Framför banvaktarstugan dukade vi upp champange och jordgubbar lagom för att känna första regnstänket.

Inne i banvaktarstugan kurade vi med levande ljus och filtar medan vi bad far berätta om sin uppväxt. 1952 köpte de sin första bil och traktor. Dessförinnan var det cykel och häst som gällde. Fram till 1964 tröskade de med stationär tröska!!! Det är svårt att fatta hur snabbt utvecklingen gått!

Genom Stefan Ewaldz hade vi beställt smörgåstårtor och dottern hade bakat smarriga muffins. Utanför vräkte åter regnet ner medan vi värmde oss med varma drycker och fars berättelser. Stugan, med sina udda möbler, förstärkte fars berättelser om en gången tid.

Så solade det upp igen och vi fortsatte på dressincyklarna mot Röddinge.

I bilen på vägen hem pratade vi om Sonens gymnasieval, drömmar och målbilder. Sonen menade att jag hellre skulle dö än att ge upp ett mål – att jag alltid når mina mål oavsett hur högt jag satt dem. Jo, jag får erkänna att jag är enormt envis – när jag väl bestämt mig.

Vad var våra drömmar när vi var barn? Lilla Syster berättade att hon drömt om att bli sångerska. Själv drömde jag alltid om att att få ägna mig åt att skriva – helst författare – men på vägen dit skulle jag kunna tänka mig att bli journalist- (jurist är ju nästan en förkortning…)

Sonen, Lilla Syster och jag resonerade om hur olika vi människor är. Väljer vi själv vår framtid genom de mål vi sätter? Vad är viktigt i livet?

De djupa samtalen väcker alltid tankar! Som barn tillbringade jag mycket tid hos mormor, farmor och farfar. Det gav tid för samtal och jag är full av historier från deras uppväxt, släktens historia. Ändå inser jag att det fanns oerhört mycket mer som de kunde ha berättat – som jag glömde att fråga.

Dagar som idag är värdefulla – tid att lyssna! Tid att reflektera!

Jurist får vem som helst kalla sig – du behöver inte ens ha läst juridik på universitetet. Advokat får bara den kalla sig som är medlem i Sveriges advokatsamfund. Som advokat är du skyldig att följa samfundets etiska regler. Den som bryter mot de etiska reglerna kan få en varning – eller kanske tom bli utesluten från samfundet. Om du anlitar en advokat kan du också vara säker på att det finns en ansvarsförsäkring om advokaten orsakar dig någon skada. Den ingår i avgiften till advokatsamfundet.

Hur kommer man med i samfundet då? Först måste du ha avlagt en jur kand examen som innebär minst 180 poäng (på min tid) – dvs 4,5 års heltidsstudier. Sedan ska du ha tre års praktisk juridisk verksamhet (på min tid 5 år). Och det vore ju lätt att räkna om man har en tjänst som biträdande jurist. Som egen företagare tittar samfundet på årsomsättningen som skall motsvara 1000 timmar enligt timkostnadsnormen per år, dvs 1 205 000 kr.

Den som är företagare förstår hur svårt det är att lyckas med det de första åren. Sedan 2004 skall du dessutom avlägga en advokatexamen – 3 delkurser á 10 000 kr+resa och utebliven arbetsinkomst. Examen kostar 5 000 kr. Som nystarad företagare var det väldigt mycket pengar!

I går var jag i skogen med Naturskyddsföreningen. Christian Ejlertsson guidade bland lövsångare, svarthättor och Grönsångare. Plötsligt har fågelkvitter fått namn.

Bofink och Lövsångare var snarlika. Rörsångaren närmast uttråkad. Taltrastens tre tydliga läte. Gröntrasten som att snurra ett mynt. Ja, och så hörde vi Näktergalen – men vi lyckades visst skrämma den. På iphonen har jag hittat en gratis app – så nu blir det att lyssna och jämföra.

Vindarna är isande och friska. Mina tankar blir klara. Visionerna tydliga. På tisdag ska vi träffas på kontoret och utvärdera vårens förändringar. Det känns som om det mesta i servicebolaget är på plats. Helt fantastiskt hur snabbt det gick! Framförallt är alla så engagerade i att utveckla byrån till absolut topp-klass. Vi har lagt grunden till något obeskrivligt bra!

Ibland behövs det att bommarna fälls ner så att man får stanna upp och reflektera. Ska tänka på det nästa gång när jag sitter och svär i bilen. Lite bonustanketid!

I deras generation var det naturligt att engagera sig. Precis som det varit i deras föräldrars generation. Det var naturligt att ta ansvar för samhället genom att engagera sig i politiken.

Färgad av mina föräldrars engagemang var jag länge en föreningsmänniska som nog haft alla styrelseposter man kan ha i en förening. Men jag tillhör nog undantagen i min generation. I min generation är det inte naturligt att engagera sig i politiken eller att ta ansvar för föreningars verksamhet genom styrelseuppdrag. Allt fler föreningar har svårt att locka medlemmarna till aktiviteter och ännu svårare att hitta engagerade styrelseledamöter.

Därför gladdes jag över nedanstående referat från Karnovs nyhetsbrev idag. Förhoppningsvis kan detta leda till nya arbetssätt som gör det enklare att driva föreningar. Spännande!

Ideell förening behöver ingen styrelse

Skatteverket har beslutat att inte fastställa något organisationsnummer för Direktdemokratisk samling med motiveringen att föreningen inte är en juridisk person eftersom den inte är hierarkiskt uppbyggd. Förvaltningsrätten konstaterar att doktrinen anger att det krävs en styrelse för att en förening ska uppnå rättskapacitet. Emellertid anser domstolen att det inte föreligger någon egentlig skillnad mellan att utse en styrelse och att utse en ställföreträdare för en förening, så länge ställföreträdaren ikläder sig samma funktion som styrelsen har. En ideell förening kan följaktligen uppnå rättskapacitet så länge någon kan hållas ansvarig å föreningens vägnar för ett ingånget rättsförhållande. Mot bakgrund av att stadgarna anger hur beslut i föreningens angelägenheter ska åstadkommas och då föreningen på sina medlemsmöten beslutar vem som ska företräda föreningen i olika frågor finner förvaltningsrätten att föreningen har rättskapacitet. Direktdemokratisk samling är därav en juridisk person och ska tilldelas organisationsnummer. Överklagan ska bifallas.