Nya bloggämnen

image

Visst är det märkligt. Plötsligt hittar jag ämnen för blogginlägg överallt. Fick en komplicerad fråga från klient som kan delas upp i flera olika ämnen. Jag har inte möjlighet att arbeta ideelt i enskilda fall. Men jag kan ge allmänna svar på bloggen som förhoppningsvis hjälper många.

Ikväll blir det dock inte några nya blogginlägg om juridik. I stället skall jag till simrishamns museum och prata om företagande och effekterna av Qlara besked. Antagligen lär jag väl få iväg något blogginlägg under kvällen och berätta mer.

Vårdnad och umgänge – ett lotteri?

Det kom ett mail till byrån som jag valt att citera i valda delar; “Tack för det arbete ni lagt ner. Jag tror inte umgänget blivit av ….eller att X accepterat umgängessamtal utan er medverkan…. Umgänget går jättebra. Jag upplever att Lycke är trygg med mig. Hon slutar gråta när jag tar ut henne ur bilen och det tar jag som ett gott tecken. Nu vill det till att jag och X kan lägga det som varit bakom oss och fokusera på att Lycke ska kunna växa upp i fred och ro. Jag hoppas av hela mitt hjärta att detta ska vara möjligt.

Jag vill också passa på att tacka för ert justa bemötande. ….Tack både till dig och Annika. Jag har satt stort värde på detta.”

Mailet rörde mig till tårar. Dessa tvister om barn berör mig. Finns det något viktigare än att skapa förutsättningar för barn att få en god och nära kontakt med båda sina föräldrar?

Därför skrev jag och frågade om jag fick citera mailet. Svaret kändes angeläget att dela med sig av:

“Hej Annika.

Det är fritt fram att citera.

Det är bra att du bloggar. Det är bra att någon försöker lätta dimmorna runt juridiken. Och det är bra att saker lyfts fram i ljuset vad gäller vårdnadsärendena.

Själv har jag nu i över en vecka försökt få kontakt med familjerätten. Som privatperson blir jag förbannad och som medborgare bekymrad över hur en myndighet kan negligera att utföra sitt upppdrag.

….Problemet är att de flesta journalister inte vill ge sig på att skriva om familjerätt. De är rädda att hamna i knäet på ena parten i en oändlig soppa av beskyllningar. Själv är jag dock mest förbryllad över hur hela hanteringen går till och att det sitter personal på familjerätterna som inte är kompetenta nog att hantera frågan på det sätt som lagstiftaren avser. Och att domstolsförfarandet till stor del är ett lotteri. Mycket märkligt. Och att lagstiftningen i sig är daterad, behöver fräschas upp.

Så jag hoppas att jag får någon journalist att ge sig på ämnet och då kommer jag rekommendera att de tar kontakt med dig.

…..

Lite så känner jag att familjerätten funkar idag. Barnets bästa finns bara på papper. Det måste till en förändring.

Än en gång tack, och Caroline har gjort ett formidabelt jobb med att hantera frågan.

Sköt om er.”

Nu måste jag jobba vidare – men jag inser att det finns ett stort behov av att skriva om de här frågorna!

Morgontankar

image

Scrollar bloggen för att se vilket intryck den gör. Inser att bilder gör skillnad oavsett hur banala de är. Saknar inlägget från gymmet som inte hade laddats upp i farten.

På onsdag ska jag träffa Svante. Förhoppningsvis ska jag kunna få en del tips om hur man fixar smågrejor som att byta plats på inläggen.

Det var kul med gårdagens två kommentarer!

Det känns som om bloggandet snart ska flyta på av sig själv…lite som på ambassadorsbloggen. Enligt statistiken har sidan haft 1000 unika besökare på mindre än en månad. Det är nästan dubbelt så många som hemsidan har.

Samtidigt ska jag erkänna att jag ägnat tre månader åt att fundera kring bloggen. Ibland blir jag lite trött på mig själv. Varför måste jag göra allt så passionerat? Som om jag aldrig kan göra något så där lite lagom. Ständigt dessa höga mål.

När jag startade företaget skulle det vara ett levebrödsföretag. Inga anställda. Jag vet egentligen inte när målbilden ändrades. Nu är vi fyra jurister och därmed den byrå i Ystads domsaga med flest jurister. Sedan i fredags har min vånda handlat om att anställa fler. Alla har fullt upp att göra och vi tvingas tacka nej till uppdrag. Vi får alltfler förfrågningar från västra Skåne. Vi har strukturen för att enkelt starta nya kontor. Det är lockande.

Och när det gäller bloggen är tävlingsinstinkten väckt. Vilka andra advokatbloggar finns det? Hur många besökare har de?

Woups…

… Så blev klockan 22.50!!! Hur gick det till???

Och ingen träning i kväll heller… Det är en himla tur att jag alltid prioriterar den där halvtimmen på morgonen.

Den här veckan har jag varit dålig på att debitera tid i ärenden. Det är så mycket administrativt som tar min tid. I kväll har jag ägnat mig åt att analysera budgetar för företagen. Att beräkna de framtida kostnaderna är inte helt lätt – inte heller att förstå flödena mellan bolagen för att kunna beräkna de fasta kostnaderna per jurist.

När jag fyllde i undersökningen om timkostnadsnormen insåg jag hur dålig min timlön är om jag skulle räkna all min arbetstid. Det är verkligen dags att jag börjar ta ut marknadsmässig lön! Som det är nu är min timlön betydligt lägre än sekreterarlönen…

Ibland undrar jag faktiskt själv varför jag lägger all denna tid på att förverkliga en vision. Livet skulle ju varit så mycket enklare om jag bara hade varit en vanlig advokat… Gjort som många advokater och ägnat sig åt brottmål, inte ha någon administrativ personal.

Många äldre advokater har varnat mig – sagt att det jag gör är omöjligt. Tyvärr måste jag ge dem delvis rätt. Att ha personal är väldigt tidskrävande – och för många skulle det vara omöjligt att ha så låg timlön. (Men nu sätter jag ju mycket av tiden på nöjeskontot… jobbet är ju så himla spännande…;) )

Samdigt – det är så oerhört mycket roligare med kollegor. Egentligen kan jag inte förstå hur jag kunde arbeta ensam så länge som jag gjorde.

För det mesta älskar jag det jag gör – men det är just vid de här analystillfällena som jag ifrågasätter mina val i livet. Kanske är just detta lite av företagarens dilemma!

Advokat och företagare

Bra artikel i Dagens juridik!

http://www.dagensjuridik.se/2011/09/klart-vi-var-radda-att-ga-i-konkurs

På advokatsamfundets kurser inför advokatexamen diskuterades frågan om att vara Advokat och företagare eller Företagare och Advokat. För egen del känns det ibland som om jag är mer företagare än advokat 🙁

Jag ser precis samma brister som juristen i artikeln. Det är därför vi håller på att bygga upp en entreprenörsutbildning för jurister. När de blir färdiga advokater skall de ha fått redskapen att driva sitt egna företag under Advokatbyrån.nu

Ett steg i taget så kommer vi nog dit. Idag intressanta samtal med Caroline om hur vi skulle kunna förbättra handledningen. Förhoppningsvis skall Psykologstudenterna kunna hjälpa mig ytterligare.

Timkostnadsnormen – blanketten ifylld!

Japp!!! Nu har jag fyllt i enkäten till SCB ang timkostnadsnormen. Den kostade mig en sen fredagkväll, Josefin några timmar för att ta fram uppgifter och mig ytterligare en halv timme att fylla i… Det är mycket spilltid som företagare. Förhoppningsvis leder mitt arbete till något gott.

 

Underlag för utvärdering av timkostnadsnormens beräkningsmodell

   
 
 
Timkostnadsnormen baserades ursprungligen på kostnaderna och debiterad tid vid de allmänna advokatbyråerna. Sedan byråerna lades ned har kostnaderna i normen skrivits upp varje år för att kompensera för pris- och löneutvecklingen.

För att bedöma om timkostnadsnormens nuvarande konstruktion och nivå är lämplig, krävs bl.a. uppgifter om kostnader och debiterad tid för den advokatverksamhet som bedrivs inom rättshjälpsområdet idag. Det finns inga sådana uppgifter i befintliga register och därför har Statskontoret bedömt att det är nödvändigt att samla in uppgifterna med hjälp av en enkätundersökning.

Undersökningens tyngdpunkt ligger på uppgifter om kostnader och tidsanvändning. Frågor om exempelvis antal anställda, organisationsform och geografisk belägenhet ställs dock också, i syfte att möjliggöra en allsidig analys av de insamlade uppgifterna. Frågorna har utarbetats i samarbete med Advokatsamfundet.

Enkäten är relativt omfattande och kan vara tidskrävande att fylla i. Är Du ägare eller delägare kräver vissa frågor tillgång till uppgifter från bokslut eller årsredovisning. Vi hoppas att Du trots detta tar Dig tid att besvara frågorna. Det är frivilligt att svara men det är av stor betydelse för tillförlitligheten i vår analys att det kommer in tillräckligt många svar och att frågorna besvaras så fullständigt som möjligt.

Diskussioner i lunchrummet

… lunchrum… egentligen är det ett kombinerat kök, bibliotek, föreläsningslokal… Ska försöka få upp en bild. Lokalen är helt underbar,…

Men nu var det inte det jag skulle skriva om… behöver den här stunden att landa – få ur mig alla tankar.

Samtalen vid lunchen handlade om jämställdhet. Caroline berättade att hon blivit uppringd av en rikskänd politiker. Eftersom vi har sekretess uttalar vi oss aldrig i klientärenden. Han hade då sagt “Lilla flicka, vet du vem jag är…”

Det finns två saker i detta uttalande som gör mig förbannad:

1) Det saknar fullständigt betydelse om så självaste Obama skulle ringa. Här gör vi inte skillnad på folk och folk!!! Vår sekretess gäller oavsett vem det är som vill veta något.

2) “Lilla flicka!!!!” Hur ofta har vi fått höra det? Skulle någon komma på att säga “Lilla pojke” till en 25 årig jurist??? Mitt första arbete efter tingstjänstgöringen var på Sparbanken Syds familjerättsavdelning. Mina kollegor var inte jurister. Jag var egentligen överkvalificerad för tjänsten då jag hade hyfsade universitetsbetyg och notariebetyg. Att hitta arbete på Österlen var stört omöjligt 1994. Jag blev inkallad till min kollega för att bevittna ett testamente till en äldre man. Den äldre mannen frågade om jag fick göra sådant? (För att vara testamentsvittne måste man ha fyllt 15 år… och jag tror inte att jag såg ut som en 14 åring.) Fortfarande är jag övertygad om att han inte skulle sagt så till en jämngammal kille.

Just nu upprör de här frågorna mig. Kanske för att jag som ambassadör för kvinnors företagande blir mer observant på hur män är de som får mest media utrymme. Men gårdagens diskussioner på mentorsprogrammet Ruben gör givetvis också att jag för tillfället är mer lyhörd.

Hm… tankarna utrensade… nu åter en djupdykning i akterna!!! Just nu är det två dödsbon som ligger överst på skrivbordet.

Soluppgång

image

Himlen är alldeles röd när jag äntligen snörat på kängorna. Ångrar att jag inte tog cykeln till havet. Här skymmer alla hus det fantastiska skådespelet.

Casperfestivalen

image

Stora tårar rinner ner för mina kinder. Min morgonvana trogen surfar jag från mobilen halvvaken runt i tidningsappar och på Facebook. Hamnar som så ofta förr på Caspers minnessida. (fixar en länk senare… )

I januari 2010 trillade han ner för en trappa och bröt nacken. Han skulle ha fyllt 20 den sommaren.

Casper var en av de varmaste, goaste och klokaste tonåringar jag träffat. Hans sida på Facebook fylldes med kommentarer. Det var en märklig känsla. Som om han inte var borta.

En minnessida startades som snabbt 2000 gillade.

Fortfarande går jag in här. Det är som om Casper blivit odödlig, som om han behövs. Som om bara tanken på honom gör världen lite varmare.

Älskar att läsa om hur hans vänner berättar om vad som händer i deras liv.

På Caspers 20 årsdag hölls en fest med massor av musik. I somras följdes det upp med den första Casperfestivalen. Massor av band spelade på Garaget i Hammenhög. Unga och gamla i en skön blandning.

Jag tror Casper skulle ha gillat det.

Vi kommer aldrig att få veta var han är… Men jag mår bättre av att tänka att han är en ängel som finns överallt och kan krama om alla som behöver en kram – precis så som bara Casper kunde.