Musik och dans

Hur lät musiken och hur dansades det år 1668 i Älvdalen?

Det finns dokumentation från 1800-talet, men hur det var tvåhundra år tidigare lär vi aldrig få veta.

Nedan har jag samlat fakta och inspirationsfilmer från youtube. Vi får se om jag lyckas levandegöra musiken.

Kyrkans musik

Folkmusik

“Svensk folkmusik har många rötter och innefattar spelmanstraditionen, vokala former som visor, locklåtar och omgjorda psalmer samt traditionell bruksmusik, i synnerhet dans och festmusik. 

Liksom annan folkmusik är spridningen stor, mellan olika delar av Sverige, och många landskap, städer, socknar och till och med byar har sin egen karakteristiska stil. Många influenser kommer från närliggande länder som Polen, Ryssland, Tyskland och Östeuropa samt sjöfarts- och handelsnationer som England, Irland och Nederländerna. “ 

1668 hade soldaterna kommit hem från krigen på kontinenten. Varför skulle inte musikaliska soldater ta med sina egna tolkningar av europeisk musik?

Vallåtar och fäbodmusik

“Vallmusiken användes främst som ett arbetsredskap for att locka på djur, skrämma bort rovdjur, och för både meddelanden och improviserade förströelsesamtal mellan herdar/Fäbodskullor. Fokus var på auditiva signaler för kommunikation och mindre på musik i modern mening med annorlunda tonskalor och också intervallen mellan tonerna var annorlunda än vanligt i dagens musik. Instrumnet för att frambringa vallmusik var vanligt men olika i olika kulturer.”

Tägt Johannas Vallvisa

 

Brudmarsch

I bondesamhället var det sällan spelmannen tilläts spela i kyrkan. Brudmarscherna användes därför mest när bröllopsföljet tågade till kyrkan och från kyrkan till gården där bröllopsfesten hölls. Då utfördes musiken av de vidtalade spelmännen.

Dans

Enligt Wikipedia kom polskan till Sverige i mitten av 1600-talet. Den var populär i hela Europa under 1600-talet – så varför skulle inte ha funnits i Älvdalen år 1668?

“När den kom var dess karaktär av pardans en modernitet; tidigare hade man mest haft ringdans och långdanser. När polskan kom till Sverige hade den två delar, fördans i jämn takt och proportio i jämn tretakt, som var samma melodi “omproportionerad” till tretakt.[källa behövs] På 1600-talet lades en efterdans till, då ofta med namnet serra. Under årens lopp omformades denna tredelade dans till en rad lokala variationer runt om i Europa. Namnen pols, polska, os och polonesse blev gängse för de senare dansvarianterna som uppstod, men även namnen springar, springdans m.fl. förekom. Vanligen var det tretaktsdelarna av sviten man tog fasta på och gångturen och omdansningen lades samman att dansas till tretakten. “

Polskan hade sin storhetstid under 1700-talet innan den fick maka på sig åt andra låttyper.

“Enligt en uppsats av Eva Hov om en notsamling efter en kantor i Stora Tuna socken, verksam på 1690-talet, var det vanligt att bara den första tvåtaktsdelen av musiken blev nedtecknad eftersom musikerna förväntades kunna konsten att skapa en efterdans genom att utgå från en fördans i tvåtakt och omforma den till en efterdans i tretakt. Denna praxis bidrog naturligtvis till att olika musiker spelade tretaktsdelen på olika sätt.[2]

 

På Youtube finns Polska från Älvdalen.

Exakt hur det var i Älvdalen år 1668 kommer jag aldrig att få veta. Men eftersom älvdalningarna var ett resande folk och Falun var Sveriges näst största stad är det inte osannolikt att nymodigheter snabbt nådde upp till Älvdalen. Att de utvecklade egna danser är inte heller osannolikt. Danserna behöver inte ha överlevt till vår tid.

“Musikaliskt har många äldre polskor influerats mycket av vallåtsmusik som sjungits eller spelats på enkla blåsinstrument, har begränsat tonomfång och ofta växlar mellan dur och moll eller använde dorisk kyrkotonart. En påverkan kommer från gamla psalmer(äldre än 1820), så kallade folkliga koraler, som bevarats och utvecklats av försångare i församlingar som inte hade någon orgel.”