Kollegier, specialdomstolar och kommissioner

Källa: Svensk rättshistoria av Göran Inger, Lund 1986

“domstolsorganisationen kompletterades i 1600-talets expansiva och mångfacetterade svenska samhälle med en rad såväl under- som överrätter av specialdomstolskaraktär. Bland dessa märkes först och främst de gamla kollegierna, som i de flesta fall tjänstgjorde som första instans eller överdomstolar beträffande speciella mål och ärenden.”

Kollegier

Kammarkollegiet (1618)

Fram till 1867 handlade kammarkollegiet mål rörande kronans fastigheter.

1695 utbröts kammarrevisionen och fick egen president och självständig ställning. Kammarrevisionen fungerade som domstol i vissa räkenskapsmål.  1799 ändrades namnet till kammarrätten.

Bergskollegium (1637)

Fram till 1851 fungerade bergskollegium bl a som överinstans till gruvtinget eller bergstingsrätten. Dessa underrätter dömde i civil- och brottmål i bergslagen.

Bergskollegium bestod av en president, två bergsråd och fyra assessorer.

1858 uppgick bergskollegium som en särskild avdelning i kommerskollegium.

Kommerskollegium (1651)

Kollegiet dömde i växel- och sjörättsmål. Det bestod av en president, två kommerseråd och fyra assessorer.

Specialdomstolar

Avvittringsrätter

Amiralitetsrätter

Slottsrätter

Hamnrätter

Hallrätter

Tull- och accisrätter

Domstolar av tillfällig karaktär

Trolldomskommissionerna

Reduktionskommissionen (från 1680)

Skogskommissionen (från 1683)

Kvarnkommissionen (från 1697)