Straffrätt

Ursprungligen var förgörning straffbar endast när någon dödats.

“Förgör man man eller kvinna, kvinna kvinna eller man med trolldom eller andra förgörningar, så att han eller hon dör därav, miste sitt liv för sådan gärning; man skall man stegla och kvinna stena, och pröve det med häradsnämnd som förr är sagt.” Magnus Erikssons Landslag HögmålsBalken 5.

Hur kunde dödsstraff utdömas när ingen dödats?

Stödet fanns i Exodus 22:18 “En trollkona skall du icke låta leva.”

Definitionen av en trollkona var oklar – vad bestod brottet i om dödsoffer saknades?

Brottet bedömdes utifrån den anstöt Gud förmodades ha tagit eller fysisk skada. (Se rättsfall 1662)

Straffansvar

För straffansvar krävdes dolus (att den anklagade haft uppsåt att skada). Men det rådde oenighet om vad brottet bestod av. Dessutom var man oenig om djävulens kompetensområde. Kunde han påtvinga de oskyldiga sin vilja? (Ankarloo sid 241)