Lämna det gamla

Vattentornet i Ystad

“Tacksam för återkoppling på min inlaga…” sms:ar en av mina advokater.

När jag låg på psykiatriska kliniken kom vi fram till att jag behövde en konfliktfri zon. Därför lämnades konflikterna till advokater. I ett av ärendena har jag blivit stämd. Jag var bodelningsförrättare och en av parterna ansåg att hanteringen dragit ut på tiden.

Min advokat har gett in handlingar till tingsrätten som visar att jag inte var försumlig. När jag går igenom dem vänder det sig i magen och all ork tar slut.

Fy, vad jag kämpade! Jag minns sena kvällar med långa inlagor. Jag minns högarna av arbete som aldrig ville ta slut.

Det är ett annat liv nu!

Fastigheten är såld. Mina föräldrar har hämtat mina kvarvarande saker.

IMG_6197

Utanför skiner solen.

På instagram delade jag en morgonbild med haiku. Sakta hittar jag nya rutiner.

Nu ligger jag nerbäddad under tjocka täcken med kuddar bakom ryggen. Tröttheten får finnas – för jag vet att den kommer att försvinna. Jag vet att det är ett annat liv nu.

Det är tid att bara vara.

hyacinter

Barnens bästa

Hittills har jag inte kommit igång med jobbet – skall förbereda en boende, umgänges och vårdnadstvist där vi har förhandling i morgon förmiddag… Sedan skilsmässan mår jag inte bra när jag jobbar med dessa ärenden. Det gör så ont när jag tänker på barnen. Å andra sidan – om jag skulle bli riktigt duktig på det här så skulle jag ju kunna bidra till något väldigt viktigt – att minska konflikterna kring barnen…

Det jag är mest stolt över sedan jag startade företag var en mamma som något år efter umgängestvisten tackade mig för att jag fått föräldrarna att kunna börja prata med varandra och därigenom skapa en god relation som barnet mådde mycket bättre i. När jag kom in i ärendet stod de ute och skrek åt varandra på gatan och kunde över huvud taget inte ha någon dialog.

Ibland tror jag att det är viktigt att gå utanför juridiken och prata mer utifrån hur man skall agera utifrån barnets bästa…

Kan vårdnadskonfliter förvandla föräldrar till monster?

Många med mig har upprörts över mordet i Dalarö där en trebarnspappa tände eld på huset med avsikt att döda sina barn. I tidningarna har det skrivits att föräldrarna låg i en vårdnadskonflikt.

Det får mig att tänka på alla de klienter som uttalat sin oro för vad den andre föräldern ska göra med barnen. Som advokat lyssnar du och försöker göra din egen bedömning. Hur ska du agera? Är det här ett verkligt hot där ni måste agera omgående? Kan ett agerande vara till klientens nackdel i vårdnadsprocessen?

Det är svåra frågor att ta ställning till.

Många klienter vittnar om hur konflikter fullständigt slukar din energi. De påverkar oss negativt.

Mordet i Dalarö väcker minnen till liv.

En sommardag för många år sedan hade jag och dottern varit på Netto och handlat. På glasdörren satt ett A4 papper med en efterlysning. Dottern reagerade omedelbart när hon såg bilden:
– Mor, var har vi sett henne?

Jag stannade upp och tittade på bilden av kvinnan som varit försvunnen i några dagar. Jo, det var något bekant över ansiktet – men jag kunde inte dra mig till minnes om var jag sett henne.

Långt senare fick jag veta att den försvunna kvinnan varit med på en övernattning vi gjort med Frilufsarna. Vi hade pratat länge den kvällen – hon och jag. Hennes uppbrott hade varit påfrestande och det pågick en konflikt kring barnen.

En dag orkade hon inte längre utan gick ut och somnade i skogen.

Konflikter kostar samhället stora pengar varje år. Domstolspersonal betalas av skattepengar. Ibland beviljas parterna rättshjälp. Men framförallt kostar konflikterna i lidande. I bland är priset på lidandet så högt att människor blir sjuka.

Alla inser att det är ett fruktansvärt brott att beröva sina barn livet. Ännu är det inte brottsligt att beröva barnen en lycklig uppväxt.

Jag önskar att det fanns ett bra sätt att lösa konflikterna mellan föräldrar. Samarbetssamtal och vårdnadsutredningar löser tyvärr sällan konflikterna.

Att hjälpa

Det är inte ovanligt att ett eller flera barn hjälper en förälder att hantera ekonomin. Ofta får jag frågan när det behövs en god man.

Föräldrabalken 11 kap 4 § lyder:

Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

I Föräldrabalken finns noggranna regler om hur den gode mannen skall förvalta egendomen. Före den 1 mars varje år skall den gode mannen “i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående år av egendom som har stått under ställföreträdarens förvaltning” (FB 14:15).

När uppdraget avslutas upprättar den gode mannen en sluträkning. När denna granskats av överförmyndaren skall den överlämnas till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen.(FB 16:8).

Den gode mannen är “skyldig att ersätta skada” som han uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde. (FB 12:13)

Talan om ersättning skall väckas inom tre år från det att slutredovisningen överlämnats till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Talerätten är därefter förlorad såvida inte den gode mannen gjort sig skyldig till brottslig gärning.

Vilka regler gäller om det inte finns någon god man?

Hjälp som ges utan godmansförordnande faller under 18 kapitlet Handelsbalken; “Om sysslomän eller ombudsmän”.

Sveriges Rikes lag antogs av riksdagen 1734 och stadfästes av “Konungen den 23 januari 1736”. Detta är ett av de få kapitel som är kvar av den ursprungliga lagen.

1 § lyder: “Varder man av annan ombuden, att å dess vägnar något syssla och uträtta, och säger där ja till; tage fullmakt och ligge där sedan hans vårdnad å; göre ock redo och besked för det han om händer får.”

3 § “Handlar syssloman oredligt, brukar list emot honom, som fullmakt gav, vändet sig hans gods till nytta, lånar hans penningar ut, eller tager penningar upp i hans namn: svare till all skada [ och plikte efter omständigheterna]. Vare och den, som fullmakt gav, saklös i allt vad syssloman, utom hans ombud eller vilja, av annan lånt, eller med någon slutit haver; utan det vises, att det honom till nytta använt är.”

Lagen nämner hur ansvaret skall fördelas i olika situationer och bör även läsas mot Lag om redovisningsmedel, 1944:181, och Avtalslagens kapitel 2, Om fullmakt (från 1915).

Vad kan arvingarna eller den som gett fullmakt göra om de anser att det begåtts fel?

När ett uppdrag avslutas skall sysslomannen “göra redo och räkning”.

Handelsbalken 18:9 lyder “Var som å sysslomans förrättning tala vill; göre det lagligen inom natt och år, sedan han vid sysslan skildes, och redo och räkning gjord är av honom, eller av hans arvingar, där han död är. Haver man laga förfall; njute samma tid därefter.”

Således kan huvudmannen eller hans arvingar väcka talan beträffande händelser som inträffade lång tid tillbaka – bara talan väcks inom ett år från redovisningen.

För att undvika konflikter mellan dödsbodelägare är min rekommendation att inte sköta ekonomin till äldre personer utan ett godmansförordnande.

 

Ibland är konflikter bara den enes fel

På senare tid har många av mina tankar handlat om varför det blir allt vanligare med djupa, långdragna vårdnadskonflikter.

Åse Persson är medlare på Skånsk terapicentrum. Tänk om alla föräldrar hade haft förmånen att träffa en medlar som henne!!!

Hon berättar att det är inte skilsmässan i sig som är skadlig för barnen – utan föräldrarnas sätt att hantera sina konflikter – oavsett om de lever tillsammans eller är skilda. Genom att berätta om anknytningsteorin får hon föräldrarna att förstå hur viktigt det är att de sätter barnets bästa först.

Enligt anknytningsteorin har vi – liksom alla andra däggdjur – behov av att omedelbart från födseln knyta an till någon annan för att överleva. Ofta är det mamman vi knyter an till – men båda föräldrarna blir vanligtvis viktiga anknytningspersoner.

Om anknytningen är trygg får barnet en organiserad anknytning (vilket ca 50 % har). Om barnet behöver anpassa sig efter föräldrarna för att få uppmärksamhet kan de antingen utveckla en ambivalent anknytning (blir stökig för att få uppmärksamhet) eller utveckla en undvikande anknytning (anpassar sig för att tillfredsställa föräldrarna).

Barn iakttar föräldrarna. Hur trygga de känner sig tar de med sig som en inre arbetsmodell som de har med sig när de går ut i llivet.

De organiserade, ambivalenta och undvikande ankntyningsmönstren är alla normala. Men det finns även ett onormalt anknytningsmönster som kallas desorganiserat.

Barn som inte kan förstå sina föräldrars reaktioner får desorganiserad anknytning. Detta ser man ofta hos barn till missbrukare eller barn som blivit misshandlade. Men även långvariga – för barnen oförståeliga – konflikter mellan föräldrarna leder till att barnen får en desorganiserad anknytning.

Åse Persson förklarar att du aldrig kan förändra den andre föräldern. Båda föräldrarna måste anpassa sig och hitta ett mittfält som fungerar. Medlare, socialsekreterare och advokater kan tillsammans hjälpa föräldrarna att skapa spelregler i mittfältet genom avtal.

Vid växelvis boende är det viktigt att föräldrarna delar med sig om information om barnen. Mobiltelefoner gör det enkelt att “slänga i väg” ett sms eller mail. Det är lätt att dessa meddelanden uppfattas som provocerande av den andre föräldern.

Åse Persson föreslår att rapporteringen sker i samband med skiftet, är kortfattad och bara innehåller följande information:

1) barnens hälsotillstånd (har de skadat sig, har de feber etc)

2) information om barnens skola

3) information om barnens kompisar

4) information om det kommer ske några förändringar under den närmaste tiden

Varför då denna rubrik? – Ibland är konflikter bara den enes fel. Rubriken är hämtad från en artikel av Michael Rangne som jag hittade på dagens juridik.

Vi är många advokater och domare som konstaterar att antalet vårdnadskonflikter ökar och att de dessutom är mer svårlösta och långvariga. Varför?

Svårlösta konflikter hos föräldrarna leder till otrygga barn som tar med sig sina föräldrars sätt att hantera konflikter in i sina egna relationer. Är det ett växande samhällsproblem?

Att arbeta med familjerätt är spännande – om än väldigt påfrestande. I mötet med parterna i konflikter blir deras beteenden ibland så tydliga. Som advokat kan du vara ett stöd på många olika plan.

På senare tid har jag vid ett flertal tillfällen skickat länkar till mina klienter. Därför skriver jag nu det här inlägget för att kunna hänvisa hit istället. Förhoppningsvis skall det kunna hjälpa mer än mina klienter!

Fysisk misshandel är lätt att se. Psykisk misshandel är svårt att sätta ord på och tar tid att upptäcka. På sidan “Det osynliga våldet” kan du läsa mer.

Vem företräder dödsboet?

Förvaltning av dödsbodelägarna – Ärvdabalken 18:1 lyder:

Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör dödsboet. Åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.

Huvudregeln är att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Ett dödsbo är inte demokratiskt! En dödsbodelägare som är oenig med övriga dödsbodelägare kan inte röstas ner.

Lösöre får inte fördelas utan att alla är överens. Ersättningar får inte betalas ut såvida det inte är helt klart att dödsboet är skyldigt att betala.

Exempel på åtgärder som inte tål att uppskjutas kan vara att tömma kylskåp, avliva husdjur, avbeställa prenumerationer.

Kan dödsbodelägarna inte enas får de ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman.

Förvaltning av boutredningsman eller testamentsexekutor – 19 kap

Ärvdabalken 19:1

Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor) äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt.

Genom testamente kan en testamentsexekutor utses.

Ärvdabalken 19:20

Förordnande att vara testamentsexekutor skall, såvitt ej annat framgår av testamentet, anses innefatta bemyndigande att företaga alla för boets utredning erforderliga åtgärder. … Skyldigheten enligt 14 a§ att underrätta rätten om vem som tillställts årsredovisning gäller dock endast den som är boutredningsman.

Ärvdabalken 19:3 st 3 Är testamentsexekutor utsedd, skall förordnandet meddelas honom, om ej äro skäl däremot.

Mer om boutredningsman kan du läsa här. Mall på ansökan om boutredningsman hittar du här.

Finns det några skillnader mellan testamentsexekutor och boutredningsman förutom skyldigheten att meddela tingsrätten vem som fått medelsredovisningen?

Finns det skäl att misstänka att dödsboets tillgångar inte räcker till att betala dödsboets skulder kan det vara viktigt att ansökan om boutredningsman har ingetts.

Förmånsrättslagen 10 § punkt 2

Allmän förmånsrätt följer med arvode och kostnadsersättning till …… förordnad boutredningsman om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter.

Allmän förmånsrätt innebär att boutredningsmannen får betalt för sitt arvode innan övriga fordringsägare får betalt. Motsvarande skydd finns inte för testamentsexekutors arvode.

Vem kan föra dödsboets talan vid domstol?

En enskild dödsbodelägare kan eget namn men för boets räkning föra talan om övrig delägare är motpart (ÄB 18:1a). Om boutredningsman är utsedd får enskild part föra talan på samma sätt om boutredningsmannen avstår från att föra boets talan.

Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet mot tredje man (dvs annan än dödsbodelägare) – se ovan. Det innebär att en enskild dödsbodelägare inte kan föra talan mot någon utomstående om övriga dödsbodelägare inte vill medverka.

Hur gör man då för att föra talan mot någon utomstående?

Dödsbodelägaren kan ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman. Boutredningsmannen får sedan ta ställning till om talan skall väckas mot tredje man.

Här hittar du ett exempel på hur en ansökan om boutredningsman kan se ut.

 

Bristbo

En av de första frågorna vi ställer när vi får uppdrag att handha boutredning är om boets tillgångar täcker skulderna.

Ärvdabalken 20 kap 8 a §

Räcker den dödes tillgångar eller, när han efterlämnar maka, tillgångarna jämte hans andel i makens giftorättsgods inte till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och omfattar tillgångarna inte fast egendom eller tomträtt, behöver bouppteckning inte förrättas, om dödsboanmälan görs till Skatteverket av socialnämnden.

Ärvdabalken 21 kap 1 §

Innan en månad förflutit efter det att bouppteckningen förrättades eller, om boet förvaltas av boutredningsman, uppgörelse har träffats med samtliga bortenärer om betalningen av skulderna får en skuld betalas endast om det med fog kan antas att betalning inte är till skada för borgenärerna.

Om det finns en fastighet i dödsboet kan en konkurs vara enda utvägen. Då är det viktigt att det dödsboets räkningar inte har betalats.

Att göra träffa en uppgörelse med borgenärerna kan emellertid vara en fördelaktigare lösning för alla inblandade. Här måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Lawline hittade jag en bra förklaring.

Mervärdeskatten i långa rättsprocesser

Det var en lång förhandling i tingsrätten.

Målet handlar om fordringar och stämningsansökan gavs in för två år sedan. I höstas hölls första förberedelsen. Nästan 18 månader efter att stämningsansökan gavs in.

Målet är komplicerat och krävde en fortsatt förberedelse. Den beräknas äga rum tidigast till hösten. Domaren beräknade ett det krävdes 10 dagars huvudförhandling, dvs att målet sätts ut under tre veckors tid. Han bedömde att det inte kommer att sättas ut till huvudförhandling förrän om ett år.

Tre år från stämningsansökan till huvudförhandling. Därefter kan domen överklagas till hovrätten.

Hur mycket hinner inte hända på tre år?

Än värre blir det när jag tänker på de svenska momsreglerna.

Tvisten handlar om fakturor där min klient inte fått betalt. En företagare har skyldighet att betala in moms på fakturerade belopp oavsett om betalning influtit eller inte. Det innebär att mina klienter tvingas ligga ute med stora momspengar i mer än tre år.

Långa handläggningstider i svenska domstolar och dåliga betalare är inte något som Skattemyndigheten tar hänsyn till. Att vara företagare i Sverige är verkligen inte lätt!

Advokat och entrprenör

Eftersom 75% av klassen var hemma pga snöovädret vid dagens föredrag gör jag här ett försök att sammanfatta det.

När Radio Kristianstad för några år sedan presenterade mig kallade de mig idéspruta. Jag brukar säga att jag säljer trygghet och god nattsömn. En stor del av vårt arbete handlar om att lösa tvister – men jag jobbar hellre förebyggande med att upprätta avtal och berätta vad juridiken innebär så att man kan undvika tvister.

Jag har tre företag

1) Advokatbyrån Annika Andebark AB som jag startade som en juristfirma 2004 och blev en advokatbyrå 2008.

2) Teraxacum AB som erbjuder utbildningar och föredrag

3) Andebark Sverige AB – ett servicebolag för advokater som vi skall presentera mer den 5 juli då vi hoppas ha allt på plats.

När jag gick i gymnasiet tänkte jag mig aldrig som företagare. I min värld var det självklart att jag skulle vara anställd.

1988 gick jag ut Samhällsvetenskaplig linje här på Österportskolan. På hösten kom jag in på juristlinjen i Lund.

Egentligen vill jag inte alls läsa. Flera av mina vänner hade börjat jobba och den sommaren hade jag ett semestervikariat på Sparbanken Syd. Flera vikariat annonserades ut och jag ville helst av allt fortsätta jobba och tjäna mina egna pengar. Min mor tyckte att jag åtminstone skulle läsa första terminen på juristlinjen när jag nu hade kommit in.

Det var som en förälskelse! Jag fick Göran Ravnsborg som föreläsare på Jiken. Alla som haft honom som föreläsare kan intyga att han inte hade särskilt gott öga till kvinnor. Han ansåg att den enda anledningen till att kvinnor gick på juristlinjen var att hitta en jurist att gifta sig med. När han fördelade frågorna i föreläsningssalen gick frågan alltid till killarna om det var många som räckte upp. Var det en fråga som ingen kunde svara på överföll han alltid tjejerna.

Jag blev kursetta – och jag måste erkänna att det tog ett tag innan jag insåg vad det innebar. Sedan fanns det inte någon återvändo. Juridiken var min passion. På min tid var normal studietakt 20 poäng per termin. Från år två läste jag 30 poäng per termin och spetsade alla ordinarie kurser utan någon omtenta. (Jo förresten – jag hade omtenta på 3 poäng IP rätt eftersom ordinarie tenta kolliderade med någon av kurserna jag läste parallellt.) Det första året fattade jag inte hur viktiga betygen var – så då spetsade jag inte alla kurserna. Men från termin tre spetsade jag allt – utan problem. Och då läste jag ändå aldrig på helgerna.

Till den som tror att det är svårt att läsa juridik kan jag bara ge rådet att själv bilda sig en uppfattning. Mitt förhållande till juridiken var passionerat från första stund (nja – inte arbetsrätten och offentlig rätt om jag ska vara ärlig). Det handlade om en bra studieteknik. Målmedvetenhet. Redan från början gjorde jag upp en plan hur jag skulle bli klar inom 4,5 år. Många hade berättat att det tog minst 6 år att ta sin examen. Jag tog min på mindre än fyra år (var klar redan i april) – och då hade jag dessutom 30 poäng extrakurser.

Efter examen sökte jag tingsmeritering. Mer om att sitta ting hittar du här.

Tingsnotarien sitter till vänster om domaren under förhandlingen. Mer om hur en brottmålsrättegång går till hittar du här.

Att ha suttit ting är en förutsättning för att du skall kunna bli åklagare eller domare. Fortfarande träffar jag mina notariekollegor regelbundet. Vi har gått olika karriärvägar. Idag är vi: tre advokater, en rådman, en kronofogde, en chef på SÄPO, en länspolismästare, två åklagare och en företagare inom en helt annan bransch.

Efter två år som notarie sökte jag arbete som biträdande jurist. Mellan 1994 och 2004 anställdes det inte en enda biträdande jurist i Ystads och Trelleborg domsaga. Efteråt har jag fått veta att situationen var likartad i stora delar av landet när det gällde humanjuridiken (brottmål och famiiljerätt). Istället arbetade jag på Sparbanken Syd. Först på familjerättsavdelningen och sedan som företagsrådgivare.

På familjerättsavdelningen arbetade jag bl a med

Boutredningar (om du skriver boutredning eller “vidare steg” uppe i sökfältet till höger hittar du länkar till fler inlägg om boutredningar)

Testamente (Här hittar du en länk till den vanligaste orsaken till att det upprättas testamente)

Äktenskapsförord. Om gifta makar inte har enskild egendom är all egendom giftorättsgods. Giftorätten är en latent rätt att vid en framtida bodelning få hälften av den andres egendom. Vill man inte ha denna uppdelning måste man upprätta ett äktenskapsförord som registreras. (En vanlig missuppfattning är att det behövs äktenskapsförord för att slippa betala makens skulder – mer om detta hittar du här).

Samboavtal (hur man gör)

Fastighetsförsäljningar

Efter några år insåg jag att jag saknade viktig bankerfarenhet för att kunna förstå bodelningar och arvskifte. Jag ville lära mer om företagsekonomi och hur banktjänstemännen tänker när de beviljar lån. Därför började jag som företagsrådgivare. Som företagsrådgivare fick jag gå ett avancerat företagsrådgivareprogram som innehöll företagsanalys och starta eget projekt. Kanske såddes det här ett frö till att driva egen verksamhet.

2004 startade jag Juristfirman Annika Larsson hemifrån. De enda investeringarna var en lagbok och försäkringar.

Våren 2008 började jag i mentorsprojektet QlaraBesked. Där uppmanades vi att måla upp en vision för 1, 3 och 5 år. Visionen skulle kännas omöjlig att uppnå och vi skulle inte låta oss begränsas. Min vision var att starta ett servicebolag för jurister. Jag visste hur mycket ofakturerbar tid jag fått lägga på att starta företaget, ta fram visitkort och hemsida, skapa rutiner, sätta mig in i bokföring och lagregler, förhandla om försäkringar och tekniska avtal.

Då – i juli 2008 – var jag fortfarande inte advokat. Jag hade sagt upp min sekreterare eftersom jag insett att företaget inte bar kostnaden för en sekreterare. Hösten 2008 presenterade jag min vision för Kvinnovationer – en panel bestående av affärsrådgivare från bl a Almi. De trodde på min vision!

Hösten 2008 blev jag advokat. Sedan dess har ärendena förändrats och idag jobbar jag mer med brottmål som målsägandebiträde och försvarare. Jag får även fler uppdrag som bodelningsförrättare och boutredningsman.

Här hittar du några blogginlägg som jag skrivit om att vara advokat.

Som advokat har du åtagit dig att följa Advokatsamfundets etiska regler. Om en advokat bryter mot de etiska reglerna kan disciplinnämnden erinra mot agerandet, utdela varningar eller i värsta fall utesluta advokaten.

Som klient är det viktigt att veta att en advokat alltid är

1) oberoende (därför måste advokaten alltid pröva jävsfrågan innan han eller hon kan åta sig ett uppdrag. En jävsprövning innebär att advokaten måste kontrollera att han/hon inte tidigare biträtt motparten i samma sak eller att det finns något annat som gör att advokaten inte kan ta tillvara klientens intresse obehindrat.)

2) Lojalitet – advokaten är skyldig att föra fram klientens sak, men advokaten får inte främja orätt.

3) tystnadsplikt – en advokat får inte yppa vad som kommit fram i samtalen med klienten

Det blir ju aldrig detsamma att skriva ner vad vi pratade om. En stor del av ett föredrag är dialogen som uppstår i mötet. Här får vi försöka skapa en dialog i kommentarerna här eller på vår Facebooksida.

Även idag uppstod det inspirerande samtal. Det var särskilt en tjej som tycktes ha samma passion som jag själv hade för juridiken. Jag hoppas verkligen att hon vågar tro på sina drömmar.

Hur gick det med den där omöjliga visionen jag hade?

Till sommaren får vi se om jag har lyckats. Då har det gått fem år.

Idag är vi fyra jurister i Advokatbyrån Annika Andebark AB och vi har kontor i Hammenhög, Höllviken och Kristianstad. Till sommaren ska vi kunna erbjuda advokater tjänster som gör att de kan fokusera på sina klientuppdrag och köpa allt från telefonsvar, arbetsplats till hjälp med rekrytering av Andebark Sverige AB.

Vår vision är att göra det svåra enklare. Både genom att på ett enkelt sätt förklara juridiken (som t ex på www.advokatbyran.nu och här på bloggen eller genom föredrag och tidningsartiklar) och genom att kunna kommunicera på olika språk. Idag har vi nio språk i byrån inräknat svenskan.

När jag är ute och pratar på skolor vill jag helst av allt inspirera andra att våga skapa fantastiska målbilder! Alla kan göra det omöjliga! Visst finns det dagar som är tuffa – när även jag ifrågasätter vad jag gett mig in på. Men då får man peppa sig själv med lite kloka citat. (Se tidigare blogginlägg idag.)

Den viktigaste läxan jag har lärt mig av livet är att omge mig med rätt människor. Se till att ha roligt – skratta. Gör en relationsöversyn då och då. Omger du dig med människor som får dig att må bra? Boostar de dig din självkänsla? Se till att göra dig av med energitjuvar.

Ge dig tid för regelbunden reflektion. Ifrågasätt vad du gör av din tid, hur du känner dig. Låt inte bara tiden gå. Om du inte är nöjd – tänk ut en plan och gör en förändring.

Ingenting är omöjligt! Vet du bara vad du vill så brukar möjligheterna dyka upp.

Se motgångar som prövningar. När saker inte går som du vill – ta dig en funderare. Vad kan du lära av situationen? Hur kan du göra om situationen till din fördel?

Tack vare att jag tänkte en gång extra på väg hem från föredraget blev det ett långt blogginlägg som förhoppningsvis andra lärare kan hänvisa till när det juristyrket eller entreprenörskap diskuteras.

Tillit

20130312-211242.jpg

I Ystad var det tjockt med snö! En klarblå himmel, ljusa morgnar och vackra solnedgångar. Våren är på väg – oavsett snökanoner över Ystad.

Under morgonpromenaden förberedde jag min plädering. Kände in känslan av att få besked om att åtalet hade ogillats – ja, all den målfokusering jag lägger in när jag känner att det finns en möjlighet att min klient ska bli frikänd. Då ger jag allt. Då är jag fullständigt närvarande och lyssnar med hela kroppen – försöker sätta mig in i vad var och en känner och tänker för att hitta de blottor jag kan spinna vidare på.

Som advokat har jag en lojalitetsplikt mot klienten. Jag ska föra fram klientens syn på saken – men jag erkänner – för att göra det där alldeles extra krävs det att jag själv tror på det klienten säger. Och det gjorde jag verkligen idag.

20130312-211249.jpg

Två av tre vittnen dök inte upp – och förhandlingen ställdes in för att tas om senare. Jag blir så himla förbannad!

Min klient mår dåligt av hela situationen. Nu ytterligare en månads väntan! Dessutom hade jag lyckats riktigt bra i att visa att målsäganden inte var trovärdig. Den situationen kan jag inte få till nästa gång – tyvärr.

I en brottmålsrättegång hörs målsäganden först. Därefter hörs den tilltalade. I dag hade vi verkligen haft nytta av det.

20130312-211255.jpg

Jag tränar på att ha tillit till nästa rättegång

(Eftersom länken till artikeln på Region Skånes hemsida inte tycktes fungera när jag kopierade in den via iPhonen gör jag ett nytt försök här)