Lind

Humlesurr i linden

Humlesurr i linden

De är inte lätta att fånga på bild – humlorna som surrar i linden. De måste vara flera hundra.

Lindblommor

Visste du att både blommor och blad är användbara i köket.

Lindblommor till te

Lindblommorna ska jag torka och använda till te. Det lär hjälpa mot förkylningar och vara bra för den som har svårt att sova. (Det är visst slemämnen och saponiner i linden som ska vara välgörande för torra och irriterade slemhinnor.)

Humlor i linden

Men även bladen kan användas – både färska och torkade. Färska kan ätas i sallad. I grytor, såser och soppor kan både unga och gamla blad användas som förtjockningsmedel. (Låt dem koka med en stund på slutet bara,)

IMG_7374

 

Brännässla

Brännässla

Brännässla

Så snart snön smält håller jag utsikt efter årets första nässlor.

Vi har våra ställen, som om sommaren är ogenomträngliga snår av meterhöga nässlor. Nu står där bara några torra stabbar kvar och avslöjar var de kommer att spira.

Så snart snön försvinner exploderar marken av nyttigheter – ja, brännässlor är något av det nyttigaste du kan äta – full av järn, vitaminer och mineraler.

Fram med sax och handskar – brännäslorna är här!

Brännässla

Brännässla

Vad innehåller nässlor?

Den här texten hittade jag på www.halsosidorna.se:

“Nässlor är mycket näringsrik och anses traditionellt vara en ypperlig medicinalväxt. 1 tsk nässelpulver täcker exempelvis dagsbehovet av C-vitamin, flera mineraler m.m. Nässlor är inflammationshämmande, avgiftande, urindrivande och bra för blodet och vid förstoppning. Nässlor kan även vara bra vid reumatism och eksem, grå starr, bra för magen och tarmarna. Nässlor har visat sig bra vid förstorad prostata. Nässlor sänker även blodsockernivån, se GI-värde.

Nässlor är bra för håret, särskilt nässelrot, blockerar bl.a. bildningen av  hormonet DHT (dihydrotestosteron) avtestosteron. DHT kan leda till skallighet hos män. Nässelvatten i håret anses öka blodcirkulationen samt minska fettavsöndringen, därtill ge glans till håret samt göra håret mer fylligt.”

Brännässla

​I år ska vi plocka ännu mera nässlor.

Hur använder man nässlor?

Det mesta torkar vi (både hela nässlor och nässelfrö senare på sommaren). När de torkat mixar vi nässlorna till pulver och blandar i frukostflingorna.

Fäska nässlor mixar vi både i smothies och soppor på temat “man tager vad man haver”. Recept använder vi inte – men jag kan avslöja att vispgrädde och gröna ärtor förvandlar nässelsoppan till gourmetmat.

Brännässla 3

ANDAS

IMG_1943

I drömmen är jag tillbaka i familjen. Inför barnen hör jag mig själv säga till deras far att jag flyttar om det inte blir någon förändring.

Trots att klockan bara är halv sex är jag klar vaken. Skulden finns där. Vetskapen om den otrygghet som barnen tvingades växa upp i.

Det är tisdag och min vanliga psykologtid.

Istället för att försöka sova sveper jag det varma täcket om mig och går upp. Rullar ut yogamattan och ANDAS. Solhälsningarna är stela. Tankarna blir till tunna moln som far över himlen. Förra veckans yogapass på Ashtangayoga Syd har ökat svårighetsgraden. Ännu känner jag mig som klumpig kossa när jag hoppar jämfota bakåt. En – två – tre- fyra – fem. Andas in. Fokuserar på magen och ett jätteskutt fram som tar mig ända till fingertopparna.

Vinjasa mellan varje framåtböjning – och jag kommer till och med ihåg alla de fem nya ställningarna.

Kroppen är morgonstel lyckas men böjer sig i brygga tre gånger.

Sedan får jag fladdra iväg. Kroppen är varm mot yogamattan och jag drar täcket över mig och bara är. Andas.

Tiden försvinner. Först klockan 10 behöver jag gå för att hinna till psykologen i tid.

Tiden känns evig.

Flow

20140531-221355-80035373.jpg

Igår var jag så där vansinnigt trött igen. Kanske var det en förkylning. Kanske var det den där utmattningen. Eller så var det bara kroppen som behövde vila efter en period i Flow.

Jag hittade den här artikeln om kreativitet och flow genom Facebook. Det var som om den förklarade så mycket i mitt liv!

I artikeln säger professorn Birgitta Sander följande om flow:

“Du måste ha möjlighet till full koncentration på uppgiften.

Du behöver ha totalt fokus.

Du måste ha den erfarenhet och det kunnande som krävs för att klara uppgiften.

Du behöver ha gott om tid att syssla med uppgiften, och helst ingen slutpunkt.

Du måste ha roligt, i alla fall känna att det du gör inte är obehagligt.

Du behöver få arbeta i lugn ro, och inte bli störd.”

20131209-225012.jpg

Så var det när jag jobbade ostört med juridiken. Jag minns att jag fullständigt älskade känslan, hur jag kunde sitta till långt ut på nätterna för att tid och rum bara försvann. Det var som en nyförälskelse – eller om du vill kalla det passion.

“När Birgitta upplevt en längre tid av flow blir hon helt utmattad. Då gäller det att lägga arbetet åt sidan, ta en paus och kanske till och med vänta tills nästa dag med fortsättningen. Detsamma gäller när hon tecknar eller målar. Om hon är för trött efter några timmars skapande – då tiden upphört att existera – måste hon lägga undan penseln och färgerna.

– Om jag fortsätter att analysera mina prover trots tröttheten är risken stor att jag gör fel, att jag tolkar det jag ser på fel sätt. Är det den cellen som är problemet? Eller de där? Jag börjar tveka och det är inte bra. Och när jag målar är risken stor att jag förstör det jag skapat om jag går över gränsen.” Säger Birgitta Sander i DNs artikel den 19 november 2014. 

20140129-062928.jpg

När jag startade företaget 2004 ville jag ha tid att njuta av naturen – att bara vara när jag kände för det. Det fanns inte några tider – utan jag kunde jobba i flow. Efterhand som allt fler kunder sökte mig stördes mitt flow av ringande telefon. Efter ett tag anställde jag sekreterare. Fortfarande kunde jag stänga in mig och få flow.

Men när vi började bygga om fastigheten 2010 förändrades situationen. Ständiga avbrott gjorde att jag hade svårt att koncentrera mig under arbetsdagen. Istället började jag sitta till långt ut på nätterna för att kunna hitta flow. Detta gjorde så klart också att jag började komma i tidspress i mina ärenden.

“– Jag behöver uppleva en stunds flow varje dag, annars mår jag inte bra. Men jag har ingen särskild ”flowknapp” att trycka på. En förutsättning för att jag ska hamna i ett sådant tillstånd är att jag har god tid på mig att utföra det jag tänkt mig – och att jag inte blir störd under arbetets gång, säger Birgitta Sander.” i DNs artikel “Med pensel och mikroskop hittar hon sitt flow.

20140506-162328.jpg

Var hittar jag flow?

Spela piano, arbeta i trädgården, skriva och fotografera försätter mig i flow. På mina morgonpromenader dansade tankarna fritt och skapade ord som jag sedan smattrade ner på tangentbordet eller i mobilen. Att tänka ut nya projekt försätter mig nog också i flow. Ja, det är nog själva skapandet.

I helgen hade vi julmys med familjen. Jag älskar verkligen att försöka skapa en känsla. Vi bjöd på ägg och sill till förrätt och fisksoppa till huvudrätt. För att göra det lite lättsamt skapade jag stationer för de olika rätterna. Du vet – det är sådant jag kan gå igång på. Inga stora saker – men hela jag hamnar i ett annat tillstånd.

“På lediga stunder målar Birgitta regelbundet, det har hon gjort sedan tonåren. Med duken framför sig på staffliet eller ritblocket i händerna gäller det att gå in i ett tillstånd av total fokusering. Det handlar om att helt absorberas av uppgiften, att hålla fast vid den ursprungliga tanken och att kunna ta till vara oväntade effekter.

– Samma känsla eftersträvar jag i mitt arbete. Att i lugn och ro få sitta vid mikroskopet med en hög prover att gå igenom och veta att jag har dagen på mig är underbart. Då infinner sig snart den där härliga känslan av flow. Plötsligt går allt så otroligt bra, allt flyter verkligen på.”

20131205-061502.jpg

När försvann den här känslan av flow i arbetet?

Den 24 februari 2012 uppstod en arbetsrättslig konflikt med en anställd. Fortfarande minns jag känslan när jag promenerade hem efter tvådagars förhandling i tingsrätten. Det var fredag. Hemma väntade barnen.

Jag hade haft den där fullständiga fokusen i rätten när jag inte vill bli distraherad av andra frågor.

Precis vid vår brevlåda stod jag när jag läste mailet i mobilen. Han skrev att han frånträtt sin anställning. Lämnat bilnycklarna, skrivit till klienterna. Mailet var skickat fredag morgon. Brevet till klienterna hade gått ut på torsdagen – när jag inte varit på kontoret. Samma dag hade han lämnat bilnycklar och dator till min sekreterare, men inte med ett ord hade hon antytt något – trots att jag hade haft telefonkontakt med henne redan på torsdagskvällen.

Känslan bor fortfarande i min kropp. Det var som om jag skulle kräkas. Allt runt mig blev suddigt och jag fick hålla mig i brevlådan för att inte ramla ihop i en hög på marken. Det var helt overkligt. Subtilt for en tanke genom mitt huvud – jag orkar inte – jag vill bara dö!

Barnen bodde hos mig på heltid och redan då var relationen med deras far mycket konfliktfylld. Ja – och ni vet ju hur det är att ha tonåringar.

Fastigheten var precis ombyggd, vi hade investerat i datorer och tecknat ett treårigt avtal om serverlösning som skulle göra det möjligt för de anställda att även arbeta hemifrån. Dessutom hade han under sommaren fått tjänstebil på leasing som nu tickade pengar. Det visade sig sedan att den sjunkit så mycket i värde att det kostade företaget 60 000 kr att göra sig av med den. Vi var två advokater och tre biträdande jurister. Att dra runt företaget på en advokat var vansinne! Vi var i företagets allra känsligaste uppbyggnadsskede.

Där och då rasade min värld. Redan samma helg fick jag en influensa som visade sig hålla i sig flera månader och övergick till en hosta.

Ekonomin, ärendena – ja allt – jagade mig. Efter den dagen var det omöjligt att hitta flow. Jo, förresten – jag hittade flow på sommaren när jag skrev ett utkast till en bok om skilsmässor. Den känslan finns också kvar i min kropp – känslan av det där flowet när orden bara forsade ur pennan – när tid och rum försvann. Det var som en flykt från det fullständiga kaos som mitt liv förvandlats till.

20140606-081707-29827617.jpg

Hos min älskade är det ett annat liv. Nu ska jag ge mig ut med bröd till hönsen. Här har jag tid att fotografera. I Älvdalen har jag skapat en oas för skrivande – och där försvinner verkligen tid och rum på Tre Björnar där Tini tar hand om det praktiska så att jag får mat i mig.

Tacksamt citerar jag avslutningen i DNs artikel om Birgitta Sander. De här orden ska jag ta med mig när jag nu får möjlighet att skapa ett nytt liv.

”Vid middagen med man och barn fortsatte vi att diskutera ämnet flow. Vi kom då fram till att små barn oftast är i flow när de leker. Mina döttrar, som är just över 20 år, menade att de ofta uppnår flow i olika projekt som de håller på med. Som fotografering, bildredigering och ett filmprojekt som de just nu arbetar intensivt med.

Frågan är då – om barn ofta kommer i flow – varför får vi svårare att uppnå flow då vi blir vuxna? Blir vi för medvetna och ’självrecenserande’? Eller är det så att mycket av vår vuxenverksamhet är plikter och nödvändigheter och egentligen inte vad vi helst önskar göra?”

Harmoni

Gräs

Tröttheten finns där. Biblioteket får vänta.

Ligger i sängen och går igenom bilder – både från iPhonen och som är tagna med systemkameran.

Funderar på om jag bara ska radera alla gamla bilder – men bestämmer mig för att låta dem vara kvar ännu en tid.

På måndag ska jag träffa läkaren.

Just nu bara är jag – försöker att inte tänka framåt.

Fördriver tiden med att redigera bilder. Funderar på att förbereda blogginlägg om växter som skulle kunna uppdatera automatiskt till våren.

Tränar på att låta bilder från det förgångna fladdra förbi utan att fånga dem, utan att hålla fast. Det kommer en dag när de förbleknar säger Cecilia. Och jag väljer att tro henne.

IMG_3392

 

Ångest (141120)

Minnena målar mitt medvetande

Ingenstans finnes ro

Försäljningsbeskedet är slutet

Ändå bor en saknad i mig

 

Minns sena nätter vid datorn

Akter i högar som berg

Jag hatar mig själv för det som varit

Jag borde ha insett – undvikit fel

 

Jag dövade ångest med kickar

Från löpning till utmaningar

Jag flydde in i projekten

När saknaden jagade mig

 

Skuld över familjen i spillror

Maktlös att skapa ett lugn

Värdelös, orkeslös, hopplös

Känslor som bor in i mig

 

Van att dra på mig en rustning

Van att spela ett spel

Visa känslor var svaghet

Visdom att utåt va hel

 

Ett liv med glamor och med mingel

Så långt ifrån lugnet hos dig

Ett liv utan trygghet och tillit

Krama mig, laga min själ

Balans

20130201-142955.jpgFastigheten är såld och mina föräldrar skall hämta mina saker. Därför tar jag fram konkursbouppteckningen och tittar i bilagorna över lös egendom. Det dröjer inte många sekunder innan andningen blir ytlig. Det är som om bröstkorgen snörs ihop. Axlarna skjuts fram och hela jag kryper ihop. Klumpen nere i maten växer och fyller snart hela mitt bröst – det är som att få kramp i lungorna.

Likadant varenda gång när tankarna nuddar verksamheten i Hammenhög. Kanske är det inte så konstigt att viss egendom saknas på listan med separationsrätt. I mitt huvud fanns bara en enda tanke – andas – ta djupa andetag.

Det har gått nio månader sedan jag tog beslutet att försätta bolagen i konkurs. För tjugo år sedan ställde jag om till ett liv som förälder. Nu har jag försökt vänja mig av med det materiella.

Det finns saker som jag fortfarande behöver, cykel, dator och skor som är bra att gå i.

På biblioteket läser jag om cirkulär ekonomi. Där och då känner jag tacksamhet över att jag tvingades ändra livsstil.

Det krävs mod att göra sig av med det materiella. Nu tränar jag på att se skillnad på behov och begär.

Drömmen om ett hållbart liv

Vår och nytt liv

För 9 månader sedan skulle jag fått min första el-chocksbehandling. Dagen innan hade min älskade besökt mig på den psykiatriska kliniken i Malmö. Han var rädd att en el-chocksbehandling skulle ge bestående men och försökte få mig att förstå att det fanns risk för att hjärnan skulle kunna ta skada av en el-chocksbehandling.

“Jag vill ha dig precis som du är. Du kan ju inte riskera din hjärna – du ska ju bli författare!”

Där, över en dagens i Malmö, lovade han att ta hand om mig. Aldrig mer skulle jag behöva tänka på pengar. I fortsättningen skulle jag ägna mig åt att skriva.

Där började min omställning till ett annat liv. Sakta vänjer jag mig av med det materiella. Nu har jag vant mig vid att leva utan bil – mindre kostnader, mindre ansvar. Dessutom får jag frisk luft och motion när jag cyklar. Kombinationen cykel och kollektivtrafik är underskattad.

Idag hittade jag den här texten på FB av Torkild Sköld; 

Våga drömma

Sitter just nu på tåget mot Kalmar för vidare färd till Öland och dagens föreläsningsuppdrag. Tid på tåget är bra tid för eftertanke och jag sitter och tänker på hur stolt jag är över att ha förmånen att få jobba med det jag vill, nämligen föreläsa på heltid med ambitionen att beröra andra och få dem att må bra. I början var det många som kom och sa att du skall veta att det är tuff konkurrens och det är svårt att etablera sig.

Jag hörde vad de sa men jag lyssnade aldrig på dem för jag har hela tiden varit 100 % säker på att jag kommer att etablera mig som föreläsare. Det har varit en rolig och lärorik men också lång och mödosam resa både vad avser pengar och tid men det har varit värt varje sekund och öre för idag lever jag min dröm och det är jag själv som har gjort det för det har inte kommit mycket gratis längs vägen. Men idag lever jag min dröm fullt ut varje dag för min dröm har jag skapat till min verklighet.

Så glöm eller göm inte DIN dröm. Låt ingen stoppa dina ambitioner för det vi har bestämt oss för det kommer vi att lyckas med förr eller senare och på något vis. Du drömmer dina drömmar och de andra drömmer sina drömmar. Ge aldrig upp dina drömmar och tron på dig själv oavsett vad alla andra säger, för om ingen annan tror på dig så är det desto viktigare att du tror på dig själv. Var stolt och stå upp för dig själv för du och ingen annan är så bra på att vara du som du är. Du drömmer dina drömmar och de andra drömmer sina

Denna berättelse säger en hel del om detta.

”Skriv en uppsats om dina drömmar.” Den uppgiften har många skolelever fått genom åren, och så även Tommy som gick i en liten byskola någonstans i Sverige på 50-talet.

Tommy hade mycket att drömma om, men väldigt lite att bygga sina drömmar på. Hans familj var fattig och hade fått flytta ofta eftersom de var tvungna att flytta dit där Tommys pappa kunde få arbete. Så Tommy hade få riktiga vänner och var hopplöst efter i skolan.
Men drömmar hade han.

Den här kvällen slet Tommy hårt med sin uppsats. ”När jag blir stor ska jag bli konstnär och bo en stuga på landet som jag själv har byggt.” Tommy ritade noggranna skisser över hur huset skulle se ut, och han var mycket stolt när han dagen efter lämnade in sin uppsats till läraren.

Tre dagar senare fick han tillbaka uppsatsen med ett stort rött C uppe i hörnet. Lägsta möjliga betyg! När lektionen var slut gick Tommy fram till läraren och frågade varför han fått C på sin uppsats.

”Det här är en helt orealistisk dröm för en grabb som du. Du är fattig, saknar nästan helt utbildning, har ingen konstnärlig begåvning och vet ingenting om att bygga hur. Om du skriver om uppsatsen med en mer realistisk dröm, så ska jag ompröva betyget.”

Tommy visste inte hur han skulle göra. Han funderade hela vägen hem, och på kvällen innan han skulle somna frågade han sin pappa vad han skulle göra. Pappan slog sig ner på Tommys sängkant och tittade allvarligt på honom.

”Det är din dröm, Tommy”, svarade han. ”Det är du som måste bestämma hur viktig den är för dig.”

Nästa dag lämnade Tommy in samma uppsats igen. ”Du kan behålla betyget så behåller jag min dröm.”

Trettio år senare berättade Tommy den här historien för tjugo barn som kommit på besök för en veckas målarkurs.

”Det här berättar jag för er eftersom ni nu sitter i ett hus på landet som jag själv har byggt, och i morgon ska jag visa er utställningen med tavlor som jag målat. Om ni tittar ovanför den öppna spisen ser ni min uppsats inramad. Den påminner mig om att jag inte ska ge upp mina drömmar. Och ni ska inte heller låta någon stjäla era drömmar.”

Okänd

Så länge jag kan minnas har jag drömt om att bli författare. Plötsligt har jag all tid i världen att skriva.

Samtidigt har jag sett att den här bloggen har flera hundra visningar – dagligen! Helt otroligt!

Så egentligen är det ju bara att börja skriva!

Sedan i somras har jag lekt med boktitlarna “Advokaten som slutade kämpa” eller “Advokaten som började cykla”.

Texterna är inte klara – men jag kommer låta det här bli mitt anteckningsblock där jag delar citat, boktips, dikter mm under kategorin “Hållbarhet”. De olika kapitlen kommer jag att tagga under orden “Kärlek”, “Hälsa”, “Tankar”, “Balans”, “Harmoni”, “Växande” och “Glädje”.

Det vore kul om du som läsare ville bidra till innehållet genom kommentarer och att du delar med dig av egna erfarenheter och kloka texter.

När jag tittar på statistiken anar jag att många som besöker den här sidan gör det för att de befinner sig i en konflikt. Av erfarenhet vet jag att konflikter tar mycket energi – ja, så mycket att vi kan bli sjuka av det.

Kanske kan vi tillsammans skapa den sida som jag själv skulle behövt när livet blev allt svartare.