Förlängd sjukskrivning

Slånbär

“Har du inte gått i terapi innan?”, hennes lugn känns oändligt – det är som om vi har all tid i världen.

“Jo”, snyftar jag. “Antagligen hade jag min första utmattningsdepression redan när jag satt ting 1994. 1999 gick jag “Våga växa” för Ulla Sturesson och jobbade med min självkänsla. 2002 var jag sjukskriven för utmattningsdepression. Därefter har jag även gått i gestaltterapi för Ulrika Franke.”

Det är som om tårarna aldrig vill ta slut. Två geggiga maskar letar sig ner mot min överläpp och jag reser mig upp för att ta papper och snyta mig i. Det är skönt att sträcka på mig. Det är som om någon opererat in ett kvastskaft i ryggen på mig.

“Men – egentligen mår jag så mycket bättre nu, det är bara det att jag skäms så för allt. Jag skäms för att jag blev sjuk och var tvungen att lägga ner företaget. Det fanns så många som litade på mig. Men allra störst är skulden över skilsmässan. Det var jag som ville skiljas. Jag tycker så synd om barnen som växt upp med alla dessa konflikter”.

Det är alldeles tyst i rummet när jag reser mig för att ännu en gång hämta papper att snyta mig i. Lena Oeske, min läkare, väntar ut mig, ger mig tid. Hon får mig att känna det som om hon har all tid i världen för mig.

“Ja, och så jobbade jag ju med konflikter. Jag har kommit på att jag nog är högsensitibel – eller vad det heter – ja, högkänslig. Hittade en sida på Facebook. Såg att man är extra känslig då. Det är som om andras känslor går rakt in. Ja, och jag har ju jobbat mycket med konflikter. Det är som om alla mina klienters konflikter lämnat spår i mig. Ja, jag vet inte.”

Tystnaden är inte längre jobbig. Hennes ögon är snälla och förstående. Hennes händer vilar tryggt i hennes knä.

“Jag försöker verkligen bli frisk – men nu har jag accepterat att det tar tid. Jag kämpar inte längre. Jag har blivit mycket bättre – men fortfarande händer det att jag rasar – och fortfarande rasar jag väldigt djupt.”

“Har du fortfarande självmordstankar?”

“Nej, inte när jag är hos min älskade. Han tar hand om mig. Där är jag trygg – ingen känner igen mig där. Jag känner inte någon skam och skuld. Och i Älvdalen var det helt fantastiskt. Där klarade jag läsa i böcker. Det är som om de andra på skrivretreaten blivit vänner. För dem behöver jag inte skämmas. Annars har jag bara kontakt med två av mina gamla vänner. Jag känner så mycket ångest över att allt gick fel – jag skäms – känner mig värdelös. På Tre Björnar i Älvdalen har jag hittat hem. Men jag behöver att någon ser till att jag äter – annars glömmer jag bort det. Jag är inte så bra på att ta hand om mig själv.”

Mina händer vilar utsträckta över knäna. Jag blundar. Andningen är så där ytlig och jag får anstränga mig för att luften ska komma långt ner i lungorna. Blundar.

“Men här i Ystad är jag rädd för mig själv. Jag är rädd för att rasa. Jag vill inte dö – men nu vet jag att depressionen skulle kunna få mig att ta mitt liv. När jag är här ägnar jag mycket tid åt yoga, går på avslappning och massage hos Milda makter, träffar min psykolog – och i förra veckan var jag på en fantastisk hälsoanalys hos Nina på Ystads hudklinik.”

Hon nickar och hennes ögon får mig att tänka på Lady i Kalle Ankas julafton.

“Det viktigaste nu är att ta hand om dig själv. Jag sjukskriver dig januari ut. Tyvärr har vi inte fått nya tider för nästa år. Kan du ringa och boka en ny tid till i mitten av januari.”

När hon räcker mig sjukintyget skulle jag bara vilja krama om henne. Men jag sträcker bara fram min hand i avsked. Halvtimmen hos läkaren väckte nya frågor. Jag googlar och hittar sidor som jag hoppas ska kunna hjälpa andra. Vem vet – kanske kommer det en dag där mina erfarenheter inte var förgäves.

Hur hanteras arvet efter föräldrarna i en bodelning?

En inte ovanlig fråga i bodelningar är hur arv skall hanteras.

Antag att både Anders och Bertas fäder är avlidna men att deras mödrar är i livet när de börjar diskutera skilsmässan. Anders mor hinner avlida innan ansökan om äktenskapsskillnad inkommer till tingsrätten medan Bertas mor avlider dagen efter att ansökan inkomststämplats.

Huvudregeln är att arvet efter Anders föräldrar utgör giftorättsgods som skall delas, medan arvet efter Bertas föräldrar inte ingår efter som Berta inte hade fått något arv vid brytpunkten (dagen då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in).

(Detta är bara ett exempel för att visa lagtexten. I verkligheten skulle Anders kunna åberopa skälighetsreglerna i 12 kap 1 § – men det är en annan historia.)

Om Anders föräldrar hade upprättat ett testamente där de gjort arvet till enskild egendom skulle Anders inte behövt att dela med sig.

Här hittar du mer information om hur du gör det barnen ärver efter dig till enskild egendom.

Att hjälpa

Det är inte ovanligt att ett eller flera barn hjälper en förälder att hantera ekonomin. Ofta får jag frågan när det behövs en god man.

Föräldrabalken 11 kap 4 § lyder:

Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

I Föräldrabalken finns noggranna regler om hur den gode mannen skall förvalta egendomen. Före den 1 mars varje år skall den gode mannen “i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående år av egendom som har stått under ställföreträdarens förvaltning” (FB 14:15).

När uppdraget avslutas upprättar den gode mannen en sluträkning. När denna granskats av överförmyndaren skall den överlämnas till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen.(FB 16:8).

Den gode mannen är “skyldig att ersätta skada” som han uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde. (FB 12:13)

Talan om ersättning skall väckas inom tre år från det att slutredovisningen överlämnats till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Talerätten är därefter förlorad såvida inte den gode mannen gjort sig skyldig till brottslig gärning.

Vilka regler gäller om det inte finns någon god man?

Hjälp som ges utan godmansförordnande faller under 18 kapitlet Handelsbalken; “Om sysslomän eller ombudsmän”.

Sveriges Rikes lag antogs av riksdagen 1734 och stadfästes av “Konungen den 23 januari 1736”. Detta är ett av de få kapitel som är kvar av den ursprungliga lagen.

1 § lyder: “Varder man av annan ombuden, att å dess vägnar något syssla och uträtta, och säger där ja till; tage fullmakt och ligge där sedan hans vårdnad å; göre ock redo och besked för det han om händer får.”

3 § “Handlar syssloman oredligt, brukar list emot honom, som fullmakt gav, vändet sig hans gods till nytta, lånar hans penningar ut, eller tager penningar upp i hans namn: svare till all skada [ och plikte efter omständigheterna]. Vare och den, som fullmakt gav, saklös i allt vad syssloman, utom hans ombud eller vilja, av annan lånt, eller med någon slutit haver; utan det vises, att det honom till nytta använt är.”

Lagen nämner hur ansvaret skall fördelas i olika situationer och bör även läsas mot Lag om redovisningsmedel, 1944:181, och Avtalslagens kapitel 2, Om fullmakt (från 1915).

Vad kan arvingarna eller den som gett fullmakt göra om de anser att det begåtts fel?

När ett uppdrag avslutas skall sysslomannen “göra redo och räkning”.

Handelsbalken 18:9 lyder “Var som å sysslomans förrättning tala vill; göre det lagligen inom natt och år, sedan han vid sysslan skildes, och redo och räkning gjord är av honom, eller av hans arvingar, där han död är. Haver man laga förfall; njute samma tid därefter.”

Således kan huvudmannen eller hans arvingar väcka talan beträffande händelser som inträffade lång tid tillbaka – bara talan väcks inom ett år från redovisningen.

För att undvika konflikter mellan dödsbodelägare är min rekommendation att inte sköta ekonomin till äldre personer utan ett godmansförordnande.

 

Ibland är konflikter bara den enes fel

På senare tid har många av mina tankar handlat om varför det blir allt vanligare med djupa, långdragna vårdnadskonflikter.

Åse Persson är medlare på Skånsk terapicentrum. Tänk om alla föräldrar hade haft förmånen att träffa en medlar som henne!!!

Hon berättar att det är inte skilsmässan i sig som är skadlig för barnen – utan föräldrarnas sätt att hantera sina konflikter – oavsett om de lever tillsammans eller är skilda. Genom att berätta om anknytningsteorin får hon föräldrarna att förstå hur viktigt det är att de sätter barnets bästa först.

Enligt anknytningsteorin har vi – liksom alla andra däggdjur – behov av att omedelbart från födseln knyta an till någon annan för att överleva. Ofta är det mamman vi knyter an till – men båda föräldrarna blir vanligtvis viktiga anknytningspersoner.

Om anknytningen är trygg får barnet en organiserad anknytning (vilket ca 50 % har). Om barnet behöver anpassa sig efter föräldrarna för att få uppmärksamhet kan de antingen utveckla en ambivalent anknytning (blir stökig för att få uppmärksamhet) eller utveckla en undvikande anknytning (anpassar sig för att tillfredsställa föräldrarna).

Barn iakttar föräldrarna. Hur trygga de känner sig tar de med sig som en inre arbetsmodell som de har med sig när de går ut i llivet.

De organiserade, ambivalenta och undvikande ankntyningsmönstren är alla normala. Men det finns även ett onormalt anknytningsmönster som kallas desorganiserat.

Barn som inte kan förstå sina föräldrars reaktioner får desorganiserad anknytning. Detta ser man ofta hos barn till missbrukare eller barn som blivit misshandlade. Men även långvariga – för barnen oförståeliga – konflikter mellan föräldrarna leder till att barnen får en desorganiserad anknytning.

Åse Persson förklarar att du aldrig kan förändra den andre föräldern. Båda föräldrarna måste anpassa sig och hitta ett mittfält som fungerar. Medlare, socialsekreterare och advokater kan tillsammans hjälpa föräldrarna att skapa spelregler i mittfältet genom avtal.

Vid växelvis boende är det viktigt att föräldrarna delar med sig om information om barnen. Mobiltelefoner gör det enkelt att “slänga i väg” ett sms eller mail. Det är lätt att dessa meddelanden uppfattas som provocerande av den andre föräldern.

Åse Persson föreslår att rapporteringen sker i samband med skiftet, är kortfattad och bara innehåller följande information:

1) barnens hälsotillstånd (har de skadat sig, har de feber etc)

2) information om barnens skola

3) information om barnens kompisar

4) information om det kommer ske några förändringar under den närmaste tiden

Varför då denna rubrik? – Ibland är konflikter bara den enes fel. Rubriken är hämtad från en artikel av Michael Rangne som jag hittade på dagens juridik.

Vi är många advokater och domare som konstaterar att antalet vårdnadskonflikter ökar och att de dessutom är mer svårlösta och långvariga. Varför?

Svårlösta konflikter hos föräldrarna leder till otrygga barn som tar med sig sina föräldrars sätt att hantera konflikter in i sina egna relationer. Är det ett växande samhällsproblem?

Att arbeta med familjerätt är spännande – om än väldigt påfrestande. I mötet med parterna i konflikter blir deras beteenden ibland så tydliga. Som advokat kan du vara ett stöd på många olika plan.

På senare tid har jag vid ett flertal tillfällen skickat länkar till mina klienter. Därför skriver jag nu det här inlägget för att kunna hänvisa hit istället. Förhoppningsvis skall det kunna hjälpa mer än mina klienter!

Fysisk misshandel är lätt att se. Psykisk misshandel är svårt att sätta ord på och tar tid att upptäcka. På sidan “Det osynliga våldet” kan du läsa mer.

Vem företräder dödsboet?

Förvaltning av dödsbodelägarna – Ärvdabalken 18:1 lyder:

Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör dödsboet. Åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.

Huvudregeln är att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Ett dödsbo är inte demokratiskt! En dödsbodelägare som är oenig med övriga dödsbodelägare kan inte röstas ner.

Lösöre får inte fördelas utan att alla är överens. Ersättningar får inte betalas ut såvida det inte är helt klart att dödsboet är skyldigt att betala.

Exempel på åtgärder som inte tål att uppskjutas kan vara att tömma kylskåp, avliva husdjur, avbeställa prenumerationer.

Kan dödsbodelägarna inte enas får de ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman.

Förvaltning av boutredningsman eller testamentsexekutor – 19 kap

Ärvdabalken 19:1

Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor) äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt.

Genom testamente kan en testamentsexekutor utses.

Ärvdabalken 19:20

Förordnande att vara testamentsexekutor skall, såvitt ej annat framgår av testamentet, anses innefatta bemyndigande att företaga alla för boets utredning erforderliga åtgärder. … Skyldigheten enligt 14 a§ att underrätta rätten om vem som tillställts årsredovisning gäller dock endast den som är boutredningsman.

Ärvdabalken 19:3 st 3 Är testamentsexekutor utsedd, skall förordnandet meddelas honom, om ej äro skäl däremot.

Mer om boutredningsman kan du läsa här. Mall på ansökan om boutredningsman hittar du här.

Finns det några skillnader mellan testamentsexekutor och boutredningsman förutom skyldigheten att meddela tingsrätten vem som fått medelsredovisningen?

Finns det skäl att misstänka att dödsboets tillgångar inte räcker till att betala dödsboets skulder kan det vara viktigt att ansökan om boutredningsman har ingetts.

Förmånsrättslagen 10 § punkt 2

Allmän förmånsrätt följer med arvode och kostnadsersättning till …… förordnad boutredningsman om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter.

Allmän förmånsrätt innebär att boutredningsmannen får betalt för sitt arvode innan övriga fordringsägare får betalt. Motsvarande skydd finns inte för testamentsexekutors arvode.

Vem kan föra dödsboets talan vid domstol?

En enskild dödsbodelägare kan eget namn men för boets räkning föra talan om övrig delägare är motpart (ÄB 18:1a). Om boutredningsman är utsedd får enskild part föra talan på samma sätt om boutredningsmannen avstår från att föra boets talan.

Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet mot tredje man (dvs annan än dödsbodelägare) – se ovan. Det innebär att en enskild dödsbodelägare inte kan föra talan mot någon utomstående om övriga dödsbodelägare inte vill medverka.

Hur gör man då för att föra talan mot någon utomstående?

Dödsbodelägaren kan ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman. Boutredningsmannen får sedan ta ställning till om talan skall väckas mot tredje man.

Här hittar du ett exempel på hur en ansökan om boutredningsman kan se ut.

 

Bristbo

En av de första frågorna vi ställer när vi får uppdrag att handha boutredning är om boets tillgångar täcker skulderna.

Ärvdabalken 20 kap 8 a §

Räcker den dödes tillgångar eller, när han efterlämnar maka, tillgångarna jämte hans andel i makens giftorättsgods inte till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och omfattar tillgångarna inte fast egendom eller tomträtt, behöver bouppteckning inte förrättas, om dödsboanmälan görs till Skatteverket av socialnämnden.

Ärvdabalken 21 kap 1 §

Innan en månad förflutit efter det att bouppteckningen förrättades eller, om boet förvaltas av boutredningsman, uppgörelse har träffats med samtliga bortenärer om betalningen av skulderna får en skuld betalas endast om det med fog kan antas att betalning inte är till skada för borgenärerna.

Om det finns en fastighet i dödsboet kan en konkurs vara enda utvägen. Då är det viktigt att det dödsboets räkningar inte har betalats.

Att göra träffa en uppgörelse med borgenärerna kan emellertid vara en fördelaktigare lösning för alla inblandade. Här måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Lawline hittade jag en bra förklaring.

Ang dödsbo efter nordisk medborgare med hemvist i Sverige

Allt fler frågor handlar om utländska dödsbon.

Vi har tyvärr inte möjlighet att ge gratis rådgivning. Genom den här bloggen hoppas jag däremot att vi skall kunna vägleda läsaren vidare.

Lag (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare som hade hemvist här i riket mm

§ 1

Hade dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare vid sin död hemvist här i riket, skall i fråga om rätt till arv efter honom svensk rätt gälla. Där den döde icke vid dödsfallet sedan minst fem år här hade hemvist skall dock lagen i hans hemvistland vinna tillämpning, så framt det yrkas av någon arvinge eller testamentstagare, vars rätt därav beror.

§ 19

Vid boutredning, bodelning och arvskifte efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare som vid sin död hade hemvist här i riket skall förfaras i enlighet med svensk lag.

Frågor att avgöra

1. Medborgarskap?

2. Var hade den avlidne hemvist?

3. Hur länge hade den avlidne haft hemvist i hemvistlandet?

Om den avlidne var nordisk medborgare och hade haft hemvist i Sverige i minst fem år skall svensk lag tillämpas.

 

Äktenskapsbalken 12 kap 2 § (Del 2)

Den som läser mina krönikor och min blogg har väl inte undgått att förstå att gifta makar där båda har särkullbarn inte ärver något efter varandra. Jag har även varnat för situationen att den efterlevande kan tvingas lösa ut den först avlidnes barn.

Något jag nog inte skrivit så mycket om är 12:2.

“Vid bodelning med anledning av en makes död skall, om den efterlevande maken begär det, vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods.”

Vi antar att Anna och Bertil är gifta med varandra. De har inte några gemensamma barn. Bertil har två barn och Anna har ett barn. Anna äger egendom till ett värde av 2,1 Mkr (varav fastigheten har ett nettovärde om 1,2 Mkr). Bertil äger egendom till ett värde om 700 kkr. Sammanlagt äger makarna egendom till ett värde av 2,8 Mkr.

Huvudregeln är att det skall göras en bodelning när någon av makarna avlider. Det innebär att vardera sidan efter bodelningen har egendom till ett värde om 1,4 Mkr. Om Bertil avlider först skulle en bodelning innebära att Anna skulle behöva betala 700 kkr till Bertils arvingar för att kunna behålla sin egendom.

Om Bertil avlider först kan Anna utnyttja regeln i äktenskapsbalken 12:2, dvs behålla sin egendom. Bertils barn får då dela på hans egendom (700 kkr). Anna behåller sin egendom om 2,1 Mkr.

Detta är del 2 i serien Testamentskonsultation

Vad innebär nyttjanderätt? (del 32)

Fri förfogande kan man säga är mitt emellan nyttjanderätt och full äganderätt. Ärver man med nyttjanderätt får man enbart använda egendomen under en begränsad tid eller under sin livstid. Därefter skall egendomen tillfalla någon annan namngiven person. Om man ärver ett hus med fri förfoganderätt kan man sälja huset och konsumera upp pengarna. Ärver man med nyttjanderätt får man enbart bo i huset. Nyttjanderätt är ofta komplicerat då det finns en hel del praktiska frågor som måste lösas.

“Vilket straff får jag?” (del 1)

”Vilket straff får jag?” (del 1)

När jag är  försvarare är ofta klientens första fråga ”Vad får jag för det här?” Att svara på det är inte lätt!

Tingsrätten får inte döma någon om åklagaren inte lyckats visa att den tilltalade gjort sig skyldig till det åklagaren påstår. I stämningsansökan har åklagaren en gärningsbeskrivning. I den tar åklagaren upp de rekvisit som behöver vara uppfyllda för att gärningen skall vara straffbar. Rekvisit är olika omständigheter som finns omnämnda i lagtexten.

Om vi tar lagtexten för misshandel i brottsbalken 3 kap 5 §

Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

För att någon skall kunna dömas för misshandel skall åklagaren kunna visa att den tilltalade har ”tillfogat en annan person” något av följande

a)     Kroppsskada

b)     Sjukdom

c)     Smärta

d)     Försatt hen i vanmakt

e)     Försatt hen i annat sådant tillstånd

Dessutom måste åklagaren kunna visa att den tilltalade haft uppsåt (dvs haft för avsikt att skada). Om den tilltalade bara var vårdslös kan hen istället dömas för vållande till kroppsskada.

Lyckas inte åklagaren lägga fram tillräcklig bevisning skall åtalet ogillas.

Visst är det märkliga ord som används i tingsrätten. På en privat bjudning fick jag höra hur en privatperson upplevt en rättegång. Beskrivningen ledde till många skratt. ”Domstolen ogillade vittnet.” Jo, så skulle man kunna se det…. ”juridiska är ett märkligt språk…