Dyrköpta erfarenheter – ambassadör (14)

Nyanställa? Redigera inlägg     

Igår satt jag länge vid skrivbordet igen! Hinner inte med! Det är mycket både med bygget och hemsidan. Samtidigt är efterfrågan på advokattjänster större än utbudet här ute. Alla advokater har för mycket att göra. Och det lär bli värre. Inom några år har flera av dem gått i pension.

Min vision är att hjälpa unga jurister bli advokater. Advokat och jurist är inte samma sak. En advokat har en dokumenterad erfarenhet och följer etiska regler. Jurist är ingen skyddad titel – det kan vem som helst kalla sig.

I morse på min morgonpromenad insåg jag att det nog inte finns tid att vänta med nyanställningar. Det är nog dags att hitta en biträdande jurist NU – problemet är att fastigheten skall byggas om. I nuläget har vi egentligen inte någon arbetsplats. Hm.

Morgonpromenad

Idag skall jag träffa byggaren och en expert på ventilation. Det ska bli spännande att höra vad ventilationen kostar. Eftersom det är en arbetsplats ställer kommunen krav på ventilationen. Det är dyrt att vara arbetsgivare!

Erfarenhet

Ja, att vara arbetsgivare var dyrt. Om jag minns rätt kostade ventilationen 700 kkr. Hade jag då visst vad jag vet idag hade jag lagt alla expansionsplaner på hyllan, sålt fastigheten och flyttat till Ystad där tingsrätten ligger. Då hade jag sluppit förluster av körtid i alla taxemål. Som brottmålsadvokat behöver man inte något kontor – det går att träffa klienterna på tingsrätten.

Fast idag börjar jag känna tacksamhet över det som gick fel. Idag lockar skrivandet mig och jag är nyfiken på hur långt det kan bära.

 

Ambassadör (3)

Att starta bolag … måste man ha en juristexamen? Redigera inlägg

2010-03-22 kl 18:05 av Annika AndebarkGilla2 kommentarerTaggad annika andebark106 visningar

Idag fick jag ett mail från Svenska Standardbolag med nio bilagor; Uppdragsbrev, Avtal, Bolagsstämmoprotokoll extra bolagsstämma, Bolagsordning, Styrelseprotokoll, Registreringsanmälan och Likvidintyg avseende inbetalning av aktiekapital.

Då sände jag en tanke till alla företagare som inte är jurister. Vi ett tillfälle blev jag offentlig försvarare för en kille som var misstänkt för bokföringsbrott. Efteråt funderade jag allvarligt på om jag verkligen vågade vara företagare. Det är så mycket som krävs – och det är så lätt att något missas.

I morgon får skall jag få en originalfullmakt från Svenska standardbolag så att jag kan öppna ett bankkonto för mitt nya Grundstenenbolag. Aktiekapitalet om 100 000 kr skall sättas in så att Svenska standardbolag kan ta ut 11 831 kr för att täcka kostander och utlägg. (Jo, jag hade klarat att göra detta själv – att starta bolag är egentligen inte så svårt om man gör det via www.bolagsverket.se. Men nu är tiden knapp – Telia hade ett erbjudande på telefonväxel som går ut den 31 mars…)

Hanteringen för att köpa ett bolag har hittills varit imponerande snabb!

Ibland är konflikter bara den enes fel

På senare tid har många av mina tankar handlat om varför det blir allt vanligare med djupa, långdragna vårdnadskonflikter.

Åse Persson är medlare på Skånsk terapicentrum. Tänk om alla föräldrar hade haft förmånen att träffa en medlar som henne!!!

Hon berättar att det är inte skilsmässan i sig som är skadlig för barnen – utan föräldrarnas sätt att hantera sina konflikter – oavsett om de lever tillsammans eller är skilda. Genom att berätta om anknytningsteorin får hon föräldrarna att förstå hur viktigt det är att de sätter barnets bästa först.

Enligt anknytningsteorin har vi – liksom alla andra däggdjur – behov av att omedelbart från födseln knyta an till någon annan för att överleva. Ofta är det mamman vi knyter an till – men båda föräldrarna blir vanligtvis viktiga anknytningspersoner.

Om anknytningen är trygg får barnet en organiserad anknytning (vilket ca 50 % har). Om barnet behöver anpassa sig efter föräldrarna för att få uppmärksamhet kan de antingen utveckla en ambivalent anknytning (blir stökig för att få uppmärksamhet) eller utveckla en undvikande anknytning (anpassar sig för att tillfredsställa föräldrarna).

Barn iakttar föräldrarna. Hur trygga de känner sig tar de med sig som en inre arbetsmodell som de har med sig när de går ut i llivet.

De organiserade, ambivalenta och undvikande ankntyningsmönstren är alla normala. Men det finns även ett onormalt anknytningsmönster som kallas desorganiserat.

Barn som inte kan förstå sina föräldrars reaktioner får desorganiserad anknytning. Detta ser man ofta hos barn till missbrukare eller barn som blivit misshandlade. Men även långvariga – för barnen oförståeliga – konflikter mellan föräldrarna leder till att barnen får en desorganiserad anknytning.

Åse Persson förklarar att du aldrig kan förändra den andre föräldern. Båda föräldrarna måste anpassa sig och hitta ett mittfält som fungerar. Medlare, socialsekreterare och advokater kan tillsammans hjälpa föräldrarna att skapa spelregler i mittfältet genom avtal.

Vid växelvis boende är det viktigt att föräldrarna delar med sig om information om barnen. Mobiltelefoner gör det enkelt att “slänga i väg” ett sms eller mail. Det är lätt att dessa meddelanden uppfattas som provocerande av den andre föräldern.

Åse Persson föreslår att rapporteringen sker i samband med skiftet, är kortfattad och bara innehåller följande information:

1) barnens hälsotillstånd (har de skadat sig, har de feber etc)

2) information om barnens skola

3) information om barnens kompisar

4) information om det kommer ske några förändringar under den närmaste tiden

Varför då denna rubrik? – Ibland är konflikter bara den enes fel. Rubriken är hämtad från en artikel av Michael Rangne som jag hittade på dagens juridik.

Vi är många advokater och domare som konstaterar att antalet vårdnadskonflikter ökar och att de dessutom är mer svårlösta och långvariga. Varför?

Svårlösta konflikter hos föräldrarna leder till otrygga barn som tar med sig sina föräldrars sätt att hantera konflikter in i sina egna relationer. Är det ett växande samhällsproblem?

Att arbeta med familjerätt är spännande – om än väldigt påfrestande. I mötet med parterna i konflikter blir deras beteenden ibland så tydliga. Som advokat kan du vara ett stöd på många olika plan.

På senare tid har jag vid ett flertal tillfällen skickat länkar till mina klienter. Därför skriver jag nu det här inlägget för att kunna hänvisa hit istället. Förhoppningsvis skall det kunna hjälpa mer än mina klienter!

Fysisk misshandel är lätt att se. Psykisk misshandel är svårt att sätta ord på och tar tid att upptäcka. På sidan “Det osynliga våldet” kan du läsa mer.

Vem företräder dödsboet?

Förvaltning av dödsbodelägarna – Ärvdabalken 18:1 lyder:

Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör dödsboet. Åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.

Huvudregeln är att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Ett dödsbo är inte demokratiskt! En dödsbodelägare som är oenig med övriga dödsbodelägare kan inte röstas ner.

Lösöre får inte fördelas utan att alla är överens. Ersättningar får inte betalas ut såvida det inte är helt klart att dödsboet är skyldigt att betala.

Exempel på åtgärder som inte tål att uppskjutas kan vara att tömma kylskåp, avliva husdjur, avbeställa prenumerationer.

Kan dödsbodelägarna inte enas får de ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman.

Förvaltning av boutredningsman eller testamentsexekutor – 19 kap

Ärvdabalken 19:1

Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor) äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt.

Genom testamente kan en testamentsexekutor utses.

Ärvdabalken 19:20

Förordnande att vara testamentsexekutor skall, såvitt ej annat framgår av testamentet, anses innefatta bemyndigande att företaga alla för boets utredning erforderliga åtgärder. … Skyldigheten enligt 14 a§ att underrätta rätten om vem som tillställts årsredovisning gäller dock endast den som är boutredningsman.

Ärvdabalken 19:3 st 3 Är testamentsexekutor utsedd, skall förordnandet meddelas honom, om ej äro skäl däremot.

Mer om boutredningsman kan du läsa här. Mall på ansökan om boutredningsman hittar du här.

Finns det några skillnader mellan testamentsexekutor och boutredningsman förutom skyldigheten att meddela tingsrätten vem som fått medelsredovisningen?

Finns det skäl att misstänka att dödsboets tillgångar inte räcker till att betala dödsboets skulder kan det vara viktigt att ansökan om boutredningsman har ingetts.

Förmånsrättslagen 10 § punkt 2

Allmän förmånsrätt följer med arvode och kostnadsersättning till …… förordnad boutredningsman om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter.

Allmän förmånsrätt innebär att boutredningsmannen får betalt för sitt arvode innan övriga fordringsägare får betalt. Motsvarande skydd finns inte för testamentsexekutors arvode.

Vem kan föra dödsboets talan vid domstol?

En enskild dödsbodelägare kan eget namn men för boets räkning föra talan om övrig delägare är motpart (ÄB 18:1a). Om boutredningsman är utsedd får enskild part föra talan på samma sätt om boutredningsmannen avstår från att föra boets talan.

Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet mot tredje man (dvs annan än dödsbodelägare) – se ovan. Det innebär att en enskild dödsbodelägare inte kan föra talan mot någon utomstående om övriga dödsbodelägare inte vill medverka.

Hur gör man då för att föra talan mot någon utomstående?

Dödsbodelägaren kan ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman. Boutredningsmannen får sedan ta ställning till om talan skall väckas mot tredje man.

Här hittar du ett exempel på hur en ansökan om boutredningsman kan se ut.

 

Bristbo

En av de första frågorna vi ställer när vi får uppdrag att handha boutredning är om boets tillgångar täcker skulderna.

Ärvdabalken 20 kap 8 a §

Räcker den dödes tillgångar eller, när han efterlämnar maka, tillgångarna jämte hans andel i makens giftorättsgods inte till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och omfattar tillgångarna inte fast egendom eller tomträtt, behöver bouppteckning inte förrättas, om dödsboanmälan görs till Skatteverket av socialnämnden.

Ärvdabalken 21 kap 1 §

Innan en månad förflutit efter det att bouppteckningen förrättades eller, om boet förvaltas av boutredningsman, uppgörelse har träffats med samtliga bortenärer om betalningen av skulderna får en skuld betalas endast om det med fog kan antas att betalning inte är till skada för borgenärerna.

Om det finns en fastighet i dödsboet kan en konkurs vara enda utvägen. Då är det viktigt att det dödsboets räkningar inte har betalats.

Att göra träffa en uppgörelse med borgenärerna kan emellertid vara en fördelaktigare lösning för alla inblandade. Här måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Lawline hittade jag en bra förklaring.

Advokat och entrprenör

Eftersom 75% av klassen var hemma pga snöovädret vid dagens föredrag gör jag här ett försök att sammanfatta det.

När Radio Kristianstad för några år sedan presenterade mig kallade de mig idéspruta. Jag brukar säga att jag säljer trygghet och god nattsömn. En stor del av vårt arbete handlar om att lösa tvister – men jag jobbar hellre förebyggande med att upprätta avtal och berätta vad juridiken innebär så att man kan undvika tvister.

Jag har tre företag

1) Advokatbyrån Annika Andebark AB som jag startade som en juristfirma 2004 och blev en advokatbyrå 2008.

2) Teraxacum AB som erbjuder utbildningar och föredrag

3) Andebark Sverige AB – ett servicebolag för advokater som vi skall presentera mer den 5 juli då vi hoppas ha allt på plats.

När jag gick i gymnasiet tänkte jag mig aldrig som företagare. I min värld var det självklart att jag skulle vara anställd.

1988 gick jag ut Samhällsvetenskaplig linje här på Österportskolan. På hösten kom jag in på juristlinjen i Lund.

Egentligen vill jag inte alls läsa. Flera av mina vänner hade börjat jobba och den sommaren hade jag ett semestervikariat på Sparbanken Syd. Flera vikariat annonserades ut och jag ville helst av allt fortsätta jobba och tjäna mina egna pengar. Min mor tyckte att jag åtminstone skulle läsa första terminen på juristlinjen när jag nu hade kommit in.

Det var som en förälskelse! Jag fick Göran Ravnsborg som föreläsare på Jiken. Alla som haft honom som föreläsare kan intyga att han inte hade särskilt gott öga till kvinnor. Han ansåg att den enda anledningen till att kvinnor gick på juristlinjen var att hitta en jurist att gifta sig med. När han fördelade frågorna i föreläsningssalen gick frågan alltid till killarna om det var många som räckte upp. Var det en fråga som ingen kunde svara på överföll han alltid tjejerna.

Jag blev kursetta – och jag måste erkänna att det tog ett tag innan jag insåg vad det innebar. Sedan fanns det inte någon återvändo. Juridiken var min passion. På min tid var normal studietakt 20 poäng per termin. Från år två läste jag 30 poäng per termin och spetsade alla ordinarie kurser utan någon omtenta. (Jo förresten – jag hade omtenta på 3 poäng IP rätt eftersom ordinarie tenta kolliderade med någon av kurserna jag läste parallellt.) Det första året fattade jag inte hur viktiga betygen var – så då spetsade jag inte alla kurserna. Men från termin tre spetsade jag allt – utan problem. Och då läste jag ändå aldrig på helgerna.

Till den som tror att det är svårt att läsa juridik kan jag bara ge rådet att själv bilda sig en uppfattning. Mitt förhållande till juridiken var passionerat från första stund (nja – inte arbetsrätten och offentlig rätt om jag ska vara ärlig). Det handlade om en bra studieteknik. Målmedvetenhet. Redan från början gjorde jag upp en plan hur jag skulle bli klar inom 4,5 år. Många hade berättat att det tog minst 6 år att ta sin examen. Jag tog min på mindre än fyra år (var klar redan i april) – och då hade jag dessutom 30 poäng extrakurser.

Efter examen sökte jag tingsmeritering. Mer om att sitta ting hittar du här.

Tingsnotarien sitter till vänster om domaren under förhandlingen. Mer om hur en brottmålsrättegång går till hittar du här.

Att ha suttit ting är en förutsättning för att du skall kunna bli åklagare eller domare. Fortfarande träffar jag mina notariekollegor regelbundet. Vi har gått olika karriärvägar. Idag är vi: tre advokater, en rådman, en kronofogde, en chef på SÄPO, en länspolismästare, två åklagare och en företagare inom en helt annan bransch.

Efter två år som notarie sökte jag arbete som biträdande jurist. Mellan 1994 och 2004 anställdes det inte en enda biträdande jurist i Ystads och Trelleborg domsaga. Efteråt har jag fått veta att situationen var likartad i stora delar av landet när det gällde humanjuridiken (brottmål och famiiljerätt). Istället arbetade jag på Sparbanken Syd. Först på familjerättsavdelningen och sedan som företagsrådgivare.

På familjerättsavdelningen arbetade jag bl a med

Boutredningar (om du skriver boutredning eller “vidare steg” uppe i sökfältet till höger hittar du länkar till fler inlägg om boutredningar)

Testamente (Här hittar du en länk till den vanligaste orsaken till att det upprättas testamente)

Äktenskapsförord. Om gifta makar inte har enskild egendom är all egendom giftorättsgods. Giftorätten är en latent rätt att vid en framtida bodelning få hälften av den andres egendom. Vill man inte ha denna uppdelning måste man upprätta ett äktenskapsförord som registreras. (En vanlig missuppfattning är att det behövs äktenskapsförord för att slippa betala makens skulder – mer om detta hittar du här).

Samboavtal (hur man gör)

Fastighetsförsäljningar

Efter några år insåg jag att jag saknade viktig bankerfarenhet för att kunna förstå bodelningar och arvskifte. Jag ville lära mer om företagsekonomi och hur banktjänstemännen tänker när de beviljar lån. Därför började jag som företagsrådgivare. Som företagsrådgivare fick jag gå ett avancerat företagsrådgivareprogram som innehöll företagsanalys och starta eget projekt. Kanske såddes det här ett frö till att driva egen verksamhet.

2004 startade jag Juristfirman Annika Larsson hemifrån. De enda investeringarna var en lagbok och försäkringar.

Våren 2008 började jag i mentorsprojektet QlaraBesked. Där uppmanades vi att måla upp en vision för 1, 3 och 5 år. Visionen skulle kännas omöjlig att uppnå och vi skulle inte låta oss begränsas. Min vision var att starta ett servicebolag för jurister. Jag visste hur mycket ofakturerbar tid jag fått lägga på att starta företaget, ta fram visitkort och hemsida, skapa rutiner, sätta mig in i bokföring och lagregler, förhandla om försäkringar och tekniska avtal.

Då – i juli 2008 – var jag fortfarande inte advokat. Jag hade sagt upp min sekreterare eftersom jag insett att företaget inte bar kostnaden för en sekreterare. Hösten 2008 presenterade jag min vision för Kvinnovationer – en panel bestående av affärsrådgivare från bl a Almi. De trodde på min vision!

Hösten 2008 blev jag advokat. Sedan dess har ärendena förändrats och idag jobbar jag mer med brottmål som målsägandebiträde och försvarare. Jag får även fler uppdrag som bodelningsförrättare och boutredningsman.

Här hittar du några blogginlägg som jag skrivit om att vara advokat.

Som advokat har du åtagit dig att följa Advokatsamfundets etiska regler. Om en advokat bryter mot de etiska reglerna kan disciplinnämnden erinra mot agerandet, utdela varningar eller i värsta fall utesluta advokaten.

Som klient är det viktigt att veta att en advokat alltid är

1) oberoende (därför måste advokaten alltid pröva jävsfrågan innan han eller hon kan åta sig ett uppdrag. En jävsprövning innebär att advokaten måste kontrollera att han/hon inte tidigare biträtt motparten i samma sak eller att det finns något annat som gör att advokaten inte kan ta tillvara klientens intresse obehindrat.)

2) Lojalitet – advokaten är skyldig att föra fram klientens sak, men advokaten får inte främja orätt.

3) tystnadsplikt – en advokat får inte yppa vad som kommit fram i samtalen med klienten

Det blir ju aldrig detsamma att skriva ner vad vi pratade om. En stor del av ett föredrag är dialogen som uppstår i mötet. Här får vi försöka skapa en dialog i kommentarerna här eller på vår Facebooksida.

Även idag uppstod det inspirerande samtal. Det var särskilt en tjej som tycktes ha samma passion som jag själv hade för juridiken. Jag hoppas verkligen att hon vågar tro på sina drömmar.

Hur gick det med den där omöjliga visionen jag hade?

Till sommaren får vi se om jag har lyckats. Då har det gått fem år.

Idag är vi fyra jurister i Advokatbyrån Annika Andebark AB och vi har kontor i Hammenhög, Höllviken och Kristianstad. Till sommaren ska vi kunna erbjuda advokater tjänster som gör att de kan fokusera på sina klientuppdrag och köpa allt från telefonsvar, arbetsplats till hjälp med rekrytering av Andebark Sverige AB.

Vår vision är att göra det svåra enklare. Både genom att på ett enkelt sätt förklara juridiken (som t ex på www.advokatbyran.nu och här på bloggen eller genom föredrag och tidningsartiklar) och genom att kunna kommunicera på olika språk. Idag har vi nio språk i byrån inräknat svenskan.

När jag är ute och pratar på skolor vill jag helst av allt inspirera andra att våga skapa fantastiska målbilder! Alla kan göra det omöjliga! Visst finns det dagar som är tuffa – när även jag ifrågasätter vad jag gett mig in på. Men då får man peppa sig själv med lite kloka citat. (Se tidigare blogginlägg idag.)

Den viktigaste läxan jag har lärt mig av livet är att omge mig med rätt människor. Se till att ha roligt – skratta. Gör en relationsöversyn då och då. Omger du dig med människor som får dig att må bra? Boostar de dig din självkänsla? Se till att göra dig av med energitjuvar.

Ge dig tid för regelbunden reflektion. Ifrågasätt vad du gör av din tid, hur du känner dig. Låt inte bara tiden gå. Om du inte är nöjd – tänk ut en plan och gör en förändring.

Ingenting är omöjligt! Vet du bara vad du vill så brukar möjligheterna dyka upp.

Se motgångar som prövningar. När saker inte går som du vill – ta dig en funderare. Vad kan du lära av situationen? Hur kan du göra om situationen till din fördel?

Tack vare att jag tänkte en gång extra på väg hem från föredraget blev det ett långt blogginlägg som förhoppningsvis andra lärare kan hänvisa till när det juristyrket eller entreprenörskap diskuteras.

Ändring av reglerna om laglott

I blogginlägget den 24 februari skrev jag att jag tror att laglotten kommer att förändras.

Varför det? Ja, som jag skrivit i ett tidigare inlägg tror jag att vi kommer att påverkas av reglerna i andra länder.

Ett annat skäl är att familjesituationen ser annorlunda ut idag än tidigare.

Längre tillbaka i tiden var jordegendomar viktiga för släktens välmående. Vanligtvis tog äldste sonen över gården. Mor och far bodde kvar på undantag. Ogifta syskon stannade kvar hemma och arbetade som oavlönade pigor och drängar mot mat och husrum. När far i huset dog togs gården över av äldste sonen som kände ett ansvar för fastrar och farbröder på gården.

Jorden var släktens trygghet och det var viktigt att jorden stannade i familjen.

Hur ser det ut idag? Idag är antalet kärnfamiljer betydligt färre. De geografiska avstånden mellan familjens medlemmar allt större. Allt som oftast träffar jag klienter som inte har någon kontakt med sina barn – ibland har det skett en medveten brytning från någons sida.

Det är inte ovanligt att fastigheten utgör en avsevärd del av makarnas förmögenhetsmassa. Om de saknar gemensamma barn kan det vara så att en utbetalning av laglott omöjliggör för den efterlevande att bo kvar i den gemensamma bostaden.

Vad var grundtanken med laglotten från början?

Idag ifrågasätter jag om laglotten skyddar det mest skyddsvärda intresset?

Laglott ur ett internationellt perspektiv

I Sverige anser vi laglotten som självklar. Men efterhand som de internationella relationerna blir allt vanligare bör även svensk familjerätt anpassas efter lagstiftningen i andra länder.

Tidigare var det vanligt att medborgare valde land efter arvsskatten. Kapitalstarka personer som önskar undvika laglott till barnen kan på motsvarande sätt hitta länder som saknar regler om laglott.

Det här inlägget skrivs uppkrupen i sängen utan att göra anspråk på att vara fullständigt – jag vill bara dela med mig av mina tankar. (Med tidsinställning kan de sedan fördelas i mer lämpliga doser.)

Om jag minns rätt saknar Storbritannien regler om laglott. Caroline – du får gärna kommentera med dina erfarenheter.

Sedan Caroline började på byrån måste jag erkänna att jag inte håller mig så uppdaterad på internationell privaträtt.

Är det någon läsare som har erfarenheter att dela med sig av?

Laglottens vara eller icke-vara – det är frågan

När jag skriver testamente brukar jag börja med att fråga hur klienterna vill ha det om de inte behöver tänka på några lagregler. Jag menar att testamentena skall formuleras som om laglotten inte fanns. Däremot skall testator göras uppmärksam på att bröstarvingar kan kräva ut sin laglott och vad konsekvenserna blir av det.

Minns ni hur det var före 1988? Då hade alla bröstarvingar – även gifta makars gemensamma barn – rätt till sin arvslott vid dödsfall ett om det inte fanns någon annan formulering i testamente. Många upprättade testamente – och många av dessa testamente formulerades så att efterlevande make skulle ärva all egendom med undantag av bröstarvinges laglott.

Sedan ändrades lagen. Och vad händer nu? Jo, det blir tolkningsproblem. Vad ville den avlidna egentligen?

Därför menar jag att testamente skall skrivas som om laglotten inte fanns.

När jag tog upp den här frågan på en utbildning inom familjerätt för några år sedan var det ingen som trodde att laglotten skulle tas bort inom överskådlig framtid.

Jag delar inte denna uppfattning. Men för att inte få för långa blogginlägg följer fortsättning på det här inlägget.

Att hjälpa

20120128-074209.jpg
Aj, aj, aj vad rygg och axlar ömmar. Jag var hos min massör, Benny Yngve, i Hammenhög igår. Min vänstra axel har varit stel ett bra tag och han hittade en massa spända muskler. Diskuterade anledningen och kom fram till att det är smartphonens fel. Morgon och kväll brukar jag ligga i sängen och läsa artiklar som länkats upp på FB, skriva blogginlägg. Har svårt att sluta med det så jag ska försöka hitta mer ergonomiska ställningar.

Mycket av mina tankar handlar just nu om organisation och kommunikation. Egentligen relaterar båda till vårt ledord hjälpa. Hur skapar jag en organisation som på ett kostnadseffektivt sätt hjälper jurister bli superduktiga advokater. Jag kan konstatera att det gångna året inte skulle gått ihop ekonomiskt om jag skulle haft lön för alla timmar jag lagt ner. Måste tänka några rundor till.

Sedan funderar jag mycket på hur jag ska nå ut med information om juridik via sociala medier. Jag ser så många människor som blir förlorare för att de inte kände till reglerna. Jag vill hjälpa dem förstå juridiken – bli medvetna om vad den får för konsekvenser för dem.

För att de ska ta till sig budskapet i förebyggande syfte tror jag att juridiken behöver göras mer lättsam och rolig.

Det är så skönt nu när Henriette börjat. Jag kan tala med henne om mina tankar och sedan är vi två som processar. Vi får se vad det blir av det hela.