Etikettarkiv: jurist

Ändring av reglerna om laglott

Postat av
Svara

I blogginlägget den 24 februari skrev jag att jag tror att laglotten kommer att förändras.

Varför det? Ja, som jag skrivit i ett tidigare inlägg tror jag att vi kommer att påverkas av reglerna i andra länder.

Ett annat skäl är att familjesituationen ser annorlunda ut idag än tidigare.

Längre tillbaka i tiden var jordegendomar viktiga för släktens välmående. Vanligtvis tog äldste sonen över gården. Mor och far bodde kvar på undantag. Ogifta syskon stannade kvar hemma och arbetade som oavlönade pigor och drängar mot mat och husrum. När far i huset dog togs gården över av äldste sonen som kände ett ansvar för fastrar och farbröder på gården.

Jorden var släktens trygghet och det var viktigt att jorden stannade i familjen.

Hur ser det ut idag? Idag är antalet kärnfamiljer betydligt färre. De geografiska avstånden mellan familjens medlemmar allt större. Allt som oftast träffar jag klienter som inte har någon kontakt med sina barn – ibland har det skett en medveten brytning från någons sida.

Det är inte ovanligt att fastigheten utgör en avsevärd del av makarnas förmögenhetsmassa. Om de saknar gemensamma barn kan det vara så att en utbetalning av laglott omöjliggör för den efterlevande att bo kvar i den gemensamma bostaden.

Vad var grundtanken med laglotten från början?

Idag ifrågasätter jag om laglotten skyddar det mest skyddsvärda intresset?

Email

Laglott ur ett internationellt perspektiv

Postat av
4

I Sverige anser vi laglotten som självklar. Men efterhand som de internationella relationerna blir allt vanligare bör även svensk familjerätt anpassas efter lagstiftningen i andra länder.

Tidigare var det vanligt att medborgare valde land efter arvsskatten. Kapitalstarka personer som önskar undvika laglott till barnen kan på motsvarande sätt hitta länder som saknar regler om laglott.

Det här inlägget skrivs uppkrupen i sängen utan att göra anspråk på att vara fullständigt – jag vill bara dela med mig av mina tankar. (Med tidsinställning kan de sedan fördelas i mer lämpliga doser.)

Om jag minns rätt saknar Storbritannien regler om laglott. Caroline – du får gärna kommentera med dina erfarenheter.

Sedan Caroline började på byrån måste jag erkänna att jag inte håller mig så uppdaterad på internationell privaträtt.

Är det någon läsare som har erfarenheter att dela med sig av?

Email

Laglottens vara eller icke-vara – det är frågan

Postat av
Svara

När jag skriver testamente brukar jag börja med att fråga hur klienterna vill ha det om de inte behöver tänka på några lagregler. Jag menar att testamentena skall formuleras som om laglotten inte fanns. Däremot skall testator göras uppmärksam på att bröstarvingar kan kräva ut sin laglott och vad konsekvenserna blir av det.

Minns ni hur det var före 1988? Då hade alla bröstarvingar – även gifta makars gemensamma barn – rätt till sin arvslott vid dödsfall ett om det inte fanns någon annan formulering i testamente. Många upprättade testamente – och många av dessa testamente formulerades så att efterlevande make skulle ärva all egendom med undantag av bröstarvinges laglott.

Sedan ändrades lagen. Och vad händer nu? Jo, det blir tolkningsproblem. Vad ville den avlidna egentligen?

Därför menar jag att testamente skall skrivas som om laglotten inte fanns.

När jag tog upp den här frågan på en utbildning inom familjerätt för några år sedan var det ingen som trodde att laglotten skulle tas bort inom överskådlig framtid.

Jag delar inte denna uppfattning. Men för att inte få för långa blogginlägg följer fortsättning på det här inlägget.

Email

Att hjälpa

Postat av

20120128-074209.jpg
Aj, aj, aj vad rygg och axlar ömmar. Jag var hos min massör, Benny Yngve, i Hammenhög igår. Min vänstra axel har varit stel ett bra tag och han hittade en massa spända muskler. Diskuterade anledningen och kom fram till att det är smartphonens fel. Morgon och kväll brukar jag ligga i sängen och läsa artiklar som länkats upp på FB, skriva blogginlägg. Har svårt att sluta med det så jag ska försöka hitta mer ergonomiska ställningar.

Mycket av mina tankar handlar just nu om organisation och kommunikation. Egentligen relaterar båda till vårt ledord hjälpa. Hur skapar jag en organisation som på ett kostnadseffektivt sätt hjälper jurister bli superduktiga advokater. Jag kan konstatera att det gångna året inte skulle gått ihop ekonomiskt om jag skulle haft lön för alla timmar jag lagt ner. Måste tänka några rundor till.

Sedan funderar jag mycket på hur jag ska nå ut med information om juridik via sociala medier. Jag ser så många människor som blir förlorare för att de inte kände till reglerna. Jag vill hjälpa dem förstå juridiken – bli medvetna om vad den får för konsekvenser för dem.

För att de ska ta till sig budskapet i förebyggande syfte tror jag att juridiken behöver göras mer lättsam och rolig.

Det är så skönt nu när Henriette börjat. Jag kan tala med henne om mina tankar och sedan är vi två som processar. Vi får se vad det blir av det hela.

Email

Om mina visioner för Advokatbyrån.nu

Postat av

I förra veckan fick jag besök av elever från Samhäll-media programmet på Österports gymnasieskola.

Nu ligger filmen på Youtube. Alltid läskigt att se sig själv på film… Men jag är väldigt imponerad av deras filmning och klipp.

 

 

 

 

Email

Juridiska formuleringar och dess betydelse i praktiken

Postat av
Ibland blir jag fnissig när jag läser rättsfall. I juristernas värld är det viktigt att följa lagen – att utreda så att grunden för en åtgärd är rätt.
 
Jag ska erkänna att det var mitt problem när jag satt ting. När jag hittade en lösning som fungerade för alla inblandade ville jag genomföra det och menade att man ibland fick hitta praktiska lösningar och inte hänga upp sig på jurdiska formuleringar.
 
Nedanstående citat kommer från Karnovs rättsfallsbevakning;
Tre syskon i 80–årsåldern har hamnat i konflikt med varandra efter att föräldragården delats upp. Två av dem har tagit bort en gångbro tillhörig den tredje och dömdes i tingsrätten för skadegörelse efter att målsäganden drivit enskilt åtal mot dem. Efter att hovrätten meddelat prövningstillstånd, men innan huvudförhandling hunnit hållas, har målsäganden dock avlidit varvid de åtalade, såsom närstående, sagt sig ta över ansvarstalan och lägga ned åtalet med stöd av 20 kap. 13 § RB. Hovrätten finner att part inte samtidigt kan vara motpart och de båda åtalade inte kan ta över målet. Rätten finner vidare att det inte finns någon annan heller som kan ta över målsäganderätten. Då RB inte reglerar nämnda förhållande finner rätten att situationen närmast är att likna vid att målsäganden lägger ned åtalet med den följden att målet i straffrättsdelen avskrivs. Då dödsbodelägarna inte gjort någon framställan om att skadeståndsfrågan ska drivas särskilt avskrivs målet även i denna del. Även om målet närmast liknar fallet att målsäganden lägger ned åtalet frångår hovrätten den kostnadsfördelning som då normalt gäller och beslutar istället att vardera part ska bära sina egna kostnader.
 
Den avlidnes syskon har sagt att de vill lägga ner åtalet. Hovrätten har antagligen ägnat många timmar åt att fundera och diskutera för att komma fram till att – nej, det går inte. Det är inte reglerat i lag – men det liknar situationen när målsäganden lägger ner åtalet.
 
I praktiken tror jag inte att de inblandade bryr sig om de juridiska formuleringarna. Som person är jag för rastlös för att sitta och vända orden. Fortfarande har jag samma problem. Jag vill hitta lösningar. Skapa mervärden och inte hänga upp mig i att vrida på orden. Min otålighet ställer fortfarande till problem – därför är det himla bra att jag nu har så många biträdande jurister att delegera ärenden till.
 
Eftersom jag går igenom ärenden regelbundet med dem kan jag presentera mina snabba effektiva lösningar. De kan slå i lagböcker och skriva rätt. Tillsammans blir vi effektiva team.
 
Tillbaka till rättsfallet.
Tänk här har vi tre syskon. De lägger pengar på att bråka in i döden. Men de (i alla fall inte det syskon som avled) tänker på att motparterna ärver honom om han dör. Vilken mening var det med att tvista när det inte fanns något testamente?
Email

Advokaten i sociala medier

Postat av

Advokatens vardag

Länge var det otänkbart att en advokat skulle marknadsföra sig med annonser. Även om det skett en förändring under senare år så är marknadsföring inte något som är naturligt för branschen.

Med en bakgrund från bankvärlden har jag alltid lockats av marknadsföringen. Därför har jag sedan 2004 frågat nästan alla klienter var de har fått mitt namn ifrån. Under det senaste året har jag börjat se en förändring. De som inte kommer via förordnanden från domstol eller på direkt rekommendation av någon har ofta hittat oss via Internet.

Tidigare var eniro en viktig kanal, men idag googlar klienten. I helgen googlade jag på ordet “advokat”. På första plats kom www.juristpunkten.se – inte ens advokater! Efter två länkar till riktiga advokater och en länk till wikipedia kom Advokatsamfundet på femte plats. Här handlar det om sökmotoroptimering. (Hur presentationen formuleras, hur väl sidans innehåll stämmer med sökordet. En ordentlig sökmotoroptimering kräver omfattande analyser.)

När jag googlade på “skilsmässa” innehöll första sidan 14 länkar och 8 annonser. Av dessa ledde endast en av annonserna till en advokat. Länkarna ledde t ex till www.skilsmässaonline.se, www.juridikfokus.se, www.minjurist.se och www.rattvisejuristerna.com. Gemensamt för dessa aktörer är att de beskriver sig utan att visa vem de är, juridiken görs standardiserad. Rättvisejuristerna anger att varumärket ägs av “J&J International Law Consulting S.A”. Min jurist uppger att de har “gedigen kunskap, många års advokatverksamhet”. Men ingenstans kan jag hitta något om människorna, vilken kompetens har de?

Sedan 2005 har jag försökt följa jurister och advokaters marknadsföring på nätet. Under senare år uppfattar jag det som att det blir allt vanligare att bygga starka varumärke med hög närvaro på internet där juristerna bakom är osynliga och utbytbara.

Känner klienten till skillnaden mellan en jurist och en advokat?

Bl a kan de som inte är advokater erbjuda andra affärsmodeller, t ex provisionsersättning. Den som inte är advokat lyder heller inte under några etiska regler. Följande omdöme hittar jag om Gratisjuristerna på sidan www.familjeliv.se;

Gratisjuristerna arbetar under många olika namn. Det är samma personer som står bakom arbetsrättsjuristerna, avtalsjuristerna, bygglovsjuristerna, indrivningsjuristerna, miljörättsjuristerna, skadejuristerna, upphandlingsjuristerna och fastighetsrättsjuristerna.

Kan man tänka sig att de är förknippade med samma problem, studenter och nyutexaminerade som övar sig i juridik på din bekostnad.

Är det någon som har provat dem kan ni ju lägga till ett omdöme. Jag funderade på bygglovsjuristerna men blev lite tveksam när jag insåg att de satt i Helsingborg och inte känner till problemen vi har här på västkusten. När man läser hur de lovar guld och gröna skogar på sin hemsida så är det lätt att åka dit.

Tänk på att juridiska tjänster inte omfattas av Konsumenttjänstelagen som annars ger ett bra skydd.

 Ett knapptryck från att hela världen får veta

Genom nätet blir allting transparent. Vem som helst kan göra sin röst hörd från sitt tangentbord ut i hela världen. Därför kan det vara klokt att googla på sin egen verksamhet regelbundet för att kunna bemöta omdöme. Här är några exempel på omdöme som finns om advokater.
 
Citat ur www.rejta.se;
Mycket dåligt uppförande

Vi var närvarande i tingsrätt och där försökte han smussla och fuska in papper så att rådmannen i mycket SKARP ton tvingade honom att sluta och motparts advokat samma sak mycket illa uppförande och som inte är god advokat sed. Kan INTE rekomendera honom mycket dåligt.

Richard Dahlberg

Tragisk mycket dålig representant

Denna advokat borde inte vara advokat mycket dålig förberedelse och där han har så dåligt minne att han glömmer, sedan så när det gäller kostander så har vi granskat flera stycken och dessa är ej rimliga så passa er.

Svar från Advokatfirman

Jag har aldrig haft någon klient som heter Richard Dahlberg. Skulle jag ha glömt honom är han välkommen atthöra av sig direkt till mig.

 

Citat ur www.reco.se
Karin N skrev om Advokatbyrå X:
Varning för denna advokat byrå. X arbetar hämndlystet och agressivt. X gör så att konflikten accelererar. Xs agerande speglade inte mig och jag förlorade enormt i tingsrätten på att ha X som advokat. VARNING!

 

1
Erik A skrev om Advokatbyrå X:
En direkt oseriös advokatbyrå. Kan iofs endast uttala mig om advokat X. X är inte att rekommendera. Arbetar inte professionellt och känns hämndlysten i sitt sätt agera. Känns trist att X är så aktiv inom ett så känsligt ämne som familjerätt där barn är inblandade. Rekommenderar verkligen inte denna advokat
  •  
    Sofia :”
    Håller helt och hållet med. VARNING – välj annan advokat! “
     
  •  
    Daniel J skrev om Advokatbyrå X:
    En advokat som profiterar på andra människors olycka i främst vårdnadstvister. X ser att att pappan är fläckfri och ändå bidrar hon till att förvärra den svenska vårdnadscirkusen.
Vad som är sanning i omdömena lär vi inte få veta, men när omdömena ligger obesvarade och kommer upp vid en sökning på företagets namn är det inte någon bra marknadsföring.
 
Advokaten i sociala medier
Länge har det varit ofint att som advokat uttala sig i media. De senaste åren håller det på att ske en förändring här. Ändå syns få advokater i sociala media.
 
Under sommaren har jag märkt en förändring. Allt fler klienter berättar hur de följer mina aktiviteter i sociala medier och vet att om de någon gång skulle behöva en advokat kommer de att kontakta mig. Eftersom de redan har bestämt sig ger de sig inte ut och googlar.
 
I somras skapade jag en gilla sida för Advokatbyrån Annika Andebark AB. Det har mest varit på skoj,men det är spännande att följa statistiken. 25% av de som gillar sidan är kvinnor mellan 45-54 år. 17,6% är över 55 år. De mest lästa inläggen är inte de som handlar om juridik utan om det vanliga livet på advokatbyrån.
 
För en månad sedan (september 2011) startade jag bloggen www.andebark.se. Trots att den varken nått högt upp i rankingen på google än eller är markandsförd hade sidan 1 200 unika besökare den första månaden. 
 
I mars 2010 var 36,4% av Sveriges befolkning medlemmar på Facebook (enligt joinsimon.se).  2011 hade siffran stigit till 45 %.  
 
Precis som i det dagliga livet kan vi välja vilka delar vi lämnar ut av oss själva. Jag har också gjort mina misstag och kommer antagligen att göra fler. Ändå har jag valt att finnas i sociala medier. Jag tror att det är viktigt att visa att det finns ett alternativ till lågpristjänster och gratisalternativ. Vem ska berätta om skillnaden mellan advokater och jurister om inte vi advokater gör det? Idag finns en stor del av befolkningen i sociala medier. Vill vi nå ut med ett budskap måste vi finnas där klienterna finns. Någonstans har jag läst att vi nu lägger mer tid på sociala medier än att titta på TV. Därför tror jag att det är viktigt att det finns människor av kött och blod i sociala medier som kan förklara att i känsliga situationer lönar det sig att anlita kompetens även om det inte är gratis!
 
Email

Att bli advokat

Postat av

Det är inte lätt att bli advokat även om kravet på praktiskt juridiskt arbete minskat från fem till tre år.

För att bli advokat krävs det först att man avlagt en juris kandidatexamen (så hette det när jag tog min examen – misstänker att namnet ändrats). Därefter skall man ha tre års praktisk juridisk erfarenhet. Och då går det inte med vilken erfarenhet som helst. Tingstjänstgöring räknas bara med 1/3 av tiden, liksom arbete på andra myndigheter eller banker.

Den enklaste vägen är om du får en tjänst som biträdande jurist då räknas tiden fullt ut.

Väljer du att starta eget tittar man på omsättningen – dvs vad du fått in för pengar. Som alla företagare vet tar det tid att arbeta upp en omsättning. För att du skall få tillgodoräkna dig ett år krävs att du har en omsättning som motsvarar 1 000 timmar á timkostnadsnormen, idag 1 166 kr, dvs 1 166 000 kr i omsätting per år. Omsätter du endast 500 000 kr får du bara tillgodoräkna dig 25%, gränsen för 50% är 553 300 kr.

Innan du kan få inträde i Advokatsamfundet skall du dessutom ha avlagt advokatexamen. Utbildningen består av tre delkurser á två dagar som handlar om etik, företagande, sekretess, rådgivaransvar mm. Sedan följer en inläsning av etiska regler, uttalanden och doktrin och världens vånda. Examen år omgärdad av mycket procedurer. Du åker upp till Stockholm och ut till ett hotell. Först samlas du med flera andra oroliga jurister. Du leds in i enskilda rum, får en uppgift som du ska lösa under en viss tid. Uppgiften innehåller en mängd etiska dilemma som du skall uppmärksamma och ge förslag till hur du ska hantera. Därefter får du muntligen redogöra för hur du tänkte inför två advokater.

Medan alla andra jurister genomgår samma procedur får du sitta i ett rum och vänta på resultatet. Luften i rummet blir tjock av ångest och vånda kan jag berätta.

Så slutligen släpps du in till examinatorn och får ditt besked. En hel del blir underkända.

Min glädje över att ha blivit godkänd visste inte någon gräns. En av oss i taxin tillbaka till centralen hade dock blivit underkänd. Hans vånda inför att meddela kontoret att han kuggat visste inte heller någon gräns.

Varje delkurs kostar ca 10 000 kr. Till det kommer reskostnader och förlorad arbetsförtjänst. Varje examenstillfälle kostar 5 000 kr.

När advokatexamen är avlagd skall ansökan skickas in till Advokatsamfundet. Till ansökan skall en mängd handlingar bifogas. Arbetsgivarintyg från alla arbetsgivare. En lista med uppgift om alla motparter och domstolskontakter. Sedan skickar Advokatsamfundet ut brev till alla domstolar och motparter med begäran om yttranden.

Det skickas även ut ett cirkulär. Idag fanns Johan med på den här listan!

När yttrandena kommit in skall ansökan tillstyrkas av lokalavdelningen.

Min ansökan avstyrktes av lokalavdelningen. Varför? Jo, en av lokalavdelningens dåvarande ledamöter hade haft mig som motpart i ett enda mål. Hon ansåg att jag var oskicklig och lämnade två yttranden där hon ansåg mig totalt olämplig som advokat. Eftersom jag sökte dispens från tidskravet (dvs jag utnyttjade arbetslivserfarenhet som endast medräknas till 1/3) ansåg Skåneavdelningen att jag inte hade råd med några negativa yttranden även om jag hade fantastiskt fina vitsord från många andra advokater.

Eftersom jag startat egen verksamhet var min omsättning låg de första åren. 1992 fick jag min juris kandidatexamen. I två år satt jag ting. Därefter arbetade jag med familjerätt på bank i fem år, som företagsrådgivare på bank i tre år och med eget företag i fyra år. Min erfarenhet skulle kunna tyckas ganska gedigen.

Ärligt talat var jag inte särskilt tuff när jag fått beskedet att Skånestyrelsen hade avstyrkt min ansökan som jag kämpat hårt för i många år. Som tur var hade jag jurister i min omgivning som trodde på mig och stöttade! Hade jag inte haft deras stöd är risken stor att jag skulle ha återkallat min ansökan och aldrig mer försökt bli advokat!

Nu gick det vägen ändå – Advokatsamfundets styrelse beviljade mig inträde i samfundet på första försöket.

Kanske är det just dessa motgångar som gjort att jag verkligen fått fundera igenom vad advokattiteln betyder för mig. Jag har verkligen fått kämpa för min titel och vill vara en god förebild för advokatkåren! Och kanske är det just i denna vånda som viljan väcktes att hjälpa andra jurister. Det hade varit så mycket enklare om jag hade varit biträdande jurist på en byrå. Det stödet mina juristvänner var för mig hoppas jag kunna vara för mina kollegor!

Email