Målbilder – ambassadör (63)

Jordgubbar och champange till midsommar? Redigera inlägg

I våras hälsade jag på hos företagarkollegan Annica Gilbertsson i Lund, (Energy Management) www.adevi.se. Tillsammans utvecklade vi våra företag i Qlara Besked 2008-2009. Över en kopp te, frukt och riktigt god choklad peppade vi nu varandra att sätta upp nya mål för oss och våra företag. Tre mål var som handlade om alltifrån omsättning till hur vi skulle utveckla oss personligen.

Vad skulle vi göra om vi klarade målen? Jo, vi skulle käka jordgubbar och dricka champange runt midsommar.

I mentorringen hade viklippt och klistrat målbilder. I Annicas bilder fanns tjusiga skor och champange. Varför inte lite mer fest i vardagen?

Efter mötet i våras köpte jag hem en flaska champange som har stått på diskbänken sedan dess. Varje gång jag diskar påminns jag om våra mål.

I går talade jag med Annica i telefon. I slutet av juni skall vi se pjäsen Antigone på Skillinge teater. Efteråt blir det champange och jordgubbar!

Målbilder – ambassadör (31)

Att fira Redigera inlägg

Med anledning av att ge sig själv respons…

Förra fredagen träffade jag min väninna Annica Gilbertsson – hon med Energy Management. För att peppa varandra satte vi upp några mål för våra företag som vi skall ha genomfört tills nästa gång vi skall träffas. Sedan satt vi och fantiserade om hur vi skulle fira att vi hade nått dessa svårnådda mål.

Jordgubbar var vi överens om. Annica lever väldigt sunt och jag delar hennes uppfattning att med bra bränsle gör maskinen ett bättre jobb. Dvs äter vi bra mat presterar vi bättre. Vi utvecklade oss i doften av jordgubbar och smaken. Hur det känns när man biter i en jordgubbe – det där krasandet.

Sedan var vi överens om att vi skulle ha champange!

Målen skrev vi ner. Då och då läser jag dem för mig själv.

I tisdags slank jag in på systembolaget och köpte en liten flaska champange med klarblå etikett – samma nyans som i min logga.

Champangeflaskan står just nu på diskbänken. Varje morgon och kväll påminns jag om att jag ska anstränga mig lite extra för att nå målen. I månadsskiftet juni – juli är det avstämning!

Drömmar

20131004-220031.jpg

“De här höstdagarna är det bästa som finns. Långt bättre än högsommardagar.”

Luften var så där klar fastän solen värmde våra ansikten. Det var kloka samtal som höll oss sysselsatta medan vi vandrade längs stigarna krig Forsamölla. Ibland stannade vi upp för att hinna diskutera ett ämne till punkt.

Att våga gå sina egna vägar – att våga göra det man drömmer om!

Nu är bloggen uppdaterad!

Sedan länge har jag försökt att ladda mina batterier. Nu har jag insett att det räcker inte. För att bli frisk måste jag lägga om mitt liv och jobba med det jag drömmer om – det som känns bra i magen – det jag gör passionerat!

Idag begärde jag mitt entledigande från mitt sista uppdrag som försvarare och jag kommer inte åta mig några nya. Istället ska jag att ägna mig åt att vara målsägandebiträde. Erfarenheterna som försvarare kommer jag att ha nytta av!

Numera hänvisar jag alla tvister till de advokater jag samarbetar med. Idag fokuserar jag på lösningar. Under 45 minuter vägleder jag klienten i juridikens labyrinter. Vi kan hjälpa till med att upprätta testamente och olika avtal, men vi är tydliga med att vi inte företräder klient i konflikter.

Boutredningar tar allt större del av min tid. Till Österlen flyttar friska pensionärer med barnen utspridda i hela världen. Här vill vi bli det bästa alternativet för dödsboavveckling med egendom på Österlen. Under våren kommer jag ägna tid åt att färdigställa Änglaboken som ska effektivisera handläggningen av dödsbon och på så sätt minska boutredningskostnaderna.

Genom att säga nej tack till tvister och uppdrag som försvarare räknar jag med att det kommer finnas utrymme att säga ja tack till det jag alltid drömt om att göra: Skriva och hålla föredrag!

hemsidan har jag uppdaterat med de föredrag jag kommer erbjuda fr o m hösten 2014. Vi funderar även på att erbjuda annonser på den här bloggen för att finansiera en utveckling av sidan. Hittills har allt material tillkommit genom mitt enorma behov av att skriva av mig. Samtidig ser jag att med en intäkt från sidan skulle jag kunna utveckla den. Bl a skulle jag kunna lägga tid på att ta bättre bilder.

Vi får se vad som händer – framtiden känns spännande!

Vi gör det svåra enklare!

20120604-092336.jpg

Förra veckans lyssnade jag och Ida på Caroline Murray Carlsson när hon talade om varumärke på Företagarna. Hon citerade Troed Troedsson “den som har mest förståelse för kunden blir vinnare”. Vad förväntar sig klienterna av oss?

För att nå igenom i bruset av information behöver budskapet vara enhetligt och superenkelt.

Budskapet är en kombination av planerad kommunikation (broschyrer, hemsidor, visitkort), hur vi uppträder (hur ser våra lokaler ut, hur svarar vi i telefon) och vad andra säger om oss.

I helgen började jag läsa om boken “Bli en varumärkesbyggare” – nu med helt andra ögon.

Vad är vårt varumärkes löfte? För några år sedan kom Frida på annonstexten “Vi gör det svåra enklare!” Kanske är det så enkelt så att det är vårt varumärkes löfte. När John kom till kontoret frågade jag honom. “Ja, är det någon förändring?”

Nej, det är ju det bästa om varumärkets löfte upplevs som om det är vi. Varumärkets löfte handlar ju inte om att vi ska göra om oss utan tydliggöra vem vi är – vad vi vill.

Att göra det svåra enklare har alltid varit mitt mål. Men det är svårare att förklara juridik på ett enkelt sätt än att använda alla de fina orden som lagboken och litteraturen är fulla av.

Att göra det svåra enklare innebär dels att vi skall kunna förklara på ett enkelt sätt – men också att det skall vara lätt att komma i kontakt med oss. Just nu jobbar vi intensivt med att förbättra våra rutiner och tillgängligheten.

Att göra det svåra enklare handlar också om att förebygga. Det som skulle kunna bli väldigt svårt i framtiden kan vi förbereda nu – så att det blir enklare då.

Enligt boken skall alla som anställs i företaget brinna för varumärkets löfte. Vad är det då för människor som fyller orden “Vi gör det svåra enklare” med liv och bär budskapet.

Spännande frågor – och svaren har jag inte än. Vi har bara börjat diskussionen.

Om “Vi gör det svåra enklare” verkligen skall vara vårt varumärkeslöfte skall vi diskutera den 14 juni för att ta ett gemensamt beslut under sommaren. Fram till dess är jag tacksam för alla åsikter och tankar!

Vad väcker – “Vi gör det svåra enklare!” för känslor och tankar hos dig?

Att våga tro på sina visioner!

I höstas träffade jag Fredrika Gullfot på företagarfesten i Simrishamn.

 Jag kan inte låta bli att citera vad hon skrev på facebook idag: “För ungefär tre år sedan skrev jag på min CV som mitt mål att bygga Sveriges första storskaliga odlingsanläggning för mikroalger. Därefter tog det ett bra tag innan jag ens kom på tanken att starta Simris Alg. Och nu är vi här. Jag kan bara säga en sak: tvivla aldrig, aldrig på era visioner! De är ert kall, och det är upp till er att göra dem till verklighet. Anything is possible. Och det är ingen klyscha. Det är SANT.”

Visst är det häftigt med målbilder! Den 1 juni startar Simris Alg odling i Hammenhög!!! Här kan du läsa om deras satsnig!

Fredrika beskriver sig som algbonde. Och var kan det vara mer lämpligt att ha en algodling än i Hammenhög. Eller för att citera Fredrika;”It’s official! Vi bygger algfarm i Sveriges mest anrika lokaler för växter, blommor och frön – Hammenhög ♥”

Med drivkraft och envishet kan man förverkliga det mesta. Fredrika inspirerar verkligen att våga!!!

I väntans tider …. utbildningsprogram för jurister

Det är en sån där skön tystnad i huset. Båda barnen är hemma för en gång skull. Barn… det känns som länge sedan … tonåringar är nog ett bättre ord.

Utanför vräker regnet ner och åskan mullrar förbi. Sedan i söndags har de fria tankarna flugit iväg till testerna som satte ord på hur jag är och varför. Jag läser i IPUs Ledarskapshandbok som jag fick av Harriet Hedin. “Ledarskap handlar, i mångt och mycket, om att få andra människor att vara så bra som möjligt. Om att skapa tillit och goda relationer.”

De fria tankarna susar iväg till mina utbildningsprogram. Ända sedan jag med ljus och lykta sökte tjänst som biträdande jurist på Österlen har jag funderat över det här med handledning och utbildning av biträdande jurister. Visst ordnar advokatsamfundet kurser inför advokatexamen, men de tar inte upp materiell rätt. Och det finns kurser om att vara målsägandebiträde och boutredningar. Men det finns inte kurser i det där grundläggande; rättshjälp och rättsskydd, vad är tvistemål och brottmål – för den som inte suttit ting.

När jag läste om den senaste utlysningen om projekt för Främja kvinnors företagande fick jag för mig att skriva ihop en projektansökan. Nu går jag i väntans tider. Fram till i söndags tänkte jag inte mycket på projektansökan. Men efter att ha träffat Harriet kände jag att just de insikterna hon förmedlade vore så värdefulla för alla som jobbar med människor. Att vara advokat är egentligen ett ledarskap.

När du kontaktar en advokat har du oftast hamnat i en jobbig situation. Ja, jag vet – många säger att vi skall hålla oss till juridiken. Men riktigt så enkelt är det inte. Vi möter människor i kris och då behövs det redskap för att göra det mötet så positivt så möjligt för klienten. Det handlar om att skapa goda relationer och tillit. Så klart är det viktigt att vi inte ska agera psykologer – men jag är övertygad om att vi gör ett bättre jobb om vi kan möta klienten utifrån klientens förutsättningar. Om vi kan anpassa vårt beteende efter klientens personlighet är jag övertygad om att klienten upplever mötet mer positivt.

Utbildningsprogrammet jag sökt pengar för har tre delar;

1) Praktisk juridik och klientbemötande (sex månader, tre gemensamma träffar och två träffar i smågrupper)

2) Ledarskapsprogram (ett år, fem träffar och fyra mellankommande träffar i smågrupper)

3) Att driva och utveckla juristföretag (sex månader, tre gemensamma träffar och två mellankommande träffar i smågrupper)

4) Mentorskapsprogram

Nu håller jag tummarna. Går allt vägen startar det första programmet redan till hösten. Tema för träffarna är klara. Och efter dagens lyckade föreläsning på Skivarps Gästis i programmet Öppna dörrarna tag plats är jag övertygad om att detta kommer att bli jättebra!

Om mina visioner för Advokatbyrån.nu

I förra veckan fick jag besök av elever från Samhäll-media programmet på Österports gymnasieskola.

Nu ligger filmen på Youtube. Alltid läskigt att se sig själv på film… Men jag är väldigt imponerad av deras filmning och klipp.

 

 

 

 

Att våga sätta omöjliga mål!

20120114-083144.jpg
Det började som ett experiment 1999. En kväll berättade en kompis om hur mycket man kunde pressa sig fysiskt. Jag hade precis läst en bok om tankens kraft och tänkte att jag skulle testa att tänja mina gränser.

Just då tränade jag till stafettmaran. Ett lopp som i många år gick från Simrishamn till Ystad där varje sträcka var ca 4,2 km. Loppet var en folkfest. Min dåvarande arbetsgivare hade anmält tre lag och konkurrensen mellan oss var hård.

Jag hade sista sträckan och skulle springa mot Bruno för staben och Anders för Ystadskontoret. Jag räknade med att Bruno skulle starta före mig. Och jag visste att jag var bättre tränad än honom. Springa om Anders skulle jag aldrig kunna. Han var i toppform och gammal militär.

Varje kväll såg jag framför mig hur jag sprang om Bruno. Jag var verkligen i loppet.

Kvällen innan sprang jag 1,5 km så snabbt jag kunde med långt steg. Känslan fick stanna i kroppen.

Endorfinerna pumpade. Solen sken. Mycket riktigt – Bruno kom iväg innan mig. Säkert två minuter. Taggad kutade jag efter med fart och steg från kvällen innan. Efter 1/3 blev det som min målbild. Jag sprang om honom!

Nu hade jag sprungit på min maxfart i min maxsträcka och var helt slut. Kompisens ord kom väl till pass. När du blir trött – öka steglängden. Jag ökade steglängden och hans ord du ska vara så trött att du inte kan tänka klingade i huvudet. Det fanns inga tankar. Det fanns bara en sak- steglängden. Kämpa mig igenom.

När jag kom i mål lyfte sjukvårdspersonal mig ur banan. Jag fick lägga mig på marken, de höll upp mina fötter och sprayade vatten i ansiktet. En kompis som var där menade att jag varit grön i ansiktet.

Fortfarande vet jag inte vilken tid jag sprang på – för den tiden jag mätte är fysiskt omöjlig för mig att springa på.

Det var första gången jag lyckades med det omöjliga.

Det lärde mig att väldigt mycket handlar om att förankra målet i hjärnan. När jag kopplar på autopiloten skall jag bara göra. Alla val ska vara genomtänkta. Tankebanorna ska gå som på rutin. Det ska inte finnas någon tvekan.

Just nu har jag full fokus på servicebolaget. Vänder alla handlingsalternativ. Tar ut vilket som måste göras först. Var jag ska fokusera. Vad kan delegeras.

Delegering är superviktigt!

Tittar jag bakåt kan jag se att alla projekt som jag jobbat med mentalt – där jag haft en tydlig plan – har lyckats. Är planen däremot otydlig – eller om jag saknar lösningar – har jag inte nått målet. Därför har jag lärt mig att våga fråga de bästa hur jag kommer vidare.

Visionen om servicebolaget är stor – men kan jag bara få alla pusselbitar på plats innan sommaren kommer det att rulla vidare av sig själv.

Fram till sommaren ska jag ha ork att kämpa! (ska bara se till att bli av med den här förbaskade förkylningen).

Fredag igen

.. var blir tiden av! Klockan närmar sig fem och jag har ännu inte packat ihop. Egentligen skulle jag vilja tillbringa ännu mer tid på kontoret… inte för att det inte finns annat som är roligt utan för att jag verkligen mår bra i den här miljön! Kan man verkligen trivas så bra på sin arbetsplats?

Jag älskar takhöjden – för att inte tala om uppe i fikarummet/biblioteket. Det är nog den mest kreativa miljön jag vet (förutom naturen då). Vid de tillfällen jag har någon fråga att knäcka över och jag står i biblioteket och läser njuter jag varje sekund. Ibland när jag jobbar länge på kvällarna står jag där uppe och läser om olika frågor – fastän det egentligen inte är nödvändigt…

Och så är det människorna! De känns som mina allra bästa vänner – eller som familjemedlemmar. Vi har haft en himla tur som hittat så fantastiska människor!

När det kommer nya personer till kontoret och jag ska förklara mina visioner, berätta om vad jag vill göra – får jag tänka till ännu en gång. Då inser jag vad vi tillsammans har skapat.

För Henriette berättar jag om min vision att vänligheten skall kännas bara man kommer in om dörren. Hur jag vill att samma känsla som finns på kontoret skall kännas redan när man går in på hemsidan.

Vi diskuterar dokumentärfilmen som gymnasieeleverna skall göra om oss i nästa vecka. (De andra är inte lika lyriska över att låta Bengtsson ta ett stort utrymme … är det den där Jante som spökar igen… “Du ska inte tro att du är något…” Varför är det alltid du som skall synas? Folk kan ju tro…)

Men det händer en del… Avtalet till Tillväxtverket skickas idag – så nu är det klart. Jag skall medverka på Småföretagardagarna i Örebro. Lite läskigt. Skall skriva en blogg om det i helgen tänkte jag…

Idag fick jag ytterligare en förfrågan om föredrag på lite högre nivå. Det håller på att hända något.

Tänker på när jag med regnet piskande i ansiktet vandrade omkring i hagar och längs grusvägar 2002-2003. I mitt huvud växte visionen om ett företag fram. Företaget skulle ha tre ben. Det stora skulle vara juridiken, de andra två benen var skrivande och hålla föredrag.

Skrivit krönikor till Lev Livet har jag gjort länge – och mer nu på min blogg. Ska 2012 vara det år då även föredragsbenet kommer igång?

20120113-232003.jpg

God Jul och Gott Nytt År!

I år har jag inte skrivit ett enda julkort! Visst, det är jättetrevligt att få julkort – och det kan tyckas tramsigt att strunta i julkorten av miljöskäl. Men faktiskt – jag försöker tänka miljö in i varje detalj. (Ja, jag vet… åka till Egypten är inte något bra miljöbeslut – men det är kortare väg till Egypten än till Thailand! Och med det tempo jag håller behöver jag ladda ljus för att orka.)

Inför det nya året brukar jag reflektera över vad som hänt under det gångna året. Och det är mycket!!! (Istället för att räkna upp allt lägger jag en länk till ett tidigare inlägg här på bloggen.)

Under året har vi blivit många i advokatbyrån – och ännu fler börjar i samband med årsskiftet! Fram till den 23 december är verksamheten i full gång. Mellan jul och nyår är endast jag på kontoret och växeln är stängd. Förhoppningsvis skall jag få tid till övergripande frågor som att planera verksamheten för 2012.

Den 9 januari 2012 är verksamheten i full gång igen!

Då är vi följande personal på plats (mer om oss hittar du på http://advokatbyran.nu/om-oss/medarbetare/);

Advokaterna Annika Andebark och Johan Fredriksson

Biträdande juristerna Emma Åkesson, Caroline Davidsson och Anna Björk Nilsson

Administrativ chef: Sophia Hansson

Administratörer: Josefin Danielsson, Maria Silverberg och Mia Martinsson. Linda Danielsson kommer tillbaka efter mammaledighet den 25 januari

Som konsulter hittar du Anja Persson (företagsutveckling) och Carina Jeppsson (boutredningar)

På kontoret i Kristianstad har vi kontorsgemenskap med advokat Lennart Malmgren.

Vi ser fram emot ett spännande 2012 där vi genom våra internetbaserade tjänster skall öka vår geografiska marknad. Och förhoppningsvis ska jag ha hunnit bygga upp de nya utbildningarna så att de kommer igång i januari. Vi planerar även att öppna ett kontor i Malmö domsaga. Mer om detta när alla bitarna är på plats.

När jag sitter här och försöker sammanfatta året som varit fylls jag av tacksamhet – för mina fantastiska medarbetare, för alla klienter som söker oss, för all personal på domstolar och myndigheter, för alla samarbetspartners. Tänk att vi tillsammans har skapat en byrå som från början bara var en dröm… För hur det än är- utan klienter och goda kontakter med omvärlden vore en byrå i Hammenhög inte möjlig! Tack alla för att ni finns!

På torsdag försvinner jag till Egypten en vecka (men från i morgon kommer jag att vara svår att nå pga att jag måste bli klar i mina ärenden, ska på utbildning och på huvudförhandling i brottmål). Därför passar jag på att redan nu önska alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!!!