I en paus råkade jag fråga en klient hur rättsprocessen upplevdes. Svaret var – en väldig osäkerhet! Vi pratade vidare om detta och kom fram till att det nog vore bra om jag kunde beskriva det i ett blogginlägg. Här gör jag ett försök!

Om du blivit utsatt för ett brott kallas du målsägande. Här hittar du mer information på Domstolarnas hemsida.

Om du har blivit utsatt för t ex misshandel har du rätt till ett målsägandebiträde. Du kan önska vem du vill ha som målsägandebiträde. Har du inte önskat någon utser domstolen en advokat eller biträdande jurist inom sitt område.

Målsägandebiträdet har två huvuduppgifter: a) hjälpa dig genom processen och svara på dina frågor, ta tillvara din rätt b) föra fram din skadeståndstalan

Om det skall hållas fler polisförhör med dig kan målsägandebiträdet vara med.

För att föra din skadeståndstalan behöver målsägandebiträdet information om dina skador. Dessa kan delas upp i följande grupper;

1) Kostnader (t.e.x. förlorad arbetsinkomst, förstörda kläder. Det är bra om du har bevis för dessa kostnader och inkomstförluster)

2) Sveda och värk (här behöver målsägandebiträdet information om hur länge du hade ont, har du vistats på sjukhus, varit sjukskriven?)

3) Lyte och men (bestående men brukar inte kunna fastställas förrän två år efter skadetillfället – ofta väntar man med att väcka talan tills dess. Det är vanligt att lyte och men regleras genom det egna försäkringsbolaget.)

4) Kränkning (en ersättning för den kränkning som brottet innebar för dig. Detta bedöms på objektiva grunder.

Mer information hittar du på Brottsoffermyndighetens hemsida.

Vi brukar träffas i domstolen en halv timme innan förhandlingen. Men oftast har vi även träffats på mitt kontor innan för att gå igenom skadeståndsyrkandet. Det beror ofta på klienten.

Målsägandebiträdet ska hjälpa dig att känna dig trygg i rättsprocessen. På Ystads tingsrätt arbetar två utbildade vakter. Det är viktigt att du berättar om du känner dig orolig. Kanske kan vi tillsammans med vakterna hitta sätt som gör att du känner dig trygg genom processen.

Du är skyldig att komma till tingsrätten på den tid som du kallats. Om du bor långt ifrån den domstol där du skall höras kan målsägandebiträdet förmedla kontakt med tingsrättens personal så att du istället kan höras via videolänk från en domstol närmare dig. Emellertid är detta ännu lite krångligt och du bör infinna dig vid den domstol du ska höras på i god tid!

När rätten ropar på målet går du in i tingssalen tillsammans med din försvarare.

Längst fram sitter “Rätten”. Den består av domaren och tre nämndemän. På Domarens vänstra sida sitter tingsnotarien. Notarien är inte med och dömer, men sköter det tekniska, skriver protokoll, ropar på målet och har allmän koll.

När du kommer in ska du sitta tillsamans med åklagaren och din advokat på vänstra sidan. Mitt emot sitter den tilltalade (dvs den som är misstänkt för brottet) tillsammans med sin försvarsadvokat.

Rättegången kan beskrivas som en tennismatch. Först har åklagaren ordet och läser gärningsbeskrivningen (en kortfattad förklaring av vad åklagaren anser att den tilltalade skall dömas för). Sedan går bollen över till Försvararen som skall säga om hans klient (den tilltalade) erkänner eller förnekar brottet. Därefter går bollen över till målsägandebiträdet som läser upp skadeståndsyrkandet. Bollen går återigen över till försvararen som säger om yrkandet medges eller bestrids.

Åklagaren får återigen bollen och gör sin sakframställning. Detta är en beskrivning av det som hänt så att rätten förstår vad det handlar om. På detta anger försvararen grunderna för sin klients inställning. Kanske säger försvararen att klienten handlade i nödvärn. Då vet rätten att det är detta de skall vara extra observanta på i förhören.

När detta är klart är det dags för bevisen. Första förhöret är med målsäganden. Åklagaren är den som får inleda förhöret. Ofta ber åklagaren dig berätta om vad som hände den här dagen. När du har berättat fyller åklagaren på med frågor för att få fram det som åklagaren tycker är viktigt för att den tilltalade skall kunna fällas för brottet.

Efter åklagaren får målsägandebiträdet möjlighet att ställa frågor. Här är det viktigt att få fram den information som behövs för att rätten skall kunna döma ut skadeståndsyrkandet. Sedan är det försvarsadvokatens tur att ställa frågor.

Efter förhör med målsäganden hålls förhör med den tilltalade. Även här börjar åklagaren förhöret.

Sist hörs vittnena. Vittnena får inte vara närvarande innan de har hörts utan får vänta utanför. På de flesta domstolar finns vittnesstöd från Brottsofferjouren som håller vittnena sällskap och berättar om hur det går till. (Mer om att vittna får jag skriva i separat inlägg i framtiden.)

När alla som skall höras är hörda tar tingsrätten upp Personalia. Här läser de upp ev. yttranden från Frivården och ställer frågor till den tilltalade om årsinkomst etc.

Sist är det dags för pläderingar. I pläderingen gäller det för åklagare, målsägandebiträdet och advokaten att sammanfatta det som sagts under förhandlingen och lämna förslag till hur Rätten skall döma.

Innan förhandlingen avslutas skall advokaterna lämna in sina kostnadsräkningar.

Domaren berättar sedan när domen kommer – genast efter enskild överläggning eller om en eller om två veckor.

(Oj, detta blev ett långt inlägg… inser att det jag skulle skriva om – dvs hur man får ut sitt skadestånd kommer i en framtida blogg. Kvällen är sen och jag ber er ha överseende med ev. otydligheter som får rättas senare i veckan.)