Vinter i Älvdalen (23)

Älvdalen
Utsikt från rum 10

Åttonde maj och det är alldeles vitt utanför fönstret. Just nu är jag tacksam för att jag i vanliga fall bor i Skåne. Borde jag ta med systemkameran ut på promenaden? Fast just nu känner jag för att skita i den där promenaden och bara ligga kvar under det varma täcket. Det blev sent innan jag somnade igår – men jag har i alla fall sovit hela natten!

Älvdalen
Det gror en novell i mitt huvud – trots alla löften om att inte starta några nya projekt. De andras texter och flit inspirerar. Boken om häxor sår bilder.

På väg till badet fastnade jag på biblioteket – i flera timmar!

Jag bara älskar biblioteket i Älvdalen. Här skulle jag kunna tillbringa hur mycket tid som helst. I Wikipedia googlade jag på svenska häxprocesser. Kopierade och klistrade in valda delar i bloggen. Du hittar det under rubriken skrivande och landsbygdsutveckling.

Bloggen har blivit en gigantisk anteckningsbok som ger mig tillgång till allt jag behöver komma ihåg var jag än befinner mig. Där har jag recept och i opublicerade inlägg har jag mina tankar om skrivande.

älvdalen
Tack vare att badet hade kvällsöppet hann jag simma en timme i femtiometersbassängen ändå. Det gav mersmak. Får se om det blir en ny runda dit idag.

Älvdalen
Boksnack framför kakelugnen och boksignering. Både Carina och Simone har gett ut böcker. Simone hade några med sig – så nu har jag ny läsning på tågresan hem.

De hade haft bra flyt i skrivandet idag – fått ihop mer än de hade planerat.

Carina visade bilder från Nepal och läste ett stycke ur sin bok. Vi skrattade hjärtligt åt hur det är att åka buss i Nepal.
Simones bok förflyttade oss till Älvdalen. Texten var gripande – den boken bara måste jag läsa.

”Som avslutning kan jag läsa en novell med lyckligt slut”. De andra satt redan skönt tillbakalutade i sofforna med slutna ögon när jag läste ”Saknaden efter ett barn” (som finns på bloggen under noveller).

Efteråt var det alldeles tyst i rummet.
”Men visst var det ett lyckligt slut?”
”Du sålde nog in den lite fel”
”Men…”
”Den var bra, den berörde – fick oss att gråta – men lycklig? Tja..”
”Men så lyckligt slut är det sällan i verkligheten.”
Nästa gång jag läser något högt får jag nog hitta något mindre deprimerande. Antingen får jag leta upp någon text från Bavaro. Eller så får jag försöka komma på någon erotisk novell. Det lär ju vara inne just nu när det till och med ordnas särskilda kurser i att skriva erotisk litteratur.