Cykelinfrastruktur

Oktobervärmen får snön att smälta i Norge. I Skåne cyklar vi under guldfärgade bokkronor på Söderåsen. Vi ser inte en enda cyklist, men kan räkna till säkert femtio motorcyklar.

Han har bott i Billesholm hela sitt liv – ändå hittar vi nya cykelvägar ännu en gång. Och jag konstaterar att Söderåsen är en av de bästa platserna jag cyklat på. Vad är det som saknas för att Söderåsen ska bli en cykeldestination?

Med den härliga cyklingen i Nederländerna i färskt minne ser vi så många förbättringsmöjligheter som skulle kunna göra Söderåsen riktigt attraktivt för cyklister.

Cykelvägarna

Cykelvägar utan biltrafik

Det vi framförallt uppskattade i Nederländerna var cykelvägarna. På de flesta fanns ingen biltrafik över huvud taget. Jag vet inte om det är tystnaden, avsaknaden av avgaser eller att jag inte hela tiden behöver vara på helspänn som gör att cyklingen var mycket mer avkopplande i Nederländerna.

Marken is a small village in the lake. The way goes on a dijk – this route was a bit boring. The village small and silent, but not worth the tour.

 

 

Amsterdam-Rijnkanaal is a connection between Waal, Lek and Amsterdam. You also can transport things to Utrecht.

Förslag till utveckling av destination Söderåsen

I Nederländerna följer ofta de rena cykelvägarna kanaler eller vallar. Skulle inte zonerna invid stengärdena kunna användas för cykelvägar på Söderåsen?

Vi tog oss till Nijmegen för att få möjlighet att testa den nya highway-cykelvägen. Den borde svenska beslutsfattare få möjlighet att prova. Men för att slippa långa resor till Nijmegen skulle en testbana kunna anläggas här. Bröderna Jönsson har erbjudit sig att kostnadsfritt upplåta mark för en cykel-high-way mellan Billesholm och Nybrodal om den anläggs på samma sätt som high-wayen i Nederländerna.

 

 

Vägar där cyklar och bilar delar utrymmet

I Nederländerna upplevde vi att bilisterna respekterade cyklisterna på ett helt annat sätt än i Sverige. Delvis berodde det säkert på trafikreglerna.

Look at this bicycle route! The red basis is fantastic for the wheel. The car is not allowed to drive faster than 30 then they share the way with bicyclists.

I Sverige kallas den här sortens väg “Byaväg” och prövas på försök bland annat vid Kulla Gunnarstorp. Vi uppfattade det som att hastighetsbegränsningen för bilar vanligtvis var begränsad till 30 på dessa sträckor. Det gör det mer attraktivt att använda cykeln för kortare transporter.

This cow have a fence. Usually canals were enough.

På många ställen delade cyklar och långsamtgående fordon (som traktorer) på vägen. Det fungerade utmärkt. I den mån bilar använde dessa vägar höll de låga hastigheter och visade stor hänsyn till cyklisterna.

Flera vägar var stenlagda. Ett hopplöst material att cykla på – men inte heller bilarna körde så fort.

Förslag till utveckling av destination Söderåsen

Gör en översyn över vägarna på Söderåsen. Kan biltrafiken styras till enstaka vägar som inte används av cyklisterna? Gör Byavägar av resterande vägar med sänkta hastighetsbegränsningar.

Cykelskyltar

Det behövs ingen karta för att cykla i Nederländerna om följer de gröna skyltarna.

Det tog ett tag innan vi förstod systemet, men när jag väl hade förstått var det genialiskt.

Det finns tre olika typer av cykelleder/skyltar.

  1. Nationella cykelleder (de två nedersta skyltarna). Här har själva leden ett nummer. Vi följde LF7. Bokstaven a symboliserar att det är den norra delen av leden. Väldigt praktiskt om du kommit bort från leden och hittar den igen så att du inte cyklar i fel riktning.
  2. Knooppunt. Siffrorna står för platsen där du måste välja väg. Vid varje Knoopunt  finns en karta. Oftast är det bara omkring fem kilometer mellan knoopunterna. På kartan anges antalet kilometer mellan varje knooppunt så att du enkelt kan lägga upp din rutt. På bilden nedan står det Knooppunt 64 på en röd skylt. Det innebär att om du cyklar i den riktningen så kommer du till karta 64 (men du är ännu inte på leden).
  3. Röda skyltar är lokala skyltar, ofta med avståndsangivelser. Dessa är enklare att tyda för lokalbefolkningen, men om du läser in dig på kartan kan du ha stor nytta av dessa.

We really love this signboards and found them almost everywhere. The red signs are local ways – sometimes they also show the distance to the goal.
The green signs is national. Here you see the direction to the national route 7. It is very easy to follow the national routes.

 

 

 

Förslag till utveckling av destination Söderåsen

Ta fram en karta över området runt Söderåsen. Stenestad är ett naturligt nav i ledsystemet. Låt Stenestad kartpunkten i Stenestad bli punkt nummer 1. När du står i Stenestad ska du sedan kunna välja om du vill köra ner via Klåveröd, Kågeröd, Dragesholm, Åvarp – sätt ut punkter där dessa vägar delar sig och skapa ett ledsystem med Nederländernas system som förebild.

Underlaget

Den stora skillnaden mellan Nederländerna och Sverige är underhållet av cykelvägar.

Det räcker inte att subventionera elcyklar för att de ska ersätta biltrafiken. Det behövs bra cykelbanor. (För att visa detta hoppas vi att det anläggs en cykel Highway, se ovan.)

Underlaget på cykel high-way var det bästa vi någonsin cyklat på. Även “vanliga” cykelbanor var välskötta och saknade hålor. (De sämsta cykelvägarna var de som var stensatt – men det verkade vara något historiskt arv att använda stenläggning.)

Under alla de mil vi cyklade i Nederländerna såg vi inte en enda cykelväg som var så dåligt underhållna som de här. Tänk om resurser hade lagts på att underhålla befintliga cykelvägar istället för politiska diskussioner.

Cykelvägen mellan Nybrodal och Billesholm
Både grus och stora hålor i vägen gör det oattraktivt att använda cykelbanan.
Mellan Kvidinge och Åstorp finns en cykelbana som till största delen är avskild från biltrafik. Det finns emellertid en hel del at önska vad gäller underhållet.

 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Captcha Captcha Reload