Strafformer

Källa: Svensk rättshistoria av Göran Inger, Lund 1986

Under 1600-talet mildrades bl a dödsstraffet. Allt mer sällan tillämpades det kvalificerade dödsstraffet. T ex halshöggs den dömde innan bränning på bål. Under senare delen av 1600-talet upphörde tillämpningen av levande begravning. Även stympnings- och skamstraffen mildrades.

Straffet ”fängelse på vatten och bröd” fanns kvar. 28 dagars sådant fängelset i landets ohyggliga fängelsehålor ansågs likvärdigt med dödsstraff.

Två nya strafformer infördes: förvisning och frihetsstraff. Redan under medeltiden hade kyrkliga myndigheter tillämpat frihetsstraff. Inspiration hämtades från England och Holland där det under slutet av 1500-talet uppförts tukthus. Bakom inrättandet av tukthus- och spinnhusstraff fanns en förbättringstanke, att fångarna under arbete skulle fostras till bättre människor.

”Det vanligaste frihetsstraffet bestod av att fångarna skickades till straffarbete på något kunglig borg, någon fästning eller i koppargruvan i Falun eller silvergruvan i Sala. Härigenom fick kronan billig arbetskraft.”

Böter

Kroppsstraff

Frihetsstraff

Dödsstraff

Ur wikipedia:

Det värsta i straffet var för flertalet att man som avrättad inte kom i vigd jord och var därför enligt tron utestängd från saligheten i paradiset. Bränning på bål efter halshuggning var ett straff som fick samma betydelse och drabbade bland annat kvinnor dömda för häxeri.”

Självmord genom avrättning

Avrättningen ansågs sona den avrättades synder. Den avrättade steg omedelbart till himlen eftersom alla synder var förlåta. Se vidare wikipedia