Erik XIV – högmålssaker 1563

Straffrätten påverkades av de religiösa strömningarna. Enligt bokstavsinspirationsläran var allt som stod i bibeln av Gud själv inspirerat och befallt. Det var naturligt att man skulle lyda Mose lag.

Nedanstående citat är hämtat ur Svensk rättshistoria av Göran Inger, Lund 1986

I Erik XIV:s förordning om grova brott sägs det att “ondskan breder ut sig och tilltar i styrka över hela världen. Därför kan man befara att om denna ondska icke blir tillbörligt straffad av överheten, kommer Gud att hårdeligen hämnas. I denna anda och religiösa övertygelse stadgas det så dödsstraff för vissa sedlighetsbrott, eftersom ‘Gud allsmäktiga själv haver befallt uti sin heliga lag’. De brott det är fråga om är hädelse av Gud, förräderi, mord, uppenbart hor, blodskam (incest), våldtäkt, tidelag och andra ‘slika laster’. Det säges också klart ifrån att dessa brott icke får sonas med penningar, silver eller annat dylikt. Det nämns också att många människor dragit olycka över hela landet, då de begått dylika brott och synder. Därmed har de nämligen nedkallat Guds vrede över landet.