Nu är jag heligt förbannad! (Mmm.. jag vet – den här sortens inlägg hör mer hemma på Ambassaden för kvinnors företagande, men efter Tillväxtverkets fadäs har jag ännu inte bestämt mig om jag ska vara kvar som ambassadör eller inte – så därför bojkottar jag bloggen tills jag bestämt mig.)
Nåväl, nu ska ni få ta del av lite av företagarens vardag!
Företagets absolut viktigaste tillgång är dess personal. Att växa är något av det svåraste du kan göra som företagare. Särskilt på landsbygden där det inte är helt lätt att hitta rätt rätt kompetens.
Redan våren 2011 anställde jag en administrativ chef på deltid. Tyvärr blev en anhörig svårt sjuk och hon valde att ta ut närståendepenning. Vi hittade då en mycket kompetent ekonomichef. Hon skulle börja under sommaren, när min administratör hade semester. Någon vecka innan ekonomichefen skulle börja blev hon sjukskriven. Vi hade då redan sagt upp redovisningsbyråns uppdrag och påbörjat byte av revisionsbyrå.
Jag ska erkänna att jag inte har fullständig koll på alla datum och handlingar som jämt och ständigt skall skickas in till skatteverket. Det har min redovisningsfirma och min administratör skött. Och här ska jag ge all eloge till Karin Hoff, Sydkustrevision, för ett fantastiskt jobb!
I år har mina semesterdagar ständigt blivit framskjutna – bl a pga att personal varit sjukskriven och jag har fått rycka in. Hittills har jag kunnat ta ut två semsterdagar – och det har varit efter att ha suttit långt ut på natten och jobbat i kapp. Den 10 augusti åker jag till skärgården – och där går det inte att nå mig!!!
När jag fick den där deklarationsblanketten för mervädeskatt ringde jag skatteverket. I min enfald tänkte jag att det väl inte kan vara så svårt att få ett anstånd med att lämna in deklarationen. Jag menar – hur livsavgörande är det?
Via Seniorjobb på Österlen har jag otroligt snabbt lyckats rekrytera en administrativ chef som skall tjänstgöra tills vi har en långsiktig lösning. Per-Olof började nästan omgående och håller på att sätta sig in i företagen (trots att han egentligen inte skulle börja förrän den 3 september). Ta över bokföringen har han dock inte hunnit!
Jag skickade in min ansökan om anstånd – idag fick jag beslutet ”Skatteverket medger inte anstånd med att lämna skattedeklaration.”
”Bedömning: Om det finns särskilda skäl (t ex sjukdom, olyckshändelse eller någon annan omständighet, som strejk, brand eller inbrott) får skatteverket enligt 36 kap 5 § Skatteförfarandelagen (SFL) bevilja en skattskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration.” Anställds sjukdom räknades inte utan endast företagsledarens sjukdom. Hål i huvudet igen!!! Personalen är superviktig. Hur katten ska företagsledaren lösa det. Jag kan inte något om bokföring. Det är inte små krav som ställs på den som skall vara företagare i Sverige!!!
Handläggaren upplyste mig om att jag kunde vänta med att lämna in skattedeklarationen och sedan ansöka om att bli befriad från förseningsavgift. Jag vill inte ha några förseningar. Framförallt är jag livrädd för revisorsanmärkningar.
Jag förklarade min situation – att jag har haft otur med rekryteringen av personal, hur mycket jag jobbar, att vi verkligen gör vårt bästa – men att det är en svår situation.
”Du har till den 17 på dig att lösa det!”
”Men jag måste ha några dagars semester för att orka jobba 10-14 timmar om dagen!!! Kan ni inte vara lite serviceminded?”
”Vi är inte någon serviceinrättning.”
Jag beräknar att skatteverkets stelbenta regler har kostat mig ca 10 000 kr både i irritation, onödigt arbete och konsultarvode. (Tack Karin för att du kan fixa det här i sista minuten!!!).
Återigen ställer jag mig frågan – hur mycket av Sveriges BNP bidrar skatteverket med och hur mycket högre skulle Sveriges BNP varit mer en mer serviceminded personal på skatteverket?
Just nu är jag så heligt förbannad att jag inte skulle tveka en sekund att flytta både mig och verksamheten till ett mer företagarvändligt land. Har du något tips på ett land där företagare inte ständigt behandlas som presumtiva bovar och där myndigheterna inte gör sitt yttersta för att åsamka företagen administrativa kostnader i onödan?
Tyvärr har jag inget land att föreslå – men jag förstår till fullo Din frustration.
Höll på att bli vräkt en gång på grund av misstag från Kungliga Postverket. Det var innan man kunde betala sina fakturor på Internet-
Ja, visst är det irreiterande! Visst är det skatteverket som ser till att det finns pengar för staten att spendera. Men utan företagen skulle det inte finnas några pengar att driva in. Allt bygger på att det finns företag som anställer människor som sedan kan betala skatt. Utan företag – inge utnderlag för offentlig sektor.
Det finns kryphål… skriv 0 i alla rutor, skriv under och lämna in i tid – helt godkänt att ändra i efterhand utan avgifter!
Jo, jag vet… men det skulle de väl ha kunnat berätta för mig på skatteverket??? Eller??? Jag föreslog att jag skulle göra så – men de hävdade att jag var tvungen att göra en riktig deklaration!
Annika – jag slår dig en signal under eftermiddagen. Jag förstår dina känslor. I arbetsgruppen som vi har bjudit in till hoppas jag på konstruktiva diskussioner om ambassadörsnätverkets utveckling och framtid. Välkommen tillbaka till ambassadorer.se när du känner för det – dörren står alltid öppen för dig!
Tack Gunilla för att du ringde! Hade ingen aning om att du följde min blogg. Nytt inlägg på gång 😉