Efter cyklingen vilade vi i solen.
Ogräsrensandet får vänta. Istället skrev jag klart blogginlägget från när vi var i Skeppshult.
Och surfade omkring på instagram medan jag funderade över vad jag vill med livet. Jag gillar verkligen att skriva – men …
Och jag älskar att filma när vi cyklar och sedan återuppleva cyklingen genom filmerna Cissela klipper. Men kan det verkligen bli något av det? Är det någon mening?
En gång hade jag en välbesökt blogg, men då var ämnena andra. Entreprenörskap, juridik. Och nu?
Bloggen är min terapi. Det har gått fyra år sedan jag blev sjukskriven på heltid. Först nu är jag redo att börja bearbeta den jobbigaste perioden i mitt liv. Sakta förändras drömmarna. Människor från det förgångna dyker upp igen. I vaket tillstånd är jag evigt tacksam för relationerna jag byggt upp med barnen.
