Ordovicium

*** Tidsresebyrån med alla de olika tidsåldrarna ***

För 433 miljoner år sedan övergick Ordovicium till Silur. Silur pågick i 24 miljoner år och övergick till Devon, som blev Karbon och Perm innan Trias började för 252 miljoner år sedan.

Perspektiven är så hissnande.

Sedan 2018 har jag försökt att ta in hur mycket 201 miljoner år är.

Om varje år är en millimeter är det ca 20 mil till Trias, eller lika långt som till Göteborg.

I detta perspektiv är mitt liv bara 5 centimeter.

Det är svårt att fatta.

Det var när jag googlade Tronquistzonen som det såddes ett nytt frö att reflektera kring. Något som blev helt magiskt för mig.

Du kan läsa mer om Tornquistzonen på wikipedia

Det jag inte hade fattat var att Skåne består av två helt olika kontinenter som kolliderade under Silurtiden. Fram till dess delades de av ett hav. Och den här kollisionspunkten ägde rum exakt här – i Tornquistzonen.

Dvs området nordöst om Söderåsen tillhör den baltiska plattan medan området sydväst om Söderåsen tillhör Avalonia. Bara namnet!!! Låter det inte magiskt?

Sedan 2018 har jag studerat urfolkens traditioner för att skapa en magisk värld till Vrede i Älvdalen. I alla kulturer hyllas Moder Jord. Finns det då någon mer magisk plats än Söderåsen?

Hur bildades Söderåsen?

Plattorna fortsatte röra sig. Så småningom kolliderade den afrikanska plattan med den europeiska och kontinenterna trycktes samman. Den baltiska plattan och Avalonia hade inte ”läkt ihop” riktigt och det fanns en försvagningszon just där. Därför var det där de stora rörelserna uppstod. Det ledde till vulkanutbrott (resterna finns bl a i form av Jällabjär) men också att plattorna ”trycktes upp” och bildade Kullaberg, Söderåsen och Stenshuvud (tror jag … men det här är så nytt för mig att jag inte hunnit checka uppgifterna med forskarna).

Några miljoner år senare drogs plattorna isär och Ringsjöarna bildades.

Det är därför vi kan drabbas av jordskalv i Skåne. Jag har upplevt det senaste! Ska se om jag hittar sparade tidningsartiklar.

När jättekontinenten Pangea började dela på sig under Trias höll Skåne på att delas diagonalt. Det uppstod en försvagningszon som du fortfarande kan se i form av Ringsjöarna. När kontinentalplattorna fortsatte röra sig kom området att tryckas samman och dras ut som ett dragspel. Vid Snuvestuan ser du tydligt hur horsten rest sig ur jordens inre.

Hur hänger det här ihop med dinosauriefynden?

Norra Albert ligger vid foten av Söderåsen. Om jag förstått det rätt var Söderåsen så där 2000 meter högt under Trias. Medan större delen av jättekontinenten Pangea bestod av torr sandöken, låg Norra Albert i ett sumpområde där växttrycket var så högt att det inte hann brytas ner. Under årmiljonerna trycktes växterna samman och bildade stenkol som la grunden till gruvindustrin i nordvästra Skåne.

Och just här – i dessa sumpskogar – levde dinosaurierna.

Visst låter det som en saga.

Fördjupning

Emma Rehnström, Trond H Torsvik; The Tomquist Sea and Baltica-Avalonia docking

Ladda ner som pdf

Finns även här

Trans-European Suture Zone

Avalonia developed as a volcanic arc on the northern margin of Gondwana. It eventually rifted off, becoming a drifting microcontinent. The Rheic Ocean formed behind it, and the Iapetus Ocean shrank in front. It collided with the continents Baltica, then Laurentia, and finally with Gondwana, ending up in the interior of Pangea. When Pangea broke up, Avalonia’s remains were divided by the rift which became the Atlantic Ocean.

Citat från wikipedia Om Avalonia

Early Carboniferous extension in East Avalonia: 350 My record of lithospheric memory av Jeroen Smit

The geological formation of Britain

Avalonia utvecklades som en vulkanbåge på norra marginalen i Gondwana . Det så småningom kluven av, bli en drivande microcontinent. Den Rheic Ocean bildas bakom den, och Iapetushavet krympte framför. Det krockade med kontinenterna Baltica , sedan Laurentia , och slutligen med Gondwana, som hamnade i det inre av Pangea . När Pangea bröt upp delades Avalonias kvarlevor av sprickan som blev Atlanten .

Den tidiga utvecklingen av Avalonia antas ha varit i vulkaniska bågar nära en subduktionszon på marginalen av Gondwana . [1] Vissa material kan ha tagit sig från vulkaniska öbågar som bildades längre ut i havet och senare kolliderade med Gondwana som ett resultat av platttektoniska rörelser. Den magiska aktiviteten hade startat för 730 miljoner år sedan och fortsatte fram till cirka 570 miljoner år sedan, i slutet av neoproterozoikum . [2]

I början av kambrium , det super Pannotia bröt upp och Avalonia drev bort norrut från Gondwana. Denna oberoende rörelse i Avalonia startade från en latitud på cirka 60 ° söder. Den östra änden av Avalonia kolliderade med Baltica , en kontinental platta som upptar breddgraderna från cirka 30 ° S till 55 ° S, medan Baltica långsamt roterade moturs mot den. Detta hände i slutet av Ordovicium och under den tidiga siluren .

I slutet av silur och lägre Devon , den kombinerade Baltica och Avalonia kolliderade successivt med Laurentia , som börjar med den långa änden av Avalonia som nu är ansluten till Nordamerika. Resultatet av detta var bildandet av Euramerica . Vid slutförandet av detta skede var Storbritanniens plats vid 30 ° S och Nova Scotia vid cirka 45 ° S. Denna kollision representeras av den kaledoniska vikningen eller i Nordamerika som en tidig fas i Acadian orogeny .

Carboniferous drev den nya kontinenten och en annan terran, Armorica som inkluderade Iberia , in från Gondwana och fångade Avalonia mellan den och kontinenten så att Iberia/Armorica tillfördes till Euramerica. Detta följdes upp av ankomsten av Gondwana. Effekterna av dessa kollisioner ses i Europa som Variscan -vikningen . I Nordamerika visar det sig som senare faser av Acadian orogeny. Detta hände runt ekvatorn under den senare karbon , som bildade Pangea med Avalonia nära dess centrum men delvis översvämmade av grunt hav.

Källa Wiki