2023 firade Billesholms musikkår 140 års jubileum. Trots att den bildades redan 1883 är den yngst av de tre musikkårerna i Bjuvs kommun.
Skromberga blåsorkester, 1878
Bjuvs musikkår, 22 augusit 1882
Billesholms musikkår, 1 mars 1883
Skromberga Blåsorkester, 1878
Gruvbolagen och musikkårerna
Musikkårernas historia är också gruvbolagens historia.
I slutet av 1800-talet utvanns stenkol i området väster om Söderåsen. Från att ha varit små byar av mindre lantbruk byggde gruvbolagen på några år upp samhällen där de kunde erbjuda arbetarna bra bostäder.
På den tiden fanns ingen radio och det inte svårt att föreställa sig hur viktig musiken var.
I Ekeby kläckte sex gruvarbetare idén att börja spela tillsammans. 1878 fick de 500 kr i startkapital av Wallåkra Stenkols AB för inköp av instrument. De sex gubbarna cyklade till Kristianstad och köpte instrumenten. (I länken ovan kan du läsa historien.) Klockaren i Kropp anlitades för att lära dem spela.
Fyra år senare (22 augusti 1882) bildade sex gruvarbetare i Bjuv en musikkår. Deras arbetsgivare, Höganäsbolaget, skänkte instrumenten.
I Billesholm började musikkårens historia den 1 juni 1882 med att kapten J.T Berg avskrev en revers om 4.900 kr. Pengarna förvaltades av Wallåkra Stenkolsaktiebolag som en fond. Den 1 mars 1883 beslutades att pengarna skulle användas för att starta en musikforms bland Billesholms arbetare.
Billesholms musikkår bildas
Billesholms musikkår har en hemsida där jag hittat följande text:
”Den 1 juni 1882 beslöt kapten J.T Berg vid Nääs fabrik att avskriva 4900 kr på en honom tillhörig revers. Dessa pengar förvaltades av Wallåkra Stenkolsaktiebolag som en fond. Den 1 mars året där på blev det klart vad pengarna skulle användas till. Hans son Volrath Berg, föreslog, att man skulle starta en musikcorps bland Billesholms arbetarna och så skedde.
Instrument och noter införskaffades, och en fanjunkare Holmgren tog hand om ledningen. Den tidens orkester var inte stor, och byggde i huvudsak på en mässingsextett. Men spelade gjorde man, vid danstillställningar, fester och utfärder. Julafton och 1 maj var andra tillfällen. Holmgren efterträddes av Olof Jönsson. Nr 85 Jönsson, han var så klart bolagsanställd, hade varit med redan från starten 1883, och spelade då ess-kornett. Jönsson var en verklig trotjänare, och hans aktiva musikerbana slutade inte förrän 1929. Under hans tid växte kåren avsevärt, och bestod till sist av 12-16 man. En intressant speltradition skaffade man sig också: Under en lång följd av år, gav man en gång per år konsert i telefon! Denna konsert utfördes för kårens instiftare, disponent Volrath Berg, då bosatt i Floda. 1929 pensionerades Olof Jönsson från bolaget och lämnade över taktpinnen till Tage Örth. Hanvar musikfanjunkare från Helsingborg, och s.a.s professionell musiker. Betalningen för sina mödor med musikkåren, fick han från Höganäsbolaget.”
Billesholms musikkår avvecklas
”Svåra år stundade i Billesholm. Kolgruvorna var inte längre lönsamma, och detta var ett hårt slag för samhället. 1932 kunde man läsa i Öresundsposten att Billesholms musikkår skulle upphöra. Kåren var starkt beroende av Höganäsbolaget. De avlönade dirigenten, och ägde de flesta instrumenten. Bolaget ansåg att ”kollektivet Billesholms arbetare”, hade upphört i och med gruvdriftens nedläggande. Därför beslöt man att sprida instrument och noter till ställen, där driften fanns kvar, t ex. Bjuv och Höganäs. Det var säkert med ett visst vemod, som Tage Örth höjde taktpinnen till avskedskonsert i slutet av mars 1932.”
Billesholms musikkår och första maj
1933-1934 var det tillfälliga orkestrar som marscherade i Billesholm första maj. 2008 – 2012 hade Billesholms musikkår flera framträdanden tillsammans med Bjuvs musikkår. Marscherande avtog.
Inför 130-års jubileet 2013 återupptogs traditionen att marschera runt i Billesholm på 1:a majs morgon.
I