Idag, på Internationella kvinnodagen, vill jag uppmärksamma starka kvinnohistorier. Kvinnorna som gått före oss, som vågade gå emot det som förväntades av dem. Kvinnohistorierna som inspirerade och inspirerar.
Men jag vill också påminna om de osynliga kvinnohistorierna så att vi kan hjälpas åt att få syn på de utsatta. Finnas och stötta. Hjälpa kvinnorna hämta kraft.
Inspirera dem att våga språnget ut i det okända. Ut i friheten.
Kvinnohistorier om psykiskt våld och eftervåld
För åtta månader sedan återvände jag till juridiken. Den här gången vill jag inte ödsla tid på att försvara häktade spritsmugglare eller förnekande småtjuvar.
På sikt hoppas jag återigen kunna åta mig uppdrag som bodelningsförättare, men jag har lovat mig själv att ta det lugnt. En sak i taget – eller som min kloke mentor, advokat Kurt G Holm skrev i min gästbok:
”Vad du gör ska du göra helt
icke stycke och delt”
Ett område i taget. Hittills har jag lagt mycket tid på att läsa in mig på aktuell rättspraxis när det gäller vårdnad och umgängesfrågor.
Emellertid är inte juridiken det svåra utan att få syn på det subtila eftervåldet. Belysa det för domstolar och myndigheter. Risken är annars att den våldsutsatte föräldern förlorar vårdnaden om barnet som den försöker skydda.
Det handlar om att säkra bevisning, få syn på de små nyanserna. Men det handlar även om att finnas för klienten i stunden. Förövaren manipulerar ofta både barnen och den andre föräldern. Det är lätt att börja tvivla på vad som är sant.
Jag har insett att de här målen behöver tid och eftertanke.
Klienterna uppmanas skriva till mig istället för att ringa. Skriva dagbok för att minnas, beskriva händelserna via mail innan vi bokar in teamsmöte för att diskutera.
Det här handlar mer om psykologi än om juridik.
Och jag vet hur viktigt det är att finnas. Jag vet en kvinna som tog sitt eget liv. Hon var inte min klient, men jag hade mött henne på en övernattning med Friluftsfrämjandet. Vi hade talat om hennes situation. Hon försvann och det tog dagar innan hennes kropp hittades.
Det finns många liknande kvinnohistorier.
Många som utsätts för manipulation och psykiskt våld.
🔥 Den 1 juli 2026 träder nya regler i kraft om psykiskt våld. Här hittar du propositionen.
🔥 Karin Eberhardt Grönvall har skrivit en bokserie om psykiskt våld baserat på egna erfarenheter.
Kvinnohistorier om fysiskt våld i nära relationer
Två-tre dagar i veckan åker jag tåg till Helsingborg för att arbeta på Advokatbyrån Kärnan. Huvudsakligen arbetar jag med affärsjuridiska tvister. De är tidskrävande och behöver inte göras på kontorstid. Det ger mig möjlighet att finnas tillgänglig när domstolarna ringer. I onsdags ringde tingsrätten klockan 12 och behövde ett målsägandebiträde till ett förhör klockan 13.
De här målen handlar ofta om våld i nära relationer. Det är inte så många som kan ta mål med så kort varsel. Därför är risken stor att det förordnas unga jurister som saknar livserfarenhet.
Uppdrag som målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn har inte någon hög status inom juristvärden. De juridiska svårigheter är få, men den psykiska påfrestningen desto större. Här kan jag göra skillnad. Därför vill jag ge dem högsta prioritet, lägga upp min arbetstid på ett sådant sätt att jag har ”jour” för att kunna åta mig målen med kort varsel.
🔥 På Brottsförebyggande rådets hemsida kan du läsa mer om våld i nära relationer.
Kvinnohistorier om sexuella övergrepp på nätet
För en tid sedan fick jag ett målsägandeuppdrag som berörde mig på djupet.
Våldtäkt på nätet.
Sedan dess har ämnet kommit att ta mycket av min tid. I veckan ska jag ha ett telefonmöte med Linda Jonsson som forskar i ämnet.
Än saknar jag orden, men jag har valt att referera en av Linda Jonssons rapporter.
Riskfaktorer för att utsättas för sexuellt våld på nätet
- sämre anknytning till föräldrar
- mobbing eller andra problem med jämnåriga
Gemensamma faktorer hos offren
- dålig självkänsla och psykisk ohälsa
- upprepad utsatthet
- riskbenägna
- behov av att bli sedda
Jag har fått tagit del av en historia – och det räckte för att jag skulle bestämma mig för att fördjupa mig i ämnet.
🔥 Här hittar du rapporten ”Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet”
Kvinnohistorier från häxprocessernas tid
”Under 1668 – 1676 pågick den svenska häxhysterin som kallades det stora oväsendet. Före 1668 ledde trolldomsprocesserna i Sverige sällan till dödsstraff, men i september 1668 dömdes tolv personer till döden i Älvdalen. Innan trolldomsanklagelserna fick ett slut hade omkring trehundra personer avrättats. Kropparna brändes på bål.”
Så inleds förordet till min debutroman Oväsen i Älvdalen.
Sedan den släpptes den 21 mars 2020 har allt fler platser lyft upp häxprocessernas offer. Men ofta är det de avrättade som lyfts fram.
De som erkände.
De som angav andra.
När jag hittade Notariens minnesanteckningar från september 1668 blev jag nyfiken på hur det kunde hända, ville på syn på det som ledde fram till häxprocesserna. Idag är jag mer nyfiken på kvinnohistorier vad gjorde att några kvinnor orkade stå emot påtryckningar och manipulation medan andra erkände.
Kvinnornas situation år 1668
Men innan vi kan titta på det behöver vi förstå kvinnornas situation år 1668.
- Kvinnan fick inte föra sin talan. Som ogift var det hennes far eller bröder som bestämde. Som gift var det maken. När hon skulle gifta sig var det inte hon som tillfrågades utan hennes far.
- Det var få kvinnor som kunde läsa. Från predikstolen läste prästen upp alla kungörelser. Resterande information fick man på kyrkbacken och spred den vidare. Prästens ord var sanning. Om han hotade med Satans raseri så var det inte någon som ifrågasatte om Satan fanns eller inte.
- Även om katolicismen var förbjuden använde man ramsor för att bota. Det fanns en vardagsmagi – en vit magi – som funnits sedan urminnes tider.
- Att allt var besjälat var en självklarhet. Det fanns väsen i skogen, i vattnet, i vinden.
Varför erkänna?
I boken får du följa kusinerna Marit och Anna. En av dem erkänner och avrättas, den andra förnekar och ställs under Guds dom.
Deras farmor, Gyris Marit, erkänner och dör i fängelset.
Deras faster, Bälter Marit, förnekar. Efter månader i fångenskap förs hon upp på avrättningsplatsen i tron att hon ska avrättas, men fortsätter förneka. Lovas en plats i himlen om hon erkänner, men fortsätter förneka. Förs tillbaka till stenhuset i Falun där hon troligtvis tillbringar ett år i fångenskap under vidriga omständigheter innan hon friges och får åka hem till Älvdalen.
Men hon är inte fri. För resten av livet ska hon dras med misstankarna.
Det vet vi från andra platser.
En gång misstänkt för trolldom, för alltid misstänkt.
Ingen rök utan eld.
Marit – lyckas stå emot manipulation
Vi behöver någon som tror på oss.
Anna – behovet av att bli sedd
Vi kan offra oss själva, vår sanning. Ljuga för oss själv.
Gyris Marit – välja den enkla vägen
Gyris Marit var över 80 år. Trots det förnekade hon trots övertalningsförsök. Men ett erkännande gav vila, trygghet. Genom att erkänna lovades hon en fribiljett till himlen.
Bälter Marit, Ris-Anna och Kersti Per Hans – var hittade de styrkan?
Detta område vill jag utforska i mitt fortsatta skrivande.
Mer om häxprocesserna i Dalarna
🔥 Här kan du köpa Oväsen i Älvdalen. I dag bjuder jag de 16 första köparna på kostnadsfri stadsvandring på påskafton vid köp av bok. Du hittar mer info här.
🔥 På Älvdalens häxvecka kan du lära mer om 1600-talets kvinnohistorier
🔥 Passa även på att besöka utställningen Häxor som visas på Dalarnas museum sommaren 2026.
.
🔥 På sidan Trolldomsprocesser hittar du mer information om häxprocesserna
En annan världsbild
Lövjerskan Ulrika Jäger är etnolog och har utforskat den kvarlevande Maria-kulten i Värmland. Dit går numera mina researchresor för att skriva fortsättningen på bokserien.
Under 1600-talet användes inte ordet häxa. Istället var det fråga om trolldom eller lövjeri.
Trolldom ledde till döden medan den som utövat lövjeri fick mildare straff.
Mer om lövjeri hittar du hos Ulrika Jäger.
.
Föredrag på temat häxprocesser
Vem tände bålen?
Häxprocesser då och nu
Mera Kvinnohistorier på bloggen
Åren 2014-2024 har jag skrivit flera blogginlägg om Kvinnohistorier. En del hittar du här.
Bok nummer två i bokserien Eldarna handlar om brytningstiden mellan animism, katolicism och Gustav Vasa. Du hittar inlägg och tankar här.