Så har dagen kommit!
Den vi väntat så länge på.
Från nu är psykiskt våld straffbart.
I ett år har jag stöttat, försökt förstå det subtila våldet, gått igenom en umgängesprocess, visat välvilja och förståelse, försökt få ner konfliktnivån. I förra veckan fick min klient sms som gjorde mig övertygad om att vi har ett case.
Det går inte att räkna alla de gånger min kollega uppmanat mig att sluta jobba gratis, men jag ser det inte som arbete utan som en vidareutbildning.
Jag vill förstå.
Man skulle även kunna se den obetalda tiden som research till framtida böcker.
Dagens uppdrag är att vara rättsligt biträde till nio personer som är tvångsintagna.
För det mesta handlar det om att lyssna, hjälpa klienten att få uttrycka sina tankar på ett konstruktivt sätt, men dagens sista ärende är annorlunda.
Det skulle kunna vara så att inlåsningen är en del av en psykisk misshandel.
Denna farhåga måste tas på största allvar.
Dagen innebär också en möjlighet att byta tankar med rättens sakkunnig.
Jag har träffat honom vid två tidigare tillfällen och hyser den största respekt både för hans kunskap inom psykiatri och hans människosyn.
Idag ska han få en ”Oväsen i Älvdalen” i sommarpresent.