Att inte duga

10429411_809247395824624_4192670936649601046_n

Det finns texter som berör – Jonathans beskrivning av panikångest är en sådan text. Texten väcker tankar.

“Alla andra är ute och festar, här sitter jag ensam. Jag måste vara den ensammaste, värdelösaste, mest miserabla människan i världen”.
Det var inte så att jag inte trivdes ensam. Det gjorde jag. Men jag kände att jag borde vara ute och vara social, och jag var inte det.”

Just de här orden skulle kunnat vara mina!

Min psykolog har fått mig att förstå att det är ok att bara ta hand om sig själv, att inte komma ihåg att gratulera på födelsedagar, inte ringa upp vänner, inte svara i telefonen.

Ensamheten har varit läkande – och jag trivs med livet. Men fortfarande saknar jag ork till det där vanliga livet.

Hos min älskade är det inte någon som känner mig och jag behöver inte vara socialt småpratande någonstans. Vissa dagar pratar jag nog mer med hönsen och katten än med människor.

Det finns inte längre några flotta instagramuppdateringar som visar hur jag far och flyger i världen. Nej, för mina största upplevelser är i det lilla – en kvällspromenad där vi känner doften av ros, kaprifol eller fläder, där vi får uppleva smaken av vildhallon, jordgubbar eller vitplisterns milda honungssmak. Vår lyx handlar inte om fin champagne eller fantastiska konserter. Istället njuter vi av att torka oss med handdukar som soltorkat i vinden eller att lyssna till koltrast och bofink. Jag har gett upp alla tankar på att göra en klassiker och deltar inte längre i midnattsloppet. Våra träningspass är ändå svettiga när vi tar oss över söderåsen, eller långa när vi njutningsfullt tillbringar söndagen längs slingrande vägar.

I mångas ögon har mitt liv blivit tråkigt.

Fortfarande kan jag frestas att vara “till lags”, skapa den där flotta ytan. Men min älskade och psykologen hjälper mig att inte tappa bort mig själv igen. Flera gånger om dagen ställer jag mig frågan – vad är det som ger mig tillfredsställelse just nu?

Varför ska jag bry mig om vad andra tycker?

1 Comment

  1. Om min “medicin” mot självkritik i det följande;

    Var kommer jag ifrån ?

    IMMATERIELL ENERGI = LIVET SJÄLVT ! ? ! = mer än 99 % av wåra fysiska Kroppar i volym sett – enligt kvantfysiken.

    Den immateriella LivsGnistan = GudsGnistan (som ej skall förväxlas med religioners påhittade gudDomar) har två ”ansikten”. Dels den immateriella kosmiskt SuperIntelligenta oändliga LivsEnergin – och dels det tillika kosmiskt SuperIntelligenta immateriella svarta hålet.

    Den immateriella LivsEnergin som sådan – är det som i allt väsentligt ger den fysiska Kroppen den energi som den behöver – för att wåra ca 13 miljarder kroppsceller och ca 100 miljarder hjärnceller skall fungera på ett bra sätt. Den mat och dryck som Wi petar i Oss har relativt sett bara en marginell betydelse.
    .

    Wåra Kroppar kan ej ett enda ögonblick fortsatt fungera – ifall den immateriella LivsEnergin skulle falla bort. Helt utan mat och dryck går det att Leva ett bra tag. Har Wi undermålig kontakt med den immateriella GudsGnistan – så får vilken mat och dryck Wi petar i Oss större betydelse – än om Wi är i bra kontakt med GudsGnistan. Jesus körde ju sin Kropp efter plusfästelsen under sex veckor helt utan mat och dryck – och det gick ju bra.

    Att få kontakt med den immateriella GudsGnistan handlar om att följa andningen. Och då menar jag följa = ej alls styra andningen med operativsystemet. Andas jag med operativsystemet – så blir inandningen ”större” än utandningen – och när jag bara följer andningen så blir det tvärtom + att mitt tankefokus helt automatiskt landar i bröstområdet = den immateriella GudsGnistans säte i den fysiska Kroppen = där känner jag mig Hemma – minst sagt – och alldeles oavsett ifall jag är i min bostad eller annorstädes.
    .

    När jag andas med operativsystemet – så blir jag t ex stressad, drabbas av ”oändlig” självkritik = rädsla, nedstämdhet osv. När jag bara följer andningen – så hamnar jag helt automatiskt i bröstområdet – och det immateriella svarta hålet ”slukar” då allt som har med stress, självkritik, nedstämdhet osv att göra – och oavsett hur mycket sådant som mitt operativsystem producerar.

    Operativsystemets kapacitet är stor – men det immateriella svarta hålets kapacitet att förinta det operativsystemet producerar är större = Det finns ALLTID en annorlunda framtid i sikte !

    Följa andningen kan jag göra under dagen vid många tillfällen – utan det det stör det jag för stunden håller på med. Kan det bli enklare än så att befria mig själv ifrån stress osv ? – och som bonus få att vara vid gott mod !
    .

    Operativsystemet = de ca 10-15 % av hjärnan som vuxna använder. Alla nyfödda barn använder 100 % av hjärnan – för de har inget operativsystem – och deras GudsGnista interagerar med deras hjärna utan störningar. Barn yngre än fem år har ett ”tamt” operativsystem – som gör att deras GudsGnista och hjärna fortfarande i mycket hög grad kan interagera = samverka.

    Men sen kommer skolan in i bilden. Vuxna ”klistrar” mer och mer på barnen sina operativsystems förut fattade meningar om sig själva och världen. Barnen förlorar därmed mer och mer av sin naturliga kreativitet och spontanitet = dom blir mer och mer som vuxna är = har väldigt lite kontakt och interaktion med GudsGnistan, tyvärr tyvärr… 😥
    .

    Men allt som har en början har ett slut. Livet i kött löper – och som vanligast senast vid 70-90 års ålder är det dags att dra sitt sista andetag = operativsystemet raderas = GudsGnistan tar över det hela till 100 %. Så den fysiska döden kan ju ses som LivRäddare, faktiskt…

    Barn lär sig upp till ca fem års ungdom – lika mycket som Wi sen lär Oss under hela resten av wårt liv. Så att dagligen vara i kontakt med GudsGnistan – har sina poänger – om hen så säger. I grund och botten handlar ju detta om att upphöja mig själv till små barns nivå = företrädesvis tänka och tala med hjärtat.
    .

    Går det som vuxen ? Javisst gör det det – men det krävs ju då att Wi ej alls så sällan även ”landar” i bröstområdet under dagen. I så fall sköter sig det mesta av sig självt = Det ordnar sig ! = Wi älskar mera och måste-arbetar mindre.

    Det kan ju vara värt att testa mer än en gång – för hur Wi än vrider och vänder på saker och ting – så handlar ju allt i grund och botten om att: “Det Gäller Livet !” http://josefboberg.wordpress.com/2008/02/29/potential-for-kreativitet

    All fortsatt lycka till med Ditt Liv !

Comments are closed.