Soluppgång

image

Tar cykeln till stranden för att få uppleva soluppgången. Skådespelet när solen går upp och ner är lika fantastiskt varje gång. Tänk att människor i alla tider kunnat uppleva detta. Undrar vad stenåldersmänniskan tänkte. Deras världsbild måste ha varit så annorlunda än vår. Är vi lyckligare med all vår kunskap?

Boutredning och Bouppteckning

De senaste dagarna har jag fått många allmänna frågor gällande dödsbon. Istället för att svara i enskilda ärenden försöker jag ge ett allmänt svar på hemsidan.

Frågor om dödsbon är något som berör. Ofta är situationen känslig och grälen från sandlådan som aldrig blev lösta flyter upp till ytan. Nu blir det ibland en sista drabbning där barndomens konstellationer finns kvar.

Min vision är att kunna hjälpa människor att på ett enkelt sätt hitta svaren. Helst skulle jag vilja skriva om juridiken så att en femtonåring kan förstå.

När jag skrev insåg jag hur mycket juridiska ord jag slänger mig med. Dödsbodelägare, boutredningsman, universell testamentstagare, bristbo, efterarvingar, lagakraftbevis, dödsboanmälan…. Jag hoppas hinna förklara några av dessa ord i helgen.

Hemsidan ser jag som min fritidssysselsättning. I kväll har jag lagt in texter på Boutredning och Bouppteckning Jag lovar att det är betydligt mer tankar kring detta projekt än produktiv skrivtid.

Därför är jag tacksam för alla kommentarer om de två nya sidorna! (Och så klart även det här inlägget – fortfarande försöker jag hitta “tonen”).

Gilla regn…

image

Regnjackans huva uppdragen. Blicken i marken med regnpölar i fokus. Då ser jag dem. De sträcker halsarna i pölarna och skakar så att vattnet stänker. Änderna som kommit upp ur dammen tycks glädja sig över regnet. Axlarna sjunker och jag tänker på “Munnen som sålde sin Ferrari”. Tankekontroll. Jag kan välja om jag vill se glaset halvfullt eller halvtomt. Stegen får mer stuns. Luften är härligt frisk. Än är det tillräckligt varmt för shorts. Det kommer bli härligt med en varm dusch.

Höstmörker

image

För varje dag blir det allt mörkare på morgonen. Längtar redan efter de ljusa sommarmorgnarna, värmen, intensiteten. Samtidigt finns i hösten ett lugn. Dofterna, kvällsmys med levande ljus och en kopp te.  

Idag är mitt liv lika intensivt året om. När jag växte upp på ett litet lantbruk levde vi mer efter årstiderna och jag kan tänka att det var ännu större skillnad i livstempo för tidigare generationer. Sommartid med långa dagar gällde det att hinna med så mycket som möjligt. Vintertid inomhusarbete på kvällarna.

I år ska jag försöka lyssna på min kropp och ge den mer sömn och vila den mörka delen av året. Men morgonpromenaden är bra – mörkt eller inte. Den återkommande stunden för tankar. Rörelse. Det tidiga dagsljuset. Det är viktiga må-bra-faktorer för mig.

Så…. Det är bara att se till att komma ur sängen och snöra på kängorna.

Föräldramöte på Österportskolan

image

1988 sprang jag ut på trappan som student. I aulan mindes jag  känslan från centrala prov. Där var allt som då. Men skolans innehåll var helt nytt. Bloggar, mentorer och sms till föräldrar vid frånvaro. Har nog inte förstått hur mycket tekniken förändrat vår värld.

Morgonpromenader

image

Det började med att jag följde soluppgången. Jag har fortsatt lägga en morgonbild på fb. Språket kan bli si och så – för jag skriver medan jag går.

Morgonpromenaden gör att jag kan fokusera hela dagen.

Surströmmingspremiär

image

Alla har en uppfattning om surströmming. För första gången i mitt liv blev jag bjuden på surströmming igår. Burkarna stod öppnade utomhus. Vindarna förde doften till mig i små portioner. Nyfikenheten fanns där- var stanken så hemsk som det sagts? Jag vill beskriva doften som dansk ost i kubik.

Hur äts den? Vana surströmmingsätare rekommenderade klämma, dvs skivad potatis, rå lök, smör, mesost och sill i en tunnbrödsrulle. Vana ätare åt den på tallrik med potatis och lök – och då helst den variant som inte var urbenad.

I smyg studerade jag de inbitnas skara – hur de vant letade efter sillen med mest rom, benade ur den utan att använda fingrarna. I kroppen bodde samma känsla som i kön till tivolis fritt fall.

De orensade sillarna lät jag bli. Sörjan som rann ur dem i kombination med det grönaktiga spadet lockade inte. Däremot prövade jag de tre fileade alternativen. Smakade försiktigt på var och en. Testade både i klämma, med potatis och på hårt tunnbröd. Smaken av surströmming och mesost gifte sig bra. Det var inte alls äckligt – men kan inte förstå att den betraktas som delikatess. Salt matjessill med smak av dansk ost skulle jag nog säga. När vi efteråt talade om framställningsmetoder, dioxiner och risken att stinka surströmming i flera dagar bestämde jag mig för att jag nöjde mig med detta premiärätande. Det finns maträtter som är betydligt godare.