Tårögd tacksamhet

Ibland blir inte saker som man tänkt sig… Klockan är 10.16 och jag har inte kommit igång med det jag skall.

Först – glädjeyra på kontoret över att Carolines uppsats kommer att tryckas som bok. Det är helt otroligt!!! Förlaget hade hittat hennes uppsats på nätet och tyckte att den var så bra. Nu ska hon förlänga den med tio sidor och sedan kommer förlaget att omarbeta den. Vilken otrolig möjlighet!!!

Caroline är uppvuxen i Simrishamn och har varit knuten till advokatbyrån sedan vårterminnen 2009 då hon praktiserade och gjorde en rättsutredning hos oss. Sedan dess har hon specialiserat sig inom internationell privaträtt. Sedan hon började arbeta hos oss våren 2011 har antalet internationella ärenden ökat. Hon har även fått handlägga många vårdnads-/umgängesärenden för att ha en bra bas för att hantera ärenden enligt Haagkonventionen.

När vi pratade om detta berättar hon att hon nämnt mig i förordet! Läser orden gång på gång; ” I owe Annika Andebark at the law firm Annika Andebark AB the deepest of thanks for believing in me and inspiring me. For all the invaluable support and for the oppertunities she has given me. ”

Det är så svårt att förklara varför men jag känner hur orden berör mig… att jag betytt något för Caroline.

Lite senare får jag mail från Louise Lind på Österlenmagasinet med utkast till artikeln som publiceras den 10 november. Gång på gång läser jag texten. Å ena sidan kan jag se att det är en beskrivning av vad vi gjort och de visioner jag har. Å andra sidan får jag inte det att gå in att det handlar om mig! Om jag hade läst om någon annan hade jag kunnat tänkt – Wow – vilken prestation! Hur orkar hon. Men nu handlar det faktiskt om mig… jag kan inte ta in det riktigt…

Ofta kör livet på i högt tempo – men dagar som i dag är det som om tiden stannar och jag får lite perspektiv på tillvaron. Det är verkligen fantastiskt det som händer här i Hammenhög!