Var blir tiden av? Klockan har passerat 22 och jag sitter fortfarande på kontoret. Avsikten var att jobba mig igenom alla ärenden i kväll… men det hanns inte med.
På facebook har jag fått uppslag till att skriva bloggar både om förvaltarskap/god man och om hur domstolar resonerar kring påföljd.
I förra veckan var jag ensam på kontoret – men många tankar ägnades åt den nya organisationen. Egentligen är det inte brådskande – men det är viktigt att få den på plats för att få en avlastning.
När jag gick Advokatsamfundets ledarskapsprogram läste vi ”De sju goda vanorna” – eller ”Att leva och verka till 100%”. Det är en bok jag har tänkt läsa igen. Nästa gång skall jag sammanfatta den här på bloggen. Den innehåller verkligen mycket klokskap. Något jag ofta tänker på är att kategorisera uppgifterna utifrån Viktigt och brådskande / viktigt men inte brådskande / Inte viktigt men brådskande och slutligen inte viktigt och inte brådskande.
I den sista kategorin hamnar att läsa kedjebrev eller det där okynnessurfandet på facebook som är så lätt att ta till när man är ofokuserad. När jag är stressad glömmer jag kategorisera och lägger alldeles för mycket tid på uppgifter från denna meningslösa kategori.
När stressen kommer har jag svårare att respektera min tid – jag låter mig ständigt avbrytas av uppgifter från brådskande men inte viktigt. T ex de där telefonsamtalen som bryter min tanketid. De är ofta väldigt brådskande – men kanske skulle receptionen klarat av det utan min medverkan.
Att jobba med det som är viktigt och brådskande känns som den bästa prioriteringen. Då är det lätt att glömma uppgifterna som är viktiga men inte brådskande. Till den kategorin tillhör bl a delegering. Genom att lägga lite extra tid på de uppgifterna som inte är brådskande kanske arbetssituationen kan förändras så att det frigörs mer tid till de uppgifterna som är viktiga och brådskande.
I mellandagarna ägnade jag mycket tid åt uppgifter som inte var brådskande men viktiga. De uppgifterna behöver ofta ostörd tanketid. Idag har jag resonerat med Sophia. Den nya organisationen känns jättebra! Nu håller vi tummarna för att vi får den personal som vi önskar oss!
På onsdag bär det iväg till Stockholm. Tågtiden skall jag ägna åt utbildningsprogrammet som jag aldrig fick klart i Egypten. I Stockholm väntar spännande möte med en advokat som är intresserad av ett samarbete och ytterligare två jobbrelaterade möten som jag inte kan skriva mer om i nuläget.
Håller tummarna för att alla bitar faller på plats och att vi får igång servicebolaget redan i sommar!