Hitta passionen

20130309-055017.jpg
Det finns fyra böcker som påverkar mig mycket;
1) Munken som sålde sin Ferrari
2) De sju goda vanorna
3) Ledare utan titel (passa på – den är på bokrean!)
4) Passion nyckeln till framgång.

De betonar alla vikten av att göra saker riktigt bra.

Det är lättare att hitta passionen om du älskar det du gör.

Jag har aldrig gillat administration, men jag har hittat samma förhållningssätt som stenhuggaren som inte hugger sten utan bygger monument.

Anställningsintervjun igår väckte tankar.

2003 var jag sjukskriven för utmattningsdepression. Vid den här tiden tog jag långa promenader med mina skrivböcker i fickan. Efter att ha avslutat en arbetsträning på Ernst and Young visste jag att jag inte var beredd att satsa på en karriär med långa arbetsdagar och resor.

Där på leriga åkrar visste jag plötsligt vad jag älskade att göra;
1. Jobba med juridik. Jag mindes tiden på Juridicum och den första tiden som tingsnotarie där mitt förhållningssätt till juridiken var som en nyförälskelse.
2. Skriva. Som barn skrev jag nästan alltid. Jag gick upp en timme tidigare för att skriva på mina noveller. Det var lika spännande att skriva själv som att läsa.
3. Hålla föredrag. Redan i skolan tyckte jag om det. Eftersom alla klasskompisar våndades och verkligen hatade att stå på scen låtsades jag också ha rampfeber. Men innerst inne älskade jag det. Under hela lågstadiet ägnade jag rasterna åt att träna in nya pjäser att spela upp på roliga timmen. På Ungdomens röda kors blev teater och kabaréer en viktig del av verksamheten. När jag höll föredrag som anställd spreds ryktet om att jag var en bra talare och allt fler kontaktade banken för att boka föredrag.

Skulle jag kunna starta ett företag där jag kunde försörja mig på det jag älskade att göra?

Jag insåg att det skulle vara svårt att tjäna pengar på att skriva och hålla föredrag och inriktade mig på att bygga upp min juristfirma. Skrivandet och föredragen fick bli min krydda i tillvaron som gav företaget marknadsföring.

Tanken på att bara göra det jag älskar fanns hela tiden med mig. Bra artiklar och föredrag gjorde tidvis att jag fick tacka nej till uppdrag för att jag hade för mycket att göra. Om det fanns fler jurister som jag skulle marknadsföra skulle jag kanske kunna jobba med att dra in ärende till dem.

Att bygga advokatverksamhet och handledning för jurister är inte lätt. På vägen har tiden för det jag gör med passion minskat. När jag sitter och vänder papper har jag haft stenhuggaren som bygget monument på näthinnan.

Sedan i februari har Eva arbetat med ekonomi och personalfrågor hos oss. Hon har kommit in som en frisk fläkt och hennes erfarenhet av administration från större arbetsgivare har varit oerhört värdefull. Plötsligt behöver jag inte vara i alla detaljer. Hon har ordning på varje papper och förbereder så att det bara är för mig att skriva på. Hon har arbetsledningen i blodet och det är som om jag äntligen kan släppa.

När jag satt där på intervjun såg jag plötsligt hur den administrativa chefen skulle skapa utrymme för mig att göra det jag verkligen älskar!

Klientmötet i dödsboet väckte en längtan att jobba mer med Boutredningar igen. Egentligen förstår jag inte varför – men det är den juridik jag tycker bäst om att jobba med. I två år har jag delegerat dess uppdrag till biträdande jurister. När juristerna slutat har jag fått ägna många timmars odebiterbar tid för att sätta mig in i ärendet och fortsätta handläggningen. Nu har jag andra tankar kring hur en effektiv boutredning ska gå till.

Om jag begränsar mina ärenden till testamente, Boutredningar och brottmål får jag göra det jag älskar.

Höstens föredrag fick mig att inse att jag gör något unikt som jag skulle kunna tjäna pengar på. Förhoppningsvis skall det finnas tid att hålla föredrag framåt hösten. Jag har redan byggt upp flera stycken. Tills vidare får jag ha min scen på kontorets möten och i rättssalen – men snart, snart hoppas jag att tiden ska vara mogen för mig att bli en professionell föredragshållare.

Skrivandet finns alltid med mig. Sedan 2002 har dagböckerna varit mina följeslagare. 2010 gick jag över till att dela med mig av mina tankar på Ambassadörsbloggen. Nu har Andebark-bloggen blivit en del av mitt liv där jag har ett behov av att skriva av mig.

Men längtan efter att skriva ännu mer finns där och kan oväntat blossa upp. Som i somras när jag på några veckor skrev nästan hela skilsmässoboken eller i Bavaro där skrivandet blev min räddning.

När jag kommer ner i 40 timmarsvecka ska skrivandet få mer tid. Det finns så många bokideer i mitt huvud.

En dag hoppas jag att jag har byggt ett företag som gör det möjligt för mig att bara göra det jag älskar!

5 svar till “Hitta passionen“

  1. Elisabeth Lindqvist skriver:

    Mycket av det Du skriver påminner om mina tankar som yngre.Jag tyckte också om att skriva – i skolan skrev jag alltid fria ämnen, och lyckade tom få pris, inte första, men åttonde i en landsomfattande uppsatstävling för gymnasister. Senare i livet blev det en lic-avhandling, men nu skriver jag inte så mycket längre.
    För att behålla sin kreativa ådra och få inspiration till livet i övrigt, är det viktigt att man håller det vid liv.

    1. Nu blir jag nyfiken! Vad skrev du lic-avhandling om?

  2. Elisabeth Lindqvist skriver:

    Den heter ”fruktsamhet som kulturellt norm” och handlar om damhällets krav på att kvinnor skulle föda så många barn som möjligt. Man blev stigmatiserad om man inte kunde få barn, eller försökte begränsa barnaskaran.

    1. Oj, det låter som om det var en annan tid. Vilket år var det?

  3. Elisabeth Lindqvist skriver:

    Avhandlingen skrevs år 1987, men behandlar framförallt 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Kommentarer är stängda.