Det var som om jag bara hade väntat på den här dagen.
Efter första rundan i källaren insåg jag att många saker stått ouppackade sedan skilsmässan för mer än fem år sedan.
Jag provade några av kläderna och insåg att de hade växt fortare än jag.
Det är märkligt hur mycket man förändras utan att man tänker på det. Jag lever inte längre samma liv.
Middagar med vin och stora fester är utbytt mot långa promenader och lugnet framför kakelugnen. Den stil jag har när jag representerar är betydligt mer avskalad.
Det är länge sedan jag använde smyckena – kanske för att de påminner om allt som varit – för att jag vill blicka framåt.
Egentligen tar saker vår energi – de måste tas om hand. Jag vill leva ett enklare liv med mer tid för nuet. Färre skor att putsa, färre kläder att välja mellan.
Det var tänkt att dottern skulle sälja kläder på torget – därför fick jag med mig några regnponcho och cykelhandskar från en grossist – och ett nytt regnställ som sonen inte gillade. Grossistpriser.
Det ska faktiskt bli riktigt spännande i morgon. Det vore verkligen skönt om andra bar iväg de här sakerna. Där uppe står ett skrivbord och ett skåp som bortskänkes om det hämtas.
Ny tid!
Ut med det gamla för att göra plats för något nytt!
