Taina

När jag träffade Taina första gången på en skrivkurs i Ystad hösten 2015 var det som att få tillbaka min farmor. Jag är så tacksam att Taina sedan dess valt ansluta till skrivretreaten i Älvdalen.

Taina skriver helt underbara berättelser om sin uppväxt i Finland.

Under det illmariga leendet finns så många historier, så mycket spännande erfarenheter. Generöst delar hon med sig av hur hon bott i kollektiv, rest till världens alla hörn och alla spännande utbildningar hon deltagit i. Det är alltid intressant att diskutera med Taina. Finns det några böcker hon inte har läst?

Förutom att hon har blivit min ”farmor” så är hon även min ”drömcoach”. Tidigare var mina drömmar jobbiga. Hon förklarade att jag skulle skriva ner dem, att de hade något att lära mig. Tack vare henne och min psykolog har drömmarna förändrats.

Tack Taina för att du så generöst delar med dig av din livserfarenhet!

Taina är pensionär sedan 2006. Hon har arbetat som tolk (svenska, finska, norska, danska) och speciallärare. Den bästa resan hon gjort var när besökt länderna längs sidenvägen. Hon har även rest i flera afrikanska länder. Taina har gått flera utbildningar inom muntligt berättande, symboliska uttryckssätt (drömmar, inre bilder, sagor), deltagit i psykodrama.

Länkar

Berättarnätet

 

Märkligaste souveniren

Under 1800-talet var den portugisiska kolonin Ilha de Moçambique en avlastningshamn för slavskepp. Slavarna lastades av på stranden och fick gå i en tunnel under staden till ett stort fängelse. Där förvarades de i väntan på vidare transport till Indien m fl länder.

”On the beach, on the beach” skrek säljarna på stranden. De sålde halsband med glaspärlor och Taina köpte en bunt. Efteråt fick hon veta att pojkarna grävt fram pärlorna på den strand där slavarna steg i land. Portugiserna använde dessa glaspärlor för att för att köpa slavar i afrikas inre.