Kråkberg den 10 december 1668

Kopparbergs Läns Häradsrättsarkiv IV AI:2, ULA (Österdalarnas dombok 1660-68) fol. 72r–85r

[fol. 71r] Anno 1668 den 10 decembris blev laga ting hållet i Kråkberg med allmogen av Mora, Venjan och Älvdalens socken samt Särna, Idre och Hede bygdelag, närvarande befallningsmannen v.de Johan Arvidsson samt nämnden Jöns Andersson Utmeland, Per Hansson i Åsen, Mats Hansson i Bonäs, Mats Göransson i Noret, Per Jönsson i Våmhus, Jon Eriksson i Selja i sin broders Erik Erikssons i Östnor ställe som död är, Per Hansson i Riset, Olof Matsson i Loka, Olof Larsson på Soll, Olof Pålsson i Venjan, Lars Larsson uti sin faders Anderses ställe, Anders Mårtensson i Morkarlby i Mats Larssons Utmeland ställe.

[—]

[fol. 72r]

Anna Jacobsdotter i Östermyckeläng

Ställdes för rätten en flicka Anna Jacobsdotter i Östermyckeläng, Älvdalens socken vid pass sina 12 år gammal, som pastor i Älvdalen H. Lars Petri mente, den där bekände att hennes moder Bond Elin Göransdotter Jacob Anderssons hustru haver i somras vid pass 2 veckor efter Eriksmässotid tagit henne med sig och gått något stycke väg ifrån gården vid en grind på Hedekarlsheden där korsväg är, begynt med upptagna kläder över huvudet att springa, och mana Satan, befallandes där sin dotter att göra så med, då haver ock varit med dem Pelle Marit Anders Nilssons dotter ibm, vilken ock tillförende ofta skall hava följt denna Annas moder, så som hon (Anna) själv bekänner. Sedan de således några resor emot solen hava flängt omkring, haver Satan kommit till dem uti gestalt såsom en prästman, havandes med sig korv, smör, bröd och ost, det han haver delt ut emellan hennes moder och Pelle Marit, men modern sedan givit denna sin dotter med sig. Då de nu hade ätit upp denna maten, och Satan givit dem varsin svart bok, for hennes moder åstad bort till Grund Lasse i samma by boendes, tog där en vit ko samt hans barn, Nisse och Marit, gossen på sjunde året och flickan på femte, samt Trott Erik Perssons barn därsammastädes, Brita på sitt 11 år och Mats på sitt 7de år. Kon hulpes Bond Elin och Satan åt till att smörja, lade henne vidöppen [?], kastade sadeln därpå och spikade honom fast. Sedan hava Bond Elin och Satan smort en bakuspila, den Anna efter sin moders befallning tog med sig hemmanifrån, på vilken Pelle Marit och Anna satte sig, men Annas moder med alla fyra de andra barnen på förb.de ko, brukandes Satans manande att föra dem åstad, därmed haver det ock burit till vägs. När de kommo fram till Blåkulla hava de släppt kon samt bakspilan i gräskittan, sedan gingo de in, och då haver Satan skurit henne i vänster lillfingret med blodet skrivit hennes namn i en bok, och sedan fick hon mat och dricka. Eljest bekänner hon om allt annat lika med de andra som vid förra rannsakningen i Älvdalen förhörda äro.

Q. Vem hon haver sett där i Blåkulla som hon kände?

R. Först nämnde hon sin moder, så Gunne Matses Kerstin i Västermyckeläng, Knås Elin i Gåsvarv, Gunnar Olof Jonsson på Klitten, samt ovanb.da barn.

[fol. 72v] Q. Om hon haver varit i kammaren hos Satan?

R. Svarade ja, och att Satan en gång haver haft coitum med henne.

Q. Om detta skedde den första gången som hon vart dit förder av sin moder?

R. Nej, visste intet säga huru ofta hon tillförende hade farit dit.

Q. Om hon själv kan fara åstad till Blåkulla allena?

R. Ja, bekände att hon fick hornet av Satan andra resan hon for åstad vid pass 8 dagar efter den första gången.

Q. Om hon då genast kunde fara allena?

R. Nej, icke rätt fullkomligen.

Q. Huru hon bar sig åt då hon lärde fara allena?

R. Att hon var ute om natten och ropade åt Satan, vilken ock genast halp henne smörja en kvast, sadlade åt henne, halp henne på, och sedan hon hade mant honom bar det till vägs.

Q. Om hennes moder var gång haver varit med till Blåkulla, då hon haver varit åstad?

R. Svarade ja, var gång.

Q. Om hon haver tagit några barn med sig dit?

R. Svarade ja, näml. Trott Eriks barn i Östermyckeläng Brita och Mats, bekände att hon hade haft dem i samma vägskäl, som hon av sin moder blev havder, där de hava sprungit och ropat åt Satan och uti allt övrigt burit sig så åt som hon om sig själv bekänt haver.

Q. Om hon kan göra bäror eller hade haft dem.

R. Svarade sig hava haft 3 stycken, bekände att hon och hennes moder hade gjort dem uti en bräsle bytta däruti var vatten, mjölk, gamla grötmagar [gräntvagar?], gamla skosulor, knutar av gamla band etc. och med omrörande däruti bannas och svurit, utav vilket be.da bäror omsider hava sprungit utur botten.

Q. Om hon kan mjölka någon genom kniven?

R. Ja, bekände att hon hade mjölkat Ketsle Mats i somras borta i Gunnar Peders bodar. Och då hon tillspordes huru hon bar sig åt, sade hon att hon tog ett halmstrå, stack det in i munnen och neder i halsen på Mats medan han om natten låg och sov och sög så därigenom. Men sedan såsom henne vart förhållet att sådant icke kunde hänga tillhopa, utan Mats måtte ju äntligen vakna därvid att hon stack halmpipan i halsen på honom, berättade hon sig hava satt en kniv i halsen på honom, och därmed mjölkat honom, dock stod hon icke länge därvid, utan åter sade det hon satte en kniv i väggen, och således mjölkade oftabe.de Mats.

Denna Anna blev ju längre ju ostadigare uti sin bekännelse, så att rätten intet hade på hennes tal något säkert att bygga, måste därför havas ut, och blev hennes syster Karin inkallad.

[fol. 74r] Karin Jacobsdotter i Östermyckeläng

Karin Jacobsdotter i Östermyckeläng hades fram vid pass sina 9 eller 10 år, vilken efter flitig och allvarsam förmaning bekände sig förvisso hava varit till Blåkulla, åstadförder av sin moder Bond Elin in mot sistledne påska. Berättade sig hava varit hos sina fosterföräldrar i Gåsvarv Mats Hansson, då hennes moder kom till henne sedan hon hade lagt sig, vilken hade upp henne, klädde på henne sina helgdagskläder, sägandes att hon skulle följa henne till gästabud, satte henne på kon, som hon hade inne i stugan med sig, sedan såsom allt smort, sadlat och hon sig själv påsatt haver, mante fram Satan, och så haver det burit till vägs upp genom skorstenen, kommit neder uti den korsvägen, som tillförende av Anna omrörd är, där de hava begynt svärja och bannas, springa omkring med upptagna kläder över huvudet och Satan kommit till dem, vilken ock haver farit för dem i vägen till Blåkulla. Under resan hon varit åstadförder av sin moder, blev hon av Satan skuren i fingret etc.

Marit Andersdotter, Pelle Marit benämnd

Marit Andersdotter i Östermyckeläng Pelle Marit vid namn, en piga på sitt 17de år, blev inhämtad, den där bekände sig vara till Blåkulla åstadförder av Bond Elin, 14 dagar efter nästlidna påska, då hon om en natt sedan Marit var insomnad, kom till henne, väckte henne, bad henne stå upp och följa sig till bröllops. Marit frågade henne var det bröllopet var? Bond Elin svarade, norr om fjällen. Än haver Marit frågat huru hon kunde komma dit? Bond Elin svarat jo, jo vi komma fuller fort. I det samma tyckte hon att hon insomnade och Bond Elin kom sin kos, då hon (Marit) åter vaknade, så var hon borta uti ovanförmälda korsväg på Hedekarlheden, hade icke mera kläder på sig än en överdel av en söndrig särk, undrandes huru hon hade kommit dit. Därsammastädes haver hon ock sett förb.da Bond Elin, vilken haver där i vägen skolat sprungit omkring med upptagna kläder över huvudet, ropat bannas, och mant Satan till sig, gått öster i riset och tagit en stör, manandes åter Satan, då han kom fram och lät se sig uti en vit tröja, svarta byxor och en liten mössa på sig, de där bägge hava stått luta öv[er] [fol. 74v] förb.da stör, men visste intet vad de gjorde, sedan haver Bond Elin satt sig på be.da stör, och ropat åt Marit sägandes: Häll hiot igh will giähl däg, id est (kom hit jag vill hava dig i mina knä). Det ock Marit gjorde, satte sig i Bond Elins knä, hon (Elin) mante Satan, och därmed bar det upp i vädret. Rätt som det bar åstad och de voro vid pass en manshöjd ifrån marken, haver Marit ropat Jesus Kristus Guds son, därmed bar det i marken för dem och sade Marit att det gjorde tämligen ont i fötterna i det hon så hastigt kom ståendes neder på marken igen. Men Bond Elin förmante henne att hon skulle vara rätt tyst, begynte åter mana Satan föra dem till vägs, och då gick det fort, men Marit tyckte lika såsom en sömn hade henne påkommit till dess de kommo fram. Var Elin gjorde av stören visste Marit intet, men de följdes bägge in, och Marit sattes vid stubben. Satan gav henne smör och bröd, bad henne äta som de flera gjorde, det hon ock efterkom, berättade att brödet var segt och smakade icke så synnerligen väl.

Sedan de hade ätit hava de stått upp ifrån bordet, dansat, slagits med bakspilor, vedträ och annat slikt. Tyckte sig där hava hört spel, men såg intet. Sade att medan de sutto vid bordet hava folket talt, sorlat, lett etc. Och då de begynte dansa, hav[er] en käring kommit och velat dansa med henne, men hon vägrat sig, därmed hon ock slapp. Berättade att hon hade där sett 3 stycken käringar stå på bordet, huvudet neder och fötterna upp, de där brukades för ljusstakar, men kände dem intet. Huru hon kom dädan hemåt igen vet hon intet, utan då hon vaknade i lysningen om morgonen låg hon i sin säng nakot såsom då hon hade lagt sig.

Andra resan hon var åstad, var 8 dagar därefter om en torsdagskväll, då åter Bond Elin kom till henne sedan hon var insomnad, havandes med sig sin dotter Anna, väckte upp henne och bad henne åter följa sig till vägs i bröllopet, vartill Marit sade sig då hava nekat, sägandes jag var icke väl hållen förra gången jag var där, Elin svarade, det lärer fuller nu vara fägne [fägre?] och bättre därsammastädes; då haver hon stått upp klätt på sig och följt Elin samt dottern, gåendes alla tre bort i vägskälet, där de förr voro, modern och dottern begynt att springa omkring med upptagna kläder [fol. 75r] över huvudet, svurit och mant Satan, men hon stod då stilla och såg på dem: då haver Bond Elin gått till henne, tagit upp kläderna om henne och sade till henne, vi gör icke du som jag gör, därmed tog ock hon på att göra efter som de andra gjorde. Och i det de så sprungo haver Elin i en hast farit åstad efter en kalv, och sedan hon kom hem igen, mante hon Satan fram, vilken ock kom, halp till att smörja, sadla, slå fast sadeln med spikar, och sedan satte de sig alla 3 uppå, Elin mante Satan, att följa dem till Blåkulla och så bar det åstad, fötterna på kalven upp, ryggen neder och rumpan föråt. Då de kommo fram släppte Elin kalven i gräskittan, men sadeln tog hon av; då de kommo in haver Satan satt henne (Marit) vid ett litet bord som stod vid ugnen, och då de hade [? Hava överstruket och ersatt med detta oläsliga] ätit och stigit upp på golvet haver Satan sport henne om hon ville tjäna honom? Hon svarat ja. Han frågat om hon ville giva honom sin själ? Hon jakat. Han frågat vad hon het, och sedan hon sitt namn sagt hade, skar han henne i vänster lillfingret, blodet drypte han på en papperslapp, var han sedan gjorde av densamma visste hon intet. Sedan hava de fört henne ut igen.

Tredje resan var om söndagsnatten därefter, då Bond Elin också hade henne till vägs, och bekände då så ofta som hon haver varit åstad till Blåkulla både förr och sedan hon lärde själv reda sig till, haver alltid Bond Elin varit hennes ledare och följeslag. När hon nu således en tid hade farit, begynte hon omsider lära allena för sig själv rida, och haver då Elin haft henne med sig bort i b.da vägkors, där de hava mant Satan, och då han kom haver han givit henne (Marit) smörjehornet, och efter den tiden kunde hon rida för sig själv.

På tillfrågan bekände ock Marit att Satan haver en gång haft henne i kammaren där i Blåkulla och brukat sin olovlighet med henne.

Q. Om hon haver lärt någon annan med sig, eller om hon haver tagit några barn med sig till Blåkulla?

R. Svarade att hon hade haft unge Gunnar Lasses barn Mats om sina 5 år vid pass och Per sina 3 eller 4 år, men alltid haver Bond Elin varit med. Bekände att Elin smorde dem första gången om fötterna och ovan knäna, och hon (Marit) 2 eller 3 gånger, allt uti Elins närvaro.

[fol. 75v] Q. Om hon med sin trollkonst gjort någrom någon skada?

R. Hon hade tillika med Elin (som alltid haver varit hennes anförare) en gång varit hos Mats Hansson i Gåsvarv och tagit där en fjärding korn, sade att Satan hade öppnat dörren för dem. Bäror nekade hon sig både kunna göra och hava haft.