Döden ingen talar om

Det dröjde sex år innan jag kunde tala om mina långt gående självmordsplaner. Sex år av regelbunden samtalsterapi, men ändå var det först på vägen hem från en skrivretreat som orden kom.

Jag skulle åka hem med en annan skrivkursdeltagare. På vägen hämtade vi upp hans flickvän som jag aldrig tidigare träffat. Hon ställde en helt allmän fråga. Mitt svar räckte resten av resan.

Skrivretreaten hade varit omskakande. Tre av deltagarna var fortfarande djupt berörda av nära anhörigas självmord, fastän det gått långt mycket mer än sex år. Där och då insåg jag att min historia behövdes. När Peter erbjöd oss att ge ut böcker på hans förlag bestämde jag mig för att någon gång skriva om mina självmordsplaner.

De följande fjorton dagarna dök jag djupt ner i ångesten, i gamla texter och i nya på bloggen. I juni 2020 släpptes ”Sätta punkt.” Men jag kan aldrig sätta punkt. För alltid måste jag kämpa mot känslan av värdelöshet medveten om att om jag inte överlever fler depressioner. Konflikter kastar mig utför stupet, händelser som inte skulle beröra andra blir enorma för mig.

Jag har varit där och jag vet hur hårfin gränsen är för att hamna där igen.

Detta har jag med mig när jag läser Ulrika Jannert Kallenbergs debutroman – Döden ingen talar om.

När Ulrika var fyra år tog hennes far sitt liv. När hon växte upp talade ingen om hennes pappa. Det fanns ingen gravsten på hans grav och det dröjde ända till tonåren innan hon förstod att han tagit sitt liv.

I boken får vi följa barnet Ulrika, hennes tankar och hur omgivningen behandlar henne. Vi anar också den miljö hennes far växte upp i.

Ulrikas ilska berör mig. Tystnaden berör mig – samtidigt förstår jag. Hennes omgivning gick inte i terapi som jag. Ändå tog det mig sex år innan jag kunde tala om det som varit.

Döden ingen talar om är en viktig bok. Det är inte någon feelgood, tempot är inte högt. Men den är viktig för att förstå hur viktigt det är att tala om självmord, inte tysta ner.

Den 4 september kommer Ulrika Jannert Kallenberg till Billesholm. Du kan läsa mer om Littera-turen här.

Här kan du läsa ett gästblogginlägg av Ulrika.

Lämna ett svar