Klimatsmart ugnsrengöring

Min tankeverksamhet har svårt att sakta in. Under sjukskrivningen har jag tankarna handlat om hur vi kan leva mer klimatsmart.

När mitt liv snurrade på i 180 var det enklare att köpa en flaska specialrengöring för att hålla hemmet fräscht. Idag sanerar jag städskåpen till ett minimum. På nätet finns det gott om beprövade husmorstips.

Länk-rubriken “Kvalitet” kommer fyllas på med husmorstips och recept på ogräsmat. Jag kommer även tagga inlägg som det här med “Klimatsmart”.

Här är ett tips på klimatsmart ugnsrengöring som jag hittade på newsner.

Det här behöver du:

Vatten
Sprayflaska
Bakpulver
Trasa eller Disksvamp
Vinäger
En liten skål

Ugnen:
1. Ta bort gallret och ställen från insidan av ugnen.
2. Ta fram skålen. Blanda några skedar bakpulver med lite vatten. Målet är att få en pasta (eller smet) som enkelt kan slätas ut på ytorna som ska tvättas.
3. Smeta ut pastan över hela ugnens insida. Bakpulvret kommer att bli brunt när du smetar in det. Det är inte superviktigt att det är ett jämnt lager, det viktiga är att täcka alla ytor.
4. Låt verka över natten. Minst 12 timmar behövs för att bakpulvret ska hinna gro in ordentligt.
5. Dagen efter: Ta en våt trasa och torka ut så mycket av bakpulvret som möjligt.
6. Häll upp lite vinäger i en sprayflaska och spraja överallt där du fortfarande ser rester av bakpulver. När vinägern reagerar med bakpulvret kommer ett skum bildas.
7. Torka ur med en våt trasa.
8. Stoppa in gallret och ställen igen.
9. Sätt på ugnen på en lägre temperatur under 15-20 minuter för att låta den torka ur.

Fönstret i ugnsluckan
1. Ta bakpulvret och tillsätt vatten så att du får en tjock pasta, eller smet.
2. Applicera pastan på glaset.
3. Låt verka i ungefär en halvtimme.
4. Använd en svamp eller trasa för att lätt torka bort smutsen.

Kreativitet

IMG_9755

De här åren har jag lärt mig så mycket om mig själv. Nu vill jag leva äkta – utan alla de fasader jag haft tidigare i livet. På FB dyker den här artikeln upp igen.

Kreativa individer är hellre autentiska och äkta än populära bland andra människor. Att vara ärliga mot sig själva, utan att kompromissa är en viktig linje till hur de definierar sin framgång; även om detta ofta betyder både missförstånd och en risk för marginalisering.

Det finns inte längre någon tjusig yta.

Vårt liv är enkelt.

Vi har samma storlek – min älskade och jag – och kan använda samma underställ. Ett par skitiga jeans och en fleecetröja, håret i en snodd – snabbt är jag redo för att fortsätta i trädgården.

Just eftersom de känner så mycket och djupt, kan kreativa människor tendera att skifta snabbt i humör från lycka till leda, eller till och med depression. Deras känslighet kan alltså förutom att vara en källa till briljans också vara en källa till lidande.

I trädgården är jag lycklig. På yogamattan börjar det förgångna bli hanterbart.

Kreativa individer ser på livet som ett mysterium, ett äventyr. Allt annat är att existera, snarare än att verkligen leva. De ser på världen likt ett barn och slutar aldrig att förundras.

Det är många som försökt förklara för mig under årens lopp (Harriet Hedin, Kjell Ekenstam, Ulla Sturesson) – men jag har inte tagit in. Det är inte fel på mig – men jag behöver välja en omgivning där jag accepteras för den jag är.

Jordad

Psykologen säger att jag mår bra av att “jorda mig”. Tillsammans med växterna växer jag som människa. Dessutom lär det finnas bakterier i jorden som förebygger depression.

Trots kortklippta naglar klistrar sig jorden kvar i fingrarnas minsta hålighet. Inomhus vattnar jag krukor med röd solros, purjolök och zucchini. I växthuset står tråg fyllda med krukor där snart krasse och grönkål ska spira. I pallkragarna har redan jordärtskockor, dill och rädisor kommit upp.

Aldrig förr har jag varit med om en sådan förändring i naturen. På några dagar exploderade bokarna. Slånen hann vi knappt uppleva i år förrän de var överblommade.

Det är ett annat liv. Ett liv i symbios med naturen där jag inte längre upplever den från bilfönstret. Istället tar jag cykeln så ofta jag kan. Bästa cyklingen är i Danmark. Där har de förstått det där med cykelinfrastruktur. Cykelvägarna har tydliga skyltar och vägnummer. Det finns t o m skyltar som tackar för att du cyklar!

IMG_9669_2

Det tar tid att ställa om hjärnan till ett fossiloberoende sätt att leva. Kanske borde jag vara mer stolt över det liv jag lever nu än jag var över företaget jag en gång skapade? Mitt klimatavtryck har minskat väsentligt. I trädgården blommar nyplanterade körsbärsträd, men det är fler humlor än bi som surrar. Vi pratar om att skaffa bikupor.

På Expressens hemsida hittade jag en recension av boken “Jordad” av David Jonstad.

“Den lyckliga förundran över att känna ursprunget till den mat man äter, över att ingå i lokala sammanhang av människor som hjälper varandra, över att vara omgiven av rika och levande ekosystem, är på samma gång vittnesbörd om normaltillståndets absurditet.”

Och jag delar förundran över naturens växtkraft,

 

Moder Jord

Varje knopp som brister, varje barn som föds är ett ofattbart under.

Böckerna jag läst och den senaste tidens debatt om islams syn på kvinnor har fött tankar som jag ännu inte kan sätta ord på.

Så länge jag kan minnas har jag haft en oförstörd barnatro på Gud. Men plötsligt är tvivlet så starkt att jag överväger att gå ur svenska kyrkan trots alla traditioner och att en kristen tro har varit så självklar för mig.

Följande citat är det som fått min världsbild att rämna:

Första mosebok 1:26-28.

“Gud sade: “Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden. Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. “Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

 

Angående ägande av fåmansföretag

Varje gång jag försökt öppna den blå plastpåsen har tröttheten blivit mig övermäktig. Det är som om byråkrati tar mer energi än någonsin. Det är min förhoppning att Skatteverket kan acceptera denna bilaga istället för efterfrågade blanketter.

Den 13 februari 2014 lades jag in på psykiatriska kliniken efter allvarliga självmordstankar och depression. Sedan våren 2013 hade jag varit sjukskriven pga utmattningsdepression. Att vara företagare i Sverige idag ställer orimliga krav – vilket för min del ledde till sjukdom.

Med förhoppning om att rädda företaget hade jag under 2013 lånat in alla mina besparingar i företaget, avstått från lön och lånat upp medel privat för att kunna täcka företagets kostnader. Bristande sömn och skamkänslor gjorde att jag inte såg någon annan utväg än döden. Därför släpptes jag inte ut från den låsta avdelningen förrän konkursansökan skrivits under. Den skickades in till tingsrätten i mars 2014. Sommaren 2015 avslutades konkurserna, se bilaga 1 avseende Teraxacum.

Den delen av hjärnan som blev överhettad fungerar fortfarande inte. Därför har jag inte ordning på de papper som kommit in, men Ystads tingsrätt borde kunna lämna de upplysningar Skatteverket behöver angående konkurserna. 

I veckor har blanketterna legat i den oöppnade blå påsen. Den har blivit som ett svart hål som suger till sig min energi, som stjäl min sömn.

I trädgården kör jag jord, gräver, rensar ogräs. Sol och vind gör gott och för en gångs skull sover jag en hel natt. Vaknar utvilad. Solen skiner – och jag ger mig ut för att fortsätta i trädgården innan frukost. Vid 8 går jag in – mår bättre än på länge – har ork att slita upp den blå påsen medan jag äter. Det är som om jag behöver något annat som distraherar.

“Du förväntas lämna bilaga K 10 (kvalificerade andelar) eller K12 (okvalificerade andelar) eftersom du var delägare/företagsledare i fåmansföretag under 2015.”

Förbannar byråkratin. Tycker att mina skattepengar hade kunnat användas bättre än som avgångsvederlag till politiker, inköp av nya utrustning till ensamkommande flyktingbarn (som inte nöjer sig med begagnade kläder som mina barn fick göra), flygresor för utvisningar.

Blir så dj-a förbannad på hela systemet att jag bestämmer mig för att skriva ett brev till skatteverket här och nu istället för att må dåligt i ännu flera dagar, istället för att leta blanketter på nätet, istället för att låna pengar för att anlita någon konsult för att fylla i blanketterna.

Så här avslutar jag brevet till skatteverket. Vi får väl se om de orkar svara.

“I efterhand kan jag se att jag borde ha agerat annorlunda – minskat löneuttagen redan 2012, försatt bolaget i konkurs 2013. Men en utbränd hjärna tappar tankeförmågan. 

Om du tar ut lön ur ett bolag måste du betala skatt och sociala avgifter. Därför vore det rimligt att få motsvarande skattereduktion när du tvingas infria borgensåtaganden för företaget. Jag yrkar därför att min skatt avseende inkomstår 2014-2015 bestäms till noll kronor. “

Känsliga blommor och helgon

Lyssna på Tove Folkessons text om känsliga blommor, om eldar som pyr inom oss högkänsliga tills vi är alldeles svarta inuti.

Tänk om det ligger i generna? Om vi högkänsliga och de andra – “de underkänsliga” – har olika genuppsättningar.

Bäst trivs jag ute bland växterna där jag förundras över Moder Jords skaparkraft. Tänk om vi kunde spåra var de högkänsliga generna kommer ifrån.

Forskare har inte lyckats förklara varför palatset i Knossos helt saknade försvarsmurar.

Forskare har inte lyckats förklara varför palatset i Knossos helt saknade försvarsmurar.

För några år sedan besökte jag palatset i Knossos. På Kreta levde ett fredligt folk i högsta välmåga tills de indoeuropeiska folkslagen erövrade ön. “Hellenernas traditioner och gudomsbilder fick fäste och segrarnas gud tog kommandot, de underkuvade folkens föreställningar om en stark, kvinnlig skaparmakt försvagades”, skriver Birgitta Onsell i “Tusen år av tystnad”.

Hur var situationen i Norden? Ligger det någon sanning i myterna om hur de känsliga vanerna slöt fred med de krigiska asarna?

Var Åsen förskonat från det patriarkala inflytandet? Innebar kvinnors ställning och kunskap ett hot mot det patriarkala samhället?

“Kvinnors ställning i ett samhälle har ett direkt samband med de gudar man tillber.”

Teologi ”läran om Gud” är en serie av överenskommelser mellan män. Man och man emellan. Stora delar av gamla testamentet kan läsas som en handbok i patriarki. Tre av de stora världsreligionerna, islam, judendom och kristendom har en patriarkalisk grundsyn i sina heliga skrifter. Religionsutövarna väljer hur de ska tillämpa religionen.

Att inte ta kvinnor i hand

För mig blir Yasri Kahns vägran att skaka hand med kvinnor och Miljöpartiets uttalanden ett bevis för att Sverige fortfarande är ett i grunden patriarkalt samhälle. Hur skulle annars ett parti som säger sig vara “ett feministiskt parti” kunna släppa fram en person som de känner till vägrar hälsa på kvinnor.

Liggande på knä petar jag upp våtarv och maskrosor med maskrosjärn. Hönsen älskar mig. Hur jag ska fästa ord på dessa tankar vet jag inte än – men jag känner att här finns ett embryo till mina berättelser om trolldomsprocesserna i Älvdalen.

Feghetens tystnad

I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 % av rösterna. För mig var det helt ofattbart att så stor andel av Sveriges befolkning kunde rösta på ett främlingsfientligt parti. Att det fanns ett missnöje med de etablerade partierna var uppenbart. Vad var det 5,7 % – och senare 12,9%  – av de röstande var missnöjda med? Fanns det något övriga partier borde ändra i sin politik? Fanns det farhågor som borde tas på allvar?

Mina tankar kring detta ledde till många kommentarer från båda sidor. Via Facebook kunde jag ana en allt starkare polarisering. Anklagelser om att jag skulle vara rasist för att jag ifrågasatte integrationen och Sveriges ekonomiska förmåga fick mig att välja tystnaden. Istället har jag samlat länkar under följande rubriker (utan inbördes ordning och ogenomtänkta).

Det här är inte några åsikter jag står för – men för mig är det viktigt att strukturera för att förstå den politiska utvecklingen i Sverige.

Burka och slöja

Hedersvåld

Svensk arbetsmarknadspolitik försvårar integration

Utanförskap

Svårigheter och resurser för att klara integrationen

Historiska misslyckanden med integrationen

Effektivitet – rättssäkerhet

Kostnader – prioriteringar

Yttrandefrihet och debattklimat

Polarisering

I dag råkade jag läsa en artikel av Jasenko Selimovic som publicerades i DN den 11 januari 2016. (Och nej – jag har inte kollat vem Jasenko är – men DN är en etablerad tidning. Att jag citerat delar av texten innebär inte att jag håller med Jasenko i allt vad han skrivit under sin livstid.)

Han ställer sig samma fråga som jag:

“Så vad hände egentligen?

Det började med en idé. Att man ”inte ska prata om integration och migration”. Lars Stjernkvist, tidigare partisekreterare för Socialdemokraterna, sade någon gång att han är pappa till idén. Men den som genomförde det var Aftonbladets ledarsida, den mest aggressiva socialdemokratiska tidningssatelliten.”

Aftonbladets ledarsida “gjorde sig viktig under denna tid genom att i det offentliga rummet ägna sig åt bestraffning av människor. Nästan varje artikel eller debatt om integration eller migration bemöttes med att skribenten påstods fiska i brunt vatten. Den politiska chefredaktören, Karin Pettersson, ditplockad från posten som Socialdemokraternas kommunikationsdirektör, förklarade att debatten om integration/migration inte är som andra debatter, eftersom den handlar om människor. Påståendet var en banal osanning men ingen vågade fråga varför debatten om sjukvård, arbetsmiljö och trafikolyckor inte skulle handla om människor. En sådan fråga skulle riskera att man i  en av landets största tidningar blev kallad för rasist. Få ville det.

Tanken var enkel. Debatten om integration/migration skadade socialdemokratin. Bland LO:s medlemmar var SD på väg att bli riktigt stora och man var rädd att debatten skulle öka tappet. Därför skulle frågan tystas ned offentligt, samtidigt som LO ordnade interna kurser som skulle övertyga medlemmar att SD inte är något att rösta på. Naturligtvis visste alla, inklusive Aftonbladets ledarskribenter, att medborgarna ville att man hanterade både den dåligt fungerande integrationen och frågan som började pocka på: landets kapacitet att på ett bra sätt ta emot de flyktingar som kommer. Men Alliansen var i regeringsställning. Det var av Alliansen väljarna krävde handling. Om Alliansen kunde paralyseras genom att koppla samman deras åtgärder på migrations- och integrationsområdet med rasism – då var det dubbelt så bra. Aftonbladets ledarsida smashade två flugor i en smäll.”

“Att bara nämna att vi bör öppna våra hjärtan – alltså att vi bör vara generösa eftersom flyktinginvandring ändå kostar – var rasistiskt. Sverige kunde ta emot obegränsat med flyktingar och det fanns minst ”900 miljarder skäl att uppskatta invandring” som LO:s och S:s spinnmakare, tankesmedjan Arena Idé, uttryckte det. Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors och Marie Demker hävdade att SD ökar just för att man diskuterar integrationen och att följaktligen var ”mediernas ansvar (…) stort” (SvD 30/12 2012).”

Bild frånhttp://left4photo.com/welcome-refugees-to-die-dummen-schweden.html

Bild frånhttp://left4photo.com/welcome-refugees-to-die-dummen-schweden.html

“För att försöka hantera det faktum att socialdemokratin ändrade sig så snabbt skapades myten om att ”ingen kunde förutse denna kris”. På allvar? “

“Hade vi fört en diskussion och vaskat fram lösningar hade vi förbättrat integrationen och därmed skapat större tolerans för invandring. Hade vi haft en diskussion om kapacitetsförmåga hade vi kunnat öka den, om vi så ville. Men socialdemokratins överordnade mål var aldrig att förbättra integrationen eller hjälpa flyktingar. De skulle komma åt makten.”

“att påstå att ett lands förmåga att ta emot flyktingar i en given stund inte har några som helst gränser – det är att ägna sig åt populism.”

“Sverige visade sig vara ett land där moralisk ryggrad saknas. Det kollektivistiska samtalsklimatet bidrog till det. Att stå ensam i debatten är inte populärt i Sverige, det anses vara lite rättshaveristiskt. Där skiljer vi oss från många andra länder. I exempelvis den franska debatten söker sig intellektuella till en position som är tvärt emot den rådande. Att tycka som andra är impopulärt där. Då är man ryggradslös. I Sverige är det tvärtom. Här gillar vi att vara i grupp, vi söker kompromiss. Även när det som förespråkas är idioti söker man hitta något gott i det. Det bidrog till att bara ett fåtal avvikande röster hördes.”

“det enda som kan skydda oss från att upprepa det vi upplevt är ett offentligt rum som fungerar, ett offentligt samtal som tillåter åsikter att brytas med varandra. Ju flera välgrundade och olika åsikter det hörs, ju flera perspektiv vi lyckas presentera – desto större chans att människor tänker med eget huvud, inte dras åt ett och samma håll, inte manipuleras. Åsiktsmångfald är vår enda garanti för ett moraliskt rimligt samhälle.”

 

 

Vad är meningen med livet?

På Facebook hittade jag den här länken om vad en obotligt cancersjuk 24-åring skrivit om livet. 

Det fick mig att fundera på hur jag förändrat mitt liv efter att jag blev sjuk.

I dag ägnar jag mer tid åt saker som får mig att må bra

IMG_8995

I trädgården odlar vi en stor del av maten. Men den tillför så mycket mer. Jag har ett stort behov av kreativitet. Färg, form, doft och smak är viktigt när jag väljer växter. Nu när barnen är vuxna har växterna och hönsen blivit mina barn.

Cykla är frihet samtidigt som det ger motion, upplevelse och frisk luft

Cykla i naturen är frihet samtidigt som det ger motion, upplevelse och frisk luft

Den här bilden där jag sitter i farmors knä får symbolisera harmoniska relationer. Störst tacksamhet känner jag över barnen.

Den här bilden där jag sitter i farmors knä får symbolisera harmoniska relationer. Störst tacksamhet känner jag över barnen.

IMG_4845

Skrivprojektet känns viktigt – även om det går väldigt långsamt framåt. Här förenas mina erfarenheter (vad händer under extrem press, juridik, kunskap om örter) med frågor som engagerar mig (hur man lever i symbios med naturen, den lilla människans kamp mot byråkratin, balansen mellan rättssäkerhet och effektivitet).

Ändå känner jag skam över att det gick som det gick. Inte för att jag vill ha tillbaka det livet jag levde. Psykologen brukar beskriva det med att det beror på vilket bergstopp jag sitter. För det mesta sitter jag på bergstoppen där jag inte jämför mig med andra, eller bryr mig om vad andra tycker. Där jag inte lägger pengar och tid på smink och tjusiga kläder. Där jag är i nuet, nyper ett blad av ramslöken och tuggar medan jag vänder ansiktet mot solen och drömmer om hur rabatten skall bli nästa år.

Men så ibland kommer den där skammen då jag redan börjar oroa mig för vad jag ska ha på mig på sonens student i juni, när funderar över vad våra gamla vänner säger om mig som bara “försvann”. Där jag kan bli “nojjig” av tanken hur jag ska föra en normal konversation. Mitt liv är inte som det var förr.

På söndagarna cyklar vi – upplever – lyssnar, doftar. Och resten av veckan är jag. Mina tankar är fria att ägnas åt 1600-talets Dalarna, att tränga in i Marits tankar och känslor. I mitt liv är yta inte längre viktigt. Jag äger inte mer än kläderna jag har på kroppen. Servis och bestick förvarar jag åt barnen. Mina tavlor är uppdelade mellan barnen och gåvan dokumenterad.

I allt försöker jag leva så klimatsmart som jag bara kan – för det känns viktigt för mig.

Från och med nu ska jag bära med mig här de orden från brevet;

“Det är dumt att vara rädd för andras åsikter. Rädsla försvagar och lamslår dig. Om du tillåter det så kommer rädslan att växa sig starkare för varje dag tills det inte längre finns något kvar av dig, tills bara skalet av dig själv återstår. Lyssna på din inre röst och följ den. Vissa kanske kommer tycka att du är galen, medan andra kommer tycka att du är en legend.”

Tröttande regelkrångel

Forsythia

Forsythia

Uppkrupen i soffan sitter jag under en ullig pläd med datorn i knäet. Utanför har himlen samma färg som scillorna. Förkylning och halsont berövade mig nattens sömn. Men nu för tiden behöver jag inte ge mig iväg till kontoret när trötthet får världen att snurra.

Läser Fäbodkullans blogg om regelkrångel. Utmattningsdepressionen har gjort mig byråkratiöverkänslig. Sällan bestigs brevbergen från försäkringskassan.

Jag tvivlar på att beslutsfattarna kan sätta sig in i småföretagarnas verklighet. Däremot förstår jag att företag flyttar verksamheten utomlands. Hur påverkas antalet arbetstillfälle när arbetsgivarens ekonomiska börda ökar eller regeringschefer kallar till sig företagsledningar för att diskutera enskilda beslut.

Regelbördan och kraven som ställs på arbetsgivare var en starkt bidragande orsak till min sjukdom. Vad kostar det att ersätta föräldraledig personal (om du räknar tiden för att rekrytera och lära upp)? (I ett litet företag innebär det ökad arbetsbörda för ägaren.) Visste du att den som är föräldraledig dessutom har rätt till semesterersättning under ledigheten?

Om personalen skadar sig på fritiden inträder sjuklöneansvar dag 2-14. Vad innebär det? Ja, förutom intäktsbortfall och en massa extraarbete för arbetsgivaren ska 80% av lönen betalas ut. I ett litet aktiebolag som ägs av en person innebär det i praktiken minskad lön för ägaren och dubbel arbetsbörda för att lösa situationen.

Ja, jag var naiv. Jag trodde på den enskildes ansvar och delaktighet. Jag trodde att vi kunde göra något bra ihop. Och ja – det har funnits många bittra tankar. Det värsta är att min arbetssituation gjorde att jag försummade de viktigaste personerna i mitt liv – mina barn!

Fortfarande har jag sviter av flera års orimlig arbetsbörda och ansvar. Trots en extremt sund livsstil (regelbunden motion i dagsljus, yoga, ekologisk mat gjord från grunden, massor av antioxidanter dagligen) blir jag sjuk vid minsta nysning. Idag tar jag tröttheten på allvar. Sover och vilar. Sveriges hjältar är inte idrottsstjärnor eller politiker som ryter till. Nej, Sveriges hjältar är alla de småföretagare som trots byråkratiska berg lyckas resa sig varje morgon och fortsätta kämpa för det de tror på. De som den 12:e varje månad fyller på den sinande kassakistan ur vilken byråkratin hämtar pengar till de nitiska tjänstemännens löner, flyktingmottagandeavgångsvederlag till statsråd och andra utgifter som de folkvalda anser vara viktigare än att resurser arbetar vidare i företagen. Jag avslutar med ett citat från Fäbodkullan.

“Att försöka göra rätt, vitt och riktigt i det här fallet har kanske varit mitt livs största misstag, maktrubriken till trots. Det har kostat mig enorma mängder energi. Energi som jag hade velat lägga på att utveckla Karl-Tövåsens fäbod, göra mera och godare ostar och föra kunskapen vidare till kommande generationer.”