Örkelljunga – Östra Ljungby 32 kilometer

Det finns vägar vi kan cykla hur ofta som helst utan att tröttna. Vägen mellan Hjelmsjö och Vedby är en sådan sträcka. Enligt den nya kartan (där två centimeter motsvarar en kilometer) skulle vi kunna svänga in i Hilarap och cykla via Penarp till Östra Ljungby.

One of our favourite ways goes from Hjelmsjö to Vedby. Almost no cars, beautiful views and nice hilly.

Någon väg till Penarp hittade vi inte. Istället svängde vi av vid skylten mot Gyllsjö och fick härliga, lagom kuperade asfaltvägar som förde oss förbi Penarp och ut vid träindustrin söder om Stidsvig. Vi cyklade en liten bit norrut och svängde in på en ny liten väg som gick över Övarp och sedan Östra Ljungby.

Inte en moln på himlen och jag var så tacksam att vi valde en cykeltur med mycket skuggande skog.

There are plenty of small ways like this around Örkelljunga. We took the way to Gyllsjö and found new asphalt ways to Östra Ljungby. It was a lovely tour – particularly the shadow. This is the warmest summer in Sweden … ever …

Här hittar du mer om cyklingen den 15 juli 2018

Stationen i Örkelljunga

I många orter har pizzerior och gatukök trängt ut det vi kallar matupplevelser. Därför blir en bra restaurang navet när vi planerar våra cykelturer. Stationen i Örkelljunga är ett ställe vi ofta återvänder till.

Good food is important then we planning our trips. Stationen in Örkelljunga don’t look like a good restaurant – but it is one of our favourite. I order “laxplanka” every time. We also plan our route so we can eat here every time.

Örkelljunga är ett av många stationssamhällen som blomstrade när järnvägen kom till byn.

1894 came the firs train to Örkelljunga. Soon there was turist and boardinghouse. 1904 opened the hotel Hjelmsjöhofs turisthotell. It was beside a fabric for clothing. The owner also build this managing house from the beginning at 1900. Here was tennis court and the first swedish miniature golf court from 1930.

När Skåne var danskt var Örkelljunga det danska rikets utpost mot Sverige och genom socknen gick den gamla Kungsvägen. En av de få vägarna mellan rikena.

Until 1658 was Skåne a part of Denmark. Then Örkelljunga was the last village in the Danish kingdom. The old “Kings way” past through the area. It’s still a fantastic way for a bike route. It’s imaginative to think about all the famous person who went this way before.  ***Kungsvägen hamnade överst på vår topp-lista över bra cykelvägar den 8 april 2018

Om byn Örkelljunga kan tyckas tråkig är trakterna runt Örkelljunga desto mer fantasieggande. I skogarna är det lätt att föreställa sig hur Friskyttarna smög omkring. Fortfarande är naturen dramatisk med djupa skogar, raviner och bäckar.

Here was the national boundary between Sweden and Denmark until 1658                       ****Här gick riksgränsen mellan Sverige och Danmark fram till 1658.

Short facts about Örkelljunga municipality

Inhabitants

10.052 (march 2018)

Population density

31,46/kvadratkilometer (nummer 216 of 290 in Sweden)

Localities

Örkelljunga (5.193)

Skånes Fagerhult (891)

Åsljunga (738)

Eket (412)

Our best restaurant

Stationen i Örkelljunga

SMall foods

There are three supermarkets in Örkelljunga and a lovely patisserie

Nearest bikeservice

This I need to check!

Mer om cyklingen den 15 juli 2018

Här kan du läsa om fler cykelturer runt Örkelljunga

11 februari 2018 – nysnö

25 mars 2018 Klippan – Herrevadskloster- Perstorp – Klippan

8 april 2018 – Örkelljunga – Markaryd 8,2 mil (Kungsvägen)

6 maj 2018 – Vedby – Örkelljunga – Vedby 5,2 mil

27 maj 2018 – 6,5 mil på småvägar mellan Oderljunga och Örkelljunga

Här kan du läsa om Örkelljunga

Länsstyrelsen

Wikipedia

Järnvägen i Örkelljunga januari 1894-maj 1968

Snapphanebygden

Krigen viktig bit av Örkelljungas historia – HD 16 november 2008

Slaget vid Fante Håla 1510 

Mer om Fante Håla – ur Åsbo släkt- och folklivsforskare

Mer om Fante Håla – skalman

Straffet för att liera sig med snapphanar 1680 – Hallandsposten 3 september 2017

Friskyttar och järnproduktion – finns något samband? Kandidatuppsats av Kristoffer Brink

Skånska krigets efterverkningar – uppsats av Johanna Liljeberg

Altarstenen

Snapphanemyten – Norra Skånes tidningar 13 augusti 2008

 

Östra Ljungby – Örkelljunga 3 mil

We parked the car in Östra Ljungby (a very boring village) and follow the way towards Gångvad and found this old bridge over Pinnån.

Hur många outforskade vägar har vi inte i vårt närområde?

Det var via Eniros karttjänst som vi upptäckte småvägarna. Fastän Sven bott i Billesholm hela sitt liv hittade han vägar han aldrig åkt.

Idag är det som en sport – att hitta de bästa vägarna. Vi brukar märka ut dem på kartorna med datum för cyklingen. Ibland lägger vi till ord som “blåbär”, “björnbär”, “fin nedförsbacke”.

This stone called “Byastenen”. Until 1827 they blow in a horn and the men in the village Faster met at this stone. The farms was close to another and they had to decide day for sowing and harvest. 1827 they split this village. Until the beginning of 1900 the men continued to meet at this stone to decide things for the village.

Varje tur är en upptäcksfärd. Vi stannar vid informationsskyltar om domarringar, byastenar, backstugor och broar. Cyklingen blir en kombination av allt möjligt – geografi, historia, kulturhistoria, biologi. Tänk om man gjort så här i skolan. Så mycket roligare sätt att lära på.

På kartan står det konferensanläggning. Det visar sig att vi varit här tidigare. Det är Hillesgården. Då var det höst – eller vår. Det var innan jag började blogga om vår cykling. Vi besökte secondhandbutiken, åt lunch och värmde oss framför den öppna spisen. Då liksom nu är vi förundrade över stället.

We parked the bikes and went around at Hillesgården – a place I don´t understand.

Dessa jätteanläggningar, planteringar, kaniner, höns, lekplatser. Förra sommaren hade det varit teaterföreställningar och konserter här. I år är det vårens program som hänger kvar. Det känns som en plats för stora visioner där luften gick ur. Det väcker min nyfikenhet, men jag blir inte klokare när jag googlar på stället. Vi får helt enkelt åka hit igen, kanske på deras marknadsdag den 19 augusti.

Almost no rain this summer. No harvest for the farmer. No water in the dikes. But very sweet cherries on the tree and raspberries shoulders.

Fälten är uttorkade, grödan gles – men den varma sommaren har gjort bärskörden riklig. Gott om vilda bär är det i skogarna.

This grave field is situated between Boarp and Össjö. Here are two different circles of stones and serval lonely stones. They are graves from 400-900 after Christ.

För en tid sedan köpte jag en ny karta. Vi brukar använda cykelkartan, men de går alltid sönder där jag viker dem. Den nya kartan har en plastad yta. Dessutom finns det höjdkurvor utsatta. Inte helt dumt när man ska välja väg.

På båda kartorna finns “Fjärilsleden” markerad – men tyvärr saknas skyltning av vägen. Sträckan mellan Axtorp och Aggarp var riktigt bra att cykla.

Här hittar du mer om cyklingen den 15 juli 2018

Love ways like this. At the right you see one of this cellar. They are quite common in this area. Usually it’s green in the summer – but everything is so dry this year.

Länkar

Hillesgården

Gravfältet i Össjö

Ekebo

Cykelkartan

Karta 1:50 000, dvs 2 centimeter=1 kilometer

Dagens cykling från Östra Ljungby till Örkelljunga

Vi parkerade i Östra Ljungby och följde skyltarna mot Gångvad, men svängde av den första vägen till höger över bron mot Fastarp. Vi följde den asfalterade vägen genom Hillesgården via Boarp. Innan väg 13 stannade vi vid gravfältet.

Vi korsade väg 13 och cyklade genom byn Össjö, korsade vägen igen och passerade dansstället Ekebo och byn Axtorp innan vi kom ut till Fjärilsleden. Cykelleden är tyvärr inte skyltad, men finns utmärkt på vår nya karta.

Fjärilsleden går via Fältenborg, Hunseröd, Aggarp. Vi valde att vika av till Bassholma och köra via Ekeröd till väg 114. Helt underbara vägar. Asfalterade, härligt kuperade och nästan ingen trafik. Kanske var alla semesterfirare på stranden – för inte ens väg 114 hade mycket trafik idag. Därför följde vi den ända till Örkelljunga.

Cykelturer i närheten

2 april 2018 – Västersjön – Munka Ljungby – Åstorp 

Småvägar mellan Östra Ljungby och Örkelljunga – 62,5 kilometer

Sun, sun, sun and no rainy days in this summer. Wonderful for bike tours, but you see the low water level.

I dag har vi cyklat efter en vandringskarta där två centimeter är en kilometer. Med den hittade vi många nya vägar mellan Östra Ljungby och Örkelljunga. Jag gillar överblicken när man cyklar efter kartan. Det blir inte alls samma sak med mobilen.

This Sunday we drive to Östra Ljungby and found small ways in the shadows to Örkelljunga there we eat at The Station. Then back to Östra Ljungby. Total 62,5 kilometer.

Det blev många diskussioner om värmen, de uteblivna regnen och hur det fortfarande finns människor som tror att det är normala klimatförändringar vi ser. Från cykelsadeln är missväxten skrämmande. Hagar som skulle ge grönt bete till kreatur snustorra. Ska man importera foder? Hur höga blir inte utsläppen för den importen?

Nej, inte några domedagsprofetior, inte måla fan på väggen.

Vi hade en helt underbar cykling – men mer om det i veckan.

Länkarna nedan uppdaterar jag efterhand som inläggen skrivs.

Länkar

Cyklingen Östra Ljungby – Örkelljunga – 30 kilometer

Cyklingen Örkelljunga – Östra Ljungby – 32 kilometer

Örkelljunga

Stationen

Sustainable influencers

Någonstans har jag läst att det är viktigt att ha ett sammanhang för att må bra. Ett sammanhang med likasinnade. På Capellagården och i Älvdalen har jag mina skrivisar. Men i hållbarhetsfrågan har jag känt mig ganska ensam – ända tills i torsdags.

På Influencers of Sweden uppmanades medlemmarna att uppge en huvudämne för sina kanaler. När jag såg rubrikerna för bitarna på plats. Hållbarhet – det är ju vad min närvaro i sociala medier handlar om (även om jag skriver både om juridik och skrivande). För varje hållbarhetskonto jag surfade in på blev jag allt lyckligare. Tänk – det är ju precis det här jag vill skriva om. Nja, exakt vet jag inte än. Fortfarande famlar jag – men här kände jag mig hemma.

Sommarens böcker

Ännu bättre blev det när jag hittade gruppen Sustainable Influencers. Det fanns till och med ett gäng skåningar som träffats dagen innan (ja, det var tack vare den träffen jag hittade gruppen).

På några månader har jag byggt upp ett drömliv och jag känner att det här kan bli riktigt, riktigt bra. Lyckan bor i varje cell i min kropp. I nattens drömmar fanns Torsten Ohlsson, vitt hår och underfundiga, pigga ögon bakom glasögonbågarna, kontorschef på Sparbanken i Tommarp där jag sommarjobbade i många år. Jag kände hur annorlunda livet skulle ha varit om jag stannat på banken istället för att studera juridik. Men hur många upplevelser och erfarenheter hade jag då inte missat.

Föredragshållare på Advokatsamfundets Östra avdelningen i Tällberg september 2012

Sonens flickväns ord finns med mig “Det är så spännande att lyssna när du berättar om ditt liv.”

De viktigaste

Jo, nog har jag många erfarenheter. Det var intensiva år. I mitt hjärta finns en tacksamhet. Idag delar jag med mig av mina erfarenheter till barnen och ser hur väl de förvaltar dem. Plötsligt är min kamp inte förgäves. Det som hände är inget misslyckande. Äntligen försonas jag med det som varit och behöver inte längre förlåta mig själv. Det finns inget att förlåta. Jag känner mina brister, men älskar mig själv ändå.

Gruppen Sustainable Influencers var den sista pusselbiten som behövdes i mitt liv.

Länkar till några Sustainable Influencers som jag hittade på sidan

Tess Waltenburg

Det finns människor som har en förmåga att gå igenom skärmen, där orden blir som en kram fastän man aldrig mött människan. Att få kontakt med Tess var precis så. Hon är administratör för gruppen Sustainable Influencer. Det första inlägget jag såg var hur hon verkligen brydde sig om en bloggare som skrivit om psykisk ohälsa. I hennes ord fanns en obeskrivlig värme och genuin omtänksamhet.

Efter någon minut fick jag en vänförfrågan och inbjudan till den “skånska chatten”. När jag idag gick in på hennes sida fanns det ett inlägg som kändes så rätt för mig exakt precis nu. Ännu ett stort steg i min läkande process.

Ännu har jag inte hunnit läsa så mycket på hennes blogg – men den värme hon utstrålar i gruppen har väckt ett intresse för hennes skrivande och hennes tankar.

Här kommer några ytterligare konton utan inbördes ordning. Jag har bara sneglat snabbt – men lovar komma tillbaka med fler inlägg när jag lärt känna skribenterna bättre.

Ullsockan

Plånbokssmart

Naturligt hem

Hildebrandt

Leva mer på mindre

Slow fashion

Belle Isis, Belgien före 1845

Till Sustainable Influencers

Stort tack för att ni finns! Er inspiration är ovärderlig!

Det är min förhoppning att vi ska hitta ett tillfälle att träffas hos mig. Jag tror det skulle kunna bli en upplevelserik dag. Här är några av upplevelserna vi kan bjuda på.

Provcykla elcyklar upp till Mormors bod på Söderåsen

Film från första provcyklingen

Trädgårdar för biologisk mångfald

Mannen jag lever med och hans bror har tre gårdar med totalt sex stora trädgårdar. De värnar om djuren – matar fåglar hela året, sår in en stor areal med solrosor till fåglarna varje år, kommer anlägga våtmarker. De tre trädgårdar jag har hand om planterar vi in växter för fjärilar, humlor, bin och fåglar – samt massor av bärbuskar, fruktträd och perenna grönsaker.

Söder om gården

Grekland

Norr om gården

Körsbärslunden

Fram till 2014 bestod trädgården av en stor gräsmatta med skyfflade ytor under buskarna. Sedan dess har gräsmattan grävts upp bit för bit och ersatts med körsbärsträd, rosor och rhododendron.

Äppellunden

Om några år hoppas vi att gräsmattan ska ha ersatts av ett blomsterhav med massor av mat för insekterna.

Vita rabatten

I den vita delen av trädgården blommar hortensior som skulle kastas hos grossisten och mängder av rosor. Längst bak till höger Madame Legras de St Germain och till vänster Madame Alfred Carrier (180605)

Glödande rabatten

Bärträdgården (men här saknas inlägg)

Ytor med ätbara växter

Förutom det vi odlar har vi stora ytor där bekämpningsmedel inte används. Målet är att kunna ta hand om det som växer. I trädgården får kirskålen sprida sig (fantastisk i smoothies och soppor från tidigt på våren). Nere vid diket finns det massor av brännässlor. I år växer svinmållan tät i solrosfältets hjulspår. Kanske någon vill vara med och skörda när fröna är klara?

Svinmållan har jag tidigare rensat bort – nu sparas den.

Min närvaro i sociala media

Här kan ni läsa mer om mig och varför bloggen är så spretig.

På youtube vLoggar vi om våra cykelturer och berättar om elcyklar. (Blir superglad om du går in och gillar eller prenumererar) 

På instagram delar jag bilder från cykelturer, naturen – men också av rosor för att få en vacker helhet. 

På Facebook sköter jag Jönssons cykelaffärs sida tillsammans med min Dotter

Tidigare har jag även varit engagerad i 4verkeri-kanalerna – men har för varje år släppt allt mer av det området. I år avser jag åka till Älvdalen över nyår.

På mitt privata FB-konto har jag under åren delat många artiklar om miljöfrågan och tidvis fått utlopp för ilska över olika saker.

Nya kanaler

Cyklat.se ?

När vi varit ute och cyklar brukar jag dela bilder på instagram. När jag kommer hem tänker jag skriva ett sammanfattande inlägg på bloggen ungefär som det här. 

Därefter tänkte jag skriva inlägg på den nya sidan under

Sova

Äta

Uppleva

I mars 2018 började vi blogga om våra cykelupplevelser och jag kan redan se hur allt fler i mitt flöde ger sig ut på längre cykelupplevelser. Härligt att se hur inlägg inspirerat. Funderar på hur sidan kan göras interaktiv på ett enkelt sätt. Projektet är under utveckling. Tips mottages tacksamt!

Trolldomsprocesserna

Jag har skrivit en roman om trolldomskrisen. Hur kunde mer än 300 personer avrättas i Sverige anklagade för trolldom? På min sida har jag lagt all research. Förhoppningsvis blir det en egen sida under hösten (ett namn ligger och gror i mig – det känns fortfarande helrätt).

I september åker jag upp till Älvdalen. Då tänkte jag göra några vLoggar och visa platserna samt berätta mer om trolldomskrisen. Egentligen var detta upphovet till nystarten i sociala medier. När jag blev refuserad av fyra förlag fick jag idén att jobba med min närvaro i sociala medier medan jag väntar på att något förlag ska upptäcka mina romaner. I huvudet finns en serie på sju romaner på temat “Vem tände bålen?” Mer om det kan du läsa här. 

På FB har jag startat gruppen Nordiska trolldomsprocesser – även om jag inte varit så aktiv där ännu. Men det kommer nog i sinom tid.

TACK för du tagit dig tid att läsa – och jag är oändligt tacksam om du skriver en kommentar med dina spontana tankar på hur jag bäst utvecklar mina kanaler.

Cyklingen Nivå – Helsingör

Back to Snekkersten and I recognise that I forgot photos … only focus on movie …

Alltså den här sträckan … Havet, hamnarna, stockrosorna längs vägen.

Then you go from south to north the views is much better. You see towers of Kronborg and the church in Helsingör.

Vi bara njuter. Letar någonstans att äta, men vi kommer precis timmen när den fina krogen i Humlebaek. Personalen är i full gång att torka av borden när vi frågar om det är öppet. De hänvisar oss till att komma tillbaka om en halvtimme, och vi cyklar vidare. Tänk så lätt de hade fått en gäst om de bett oss slå oss ner med menyn tills kocken kom.

Nu cyklade vi vidare istället.

Serval sand beaches near the route – if you want a bath

Istället hamnade vi på café Divino. De erbjöd söndagsbuffé för 199 danska kronor, men när jag undviker gluten och charkuterier är det många rätter som faller bort. Istället valde jag Parmigiana di melanzane – supergott. Sven åt en lasagne som jag inte kunde avhålla mig från att smaka. Supergod även den.

Atmosfären på Divino var härligt avslappnad, emellertid var personalen oerfaren. (När vi beställde kranvatten fick vi kolsyrat vatten och vi upplystes om att mozzarellan var slut.) Egentligen gjorde det oss ingenting – maten smakade ljuvligt – så klart kryddad med vår hunger efter att ha letat matställe sedan klockan ett.

Den där fina krogen i Humlebaek får vi pröva en annan gång. För det blir nog snart en ny cykling från Helsingör och söderut. Men inte den här helgen. Nu ska vi hålla oss hemma omkring. Vart vi ska cykla har vi inte diskuterat än.

Har du några tips på bra restauranger eller cykelturer?

Can you come closer to the water?

Här kan du läsa mer om cykelturen den 7-8 juli 2018

Gammelholte gård

Vid Gammelholte lämnade vi cykelväg 50 för att hitta någonstans att äta. Vi frågade förbipasserande och fick tips om Gammelholte gård, enkelt att hitta dit – bara följa vägen.

Spiseriet var stängt, ja hela anläggningen verkade stängd. Men det stod en skylt att vi var välkomna att besöka parken. Helt förundrade försökte vi ta in mängden av träd, trädtunnlar, klippta buxbomshäckar.

We visit Gammelholte farm to get something to eat. The restaurant and exhibition was closed. But the amazing garden was open.

Längst ner i trädgården dignade körsbären från träden. Ingen verkade ta hand om dem. Hur mycket frukt går till spillo varje år? Vi såg det som en miljöinsats när vi ersatte en måltid med bär som hängde och bara blev förstörda.

In the end of the garden we found a plenty of cherry tree. Then we left the garden we wasn’t hungry anymore.

Här kan du läsa mer om cyklingen den 7-8 juli 2018

Länkar

gl Hooltegaards historia

Gammelholte gård – Den store danske

Om konsthallen Gl Holtegaard

Klampenborg – Nivå

Klampenborg is a part of big Copenhagen and it’s difficult to follow the map. We try to use google maps – but I don’t like the moving after the google maps. This time we took the wrong way serval times. Next time we will chose a bike-way and only follow it. The bike-routs in Danmark is easy to follow and very good. We try parts of biker out 73, 50, 102 and 36 – they were all wonderful and easy to follow.

Från Bakken cyklade vi planlöst genom Jaegersborgs Dyrehave och hamnade i Fortunen. Hur vi lyckades irra runt som vi gjorde fattar jag inte – men innan vi bestämt oss för att ge upp både Frederiksborgs slott och Fredensborgs slott hade det gått flera timmar.

Området norr om Bakken är en del av Stor-Köpenhamn och ett gytter av vägar. Det finns massor av fina cykelvägar där trafiken inte biltrafiken inte märks.

I Brede hittade vi en gammal industrimiljö med dammar och färgeri, men någon trevlig restaurang lyckades vi inte hitta. Därför lämnade vi cykelled 50, cyklade in i Gammel Holte och frågade förbipasserade om restaurangtips. De föreslog att vi skulle cykla till en gammal gård i utkanten av byn. Där var det sommarstängt – men vi hittade övergivna körsbärsträd och fortsatte norrut i hopp om att hitta väg 102 med hjälp av Google Maps. Inte helt enkelt. Vi förvirrade oss ut på grusvägar, igenväxta vallar och blev utskällda av en dansk för att vi kom på en väg där man inte skulle cykla. Nåväl, han lugnade sig och berättade att om vi cyklade över ängen skulle vi komma till en större grusväg. Så det gjorde vi.

Det finns verkligen massor av skyltade cykelvägar i Danmark – men om du inte känner till orterna kan det ändå vara svårt. Det var fantastisk cykling med vackra naturvyer – men oj vilken tid det tog. Så vi bestämde oss för att ta oss ut till kusten via Nivå.

Dagens lärdom: Välj en cykelled och håll dig till den.

Här hittar du mer om cyklingen den 7-8 juli 2018

Bakken – världens äldsta nöjespark

We follow bike route 9 to Klampenborg and the worlds oldest amusement park. No entry, serval restaurants – and outside the park a just amazing wood with beautiful trees.

Visste du att bakken är världens äldsta nöjespark?

Det finns fullt med informationsskyltar och några av dem berättar om Kirsten Piils källa – men ingenstans hittar vi information om var den ligger.

Bakken is situated in Jaegersborg Dyrehave. If you love trees you must spend time in this park. 1669 the king of Denmark (Fredrik III) started building a animal park at this place. 1670 his son (Christian V) build it much bigger. He love parforcehunting. It mean that the drove the wild animal to inanition so they could kill the animal with a knife. Then they need big areas. The people who live in the small village Stokkerup has to move. 1746 the kin Fredrik V official opened the park and said that there should be no entrance.

Fram till 1700-talet var Nordsjälland täckt av täta skogar. I Boveskogen låg byn Stokkerup. Enligt legenden gick Kirsten Piil vilse i Boveskogen år 1583 då plötsligt en källa sprang upp ur en kulle och visade henne vägen ut ur skogen.

Innan kristendomen trodde människan att det fanns heliga källor med hälsobringande vatten. Till källan i Boveskogen vallfärdade man mellan Sankt Hansafton den 24 juni och fram till For Frue Dag den 3 juli.

There is a legend about Kirsten Piils, a young girl who get lost in the wood. There she found a spring and survive. People thought it was a holy place and start to visit the well between 24 of June and 3th of July. Restauraters and jokers also find a place to earn money. Bakken is in the same place – and the worlds oldest amusement park.

Om du vandrar utanför Bakken kan du nästan föreställa dig hur det var att komma till källan. Det första du ser är kryckor, indränkta bandage och käppar som botade besökare lämnat efter sig. Givetvis vill du också bli frisk och offrar ett mynt i källan. Vid källan står Källfrun. Du bockar eller niger, ger henne en skilling och hon frågar om du tagit med dig ett krus som ingen annan druckit ur tidigare. Du nickar. Källfrun fyller kruset med källvatten och du dricker. När du druckit ur källvattnet pekar hon på marken där du ser en massa skärvor av krus. Du krossar kruset precis som du vill att sjukdomen krossas. Källfrun ger dig ett tygstycke med jord från källan. Nu är det bara att hitta en sovplats för natten. Sedan är du frisk.

Du är inte ensam. Ni är många som slår läger kring källan. Alla har tygknyten med källjord att sova på. Men varför sova när det finns så mycket spännande att titta på? Gycklare, krämare och mat i mängder?

There are 32 different rides, 26 restaurants and serval other places for drink and food. It’s free entrance but of course you have to pay for ride. (Se link below.) The roller-coaster is from 1932.

1669 började kung Fredrik III anlägga en djurpark i området. 1670 avlöstes kungen av sin son, Christian V, Han hade vistats vid solkungens hov i Frankrike och älskade parforcejakt. Då behövdes stora arealer så att jägarna kunde driva djuren till utmattning innan de dödade dem med en lång jaktdolk.

Byn Stokkerup måste flytta. På Nordsjälland fanns många övergivna gårdar efter krigen mot svenskarna 1658-60. Kirsten Piils källa hamnade inom djurparken. Gycklarna och krögarna fortsatte slå upp sina tält vid Kirsten Piils källa.

1746 öppnades parken officiellt av Fredrik V. 1756 beviljade han fritt inträde “… liksom i gamla tider må det vara tillåtet för allt dugligt folk att passera och divertera sig i den kungliga djurparken”.

Det är häftigt att tänka att människor vallfärdat till Bakken i flera hundra år. Så här står det i informationsbroschyren.

“Dyrehavsbakken var en levande liten by under hela säsongen. När de många tältinnehavarna och gycklarna kom ut till skogen under källperioden slog de sig ned i tält och enkla husvagnar. Det var ganska långt in till Köpenhamn och mer praktiskt att bo härute så länge Bakken hade öppet. Här bodde och arbetade de under källperioden. 

Vatten för personlig hygien hämtades i hinkar och kar i en sjö nära källan. Belysningen i tälten var stearinljus eller fotogenlampor. Under gamla tider lagades det mat över öppen eld. Men med tiden kom det gasflaskor och elektricitet till både belysning, uppvärmning och matlagning.”

“En resa till källan i Dyrehavsbakken var omkring år 1800 en omständlig historia. En tjänsteflicka i Köpenhamn tog aldrig fast anställning innan hon hade försäkrat sig om en hel fridag mitt på sommaren för en tur till Bakken. Den planerades i god tid. Familjer eller sällskap körde dit med häst och vagn. Några red, och andra vandrade hela vägen. ”

Så småningom sattes ångbåtar i trafik mellan Köpenhamn och Bellevue.

1863 öppnade järnvägen till Klampenborg. Fortfarande kan du åka hästdroska från stationen till Bakken.

Om vi hittade Kirsten Piils källa? Ja, den ligger utanför nöjesområdet – bakom restaurangen med ett liknande namn. Tog tyvärr inte någon bild av restaurangen – men det var ett stort vitt hus som låg norr om parken. Något krus hade jag inte med mig – men jag drack vatten ur handen och är nu övertygad om att all cancer har lämnat min kropp.

Här hittar du mer från cyklingen den 7-8 juli 2018

Källa: Informationsbrochyr på svenska med materialet som finns under Bakkens historia nedan

Länkar

Bakken

Bakkens historia

#mitbakken

Kokkedal – Bakken (Klampenborg) – 2 mil

We planned a visit at the worlds oldest amusement park – Bakken – near the Klampenborg railway station. After Kokkedal you will pass Rungsted, Vedbaek, Skodsborg and Taarbaek. In Rungsted harbour you find serval restaurants.

Vi följde cykelleden som går genom Kokkedals slott ner till Kokkedal, men tröttnade på hus och gator. Istället följde vi solen ner till havet där hittade rutt 9 igen.

I Rungsteds hamn finns flera restauranger. Om du tar morgonfärjan till Helsingör är det lagom med en brunch i Rungsted (en sträcka på cirka två mil). (Vi har filmat vår favoritbrunch.)

Efter Rungsted går väg 9 in i skogen. Underbart att slippa biltrafiken. Trots några rejäla uppförsbackar var det riktigt härlig cykling. Längs vägen stannade vi flera gånger för att plocka vildhallon.

Var beredd på att behöva leda cykeln om du är otränad. I övrigt är sträckan lättcyklad och helt underbar.

Här hittar du mer om cyklingen den 7-8 juli 2018