Fängelset i Falun

När det här inlägget publiceras befinner jag mig i Rådhuskällaren i Falun. För exakt 350 år sedan förvarades de trolldomsanklagade här.

Flera har skrivit och frågat om de får komma och lyssna, men eftersom intresset från Inner Wheels medlemmar har varit ovanligt stort är det inte möjligt den här gången. Istället kommer jag undersöka om Rådhuskällaren är intresserade av att arrangera fler föredrag under källarvalven.

I det här inlägget kommer du hitta historiska fakta. Jag kommer även dela några klipp på Youtube där jag berättar om platsen. Så snart jag hinner kommer det här inlägget uppdateras med klippen.

Hur såg det ut i Falun 1668?

Falun fick sina stadsrättigheter 1641 och var den näst största staden i stormakten Sverige. Intäkterna från Koppargruvan finansierade Sveriges många krig.

Kristine Kyrka vid Stortorget var 13 år (färdigställd 1655). Där låg även Rådhuset som färdigställts 1653. Rådhuset var en våning högt och i östra delen var förvarades fångarna i det som kallades “Kistan”.

Rådhuset var inte lika långt som idag – så Kistan bör ha legat strax öster om byggnadens mitt. (1749 förlängdes rådhuset i båda ändar.) På ovanvåningen drevs ett utskänkningsställen som kallades “Stadskällaren”.

Hur såg det ut i Kistan?

Det vet vi inte så mycket om – men jag skulle tro att planlösningen var ungefär som nu. När jag har skrivit scenerna till boken har jag inspirerats av fängelsemuseet i Gävle.

Hur var det att sitta i Kistan?

En stadstjänare bodde i rådhuset och hade i uppgift att bevaka fångarna som förvarades i källaren i väntan på straffets verkställighet.

Det fanns inga enskilda celler utan fångarna levde med andra fångar. De var inte heller isolerade från omvärlden. Den som hade tur fick mat inkastat från släktingar och vänner. Andra fick klara sig på den snålt tilltagna peng från hemsocknen. Via fångvaktarna fick de köpa mat och ved, det är inte svårt att tänka sig att fångvaktarna tog ut ett överpris.

Den tidens straff var annorlunda än idag. Skamstraff, kroppsstraff (som spö, risslitning, gatlopp) eller dödsstraff var vanliga. Att sitta i Kistan betraktades inte som ett straff. Vanligtvis handlade det bara om några dagar i väntan på domen.

För de trolldomsanklagade från Älvdalen blev det en sju månader lång väntan på Hovrättens dom. Fyra av kvinnorna fördes till avrättningsplatsen där de fortsatte förneka och fördes sedan tillbaka till fängelset. Hur länge de fick sitta där vet man inte. Det finns anteckningar om att Kerstin i Kettisgården skulle ha suttit ett år i Falun.

Utdrag ur “Dit du icke vill”

Fakta om fängsligt förvar kring 1668

När pågick trolldomsprocesserna i Dalarna?

I september 1668 inleddes tinget i Älvdalen där 12 personer dömdes till döden. Detta var den första rättegången i det som kom att kallas “det stora oväsendet” som ledde till omkring 300 avrättningar innan lögnerna hysterin fick ett slut i Stockholm 1676.

Enligt en artikel i Dalarnas tidning från 27 april 2011 skulle den sista “häxavrättningen” ägt rum på Käringberget i Leksand den 6 februari 1671.

Vad jag kan se dömdes ingen för trolldom vid tinget i Falun. Däremot förvarades de dömda i Falun i väntan på hovrättens dom.

Här kan du läsa det material som jag utgår från vid föredraget om Trolldomsprocesserna i Älvdalen.

På sidan www.trollkona.se lägger jag upp filmklipp och länkar för att du lättare skall hitta bland all den research jag sparat på min blogg.

Vilka var de trolldomsanklagade som förvarades i Falun?

Enligt ett inlägg på Dalarnas kvinnohistoriska förening skulle tolv kvinnor ha förvarats i fängelset i Falun i väntan på hovrättsdomen.

Vad jag förstått har någon skriftlig sammanställning över vilka som förvarats i Falun inte bevarats. Från de handlingar jag har tagit del av har jag kommit fram till följande:

I september 1668 anlände sju personer från Älvdalen

Gyris-Marit och Knåpar-Elin dog i fängelset. Mats Mickelsson avled under fångtransporten till Märbäck.

Jag har antagit att Ris-Anna, Marit Matsdotter och Kettis-Lasse fördes till Falun. Argumentet för detta är att det saknas uppgifter om att Kettis-Kerstin och Bälter-Marit utsatts för tortyr vilket skulle kunna bero på att de var gravida.

I december 1668 dömdes sex personer från Älvdalen att missta livet

Utifrån tidigare resonemang antar jag att två av dessa förts till Falun: Bond-Elin och Brita Mickelsdotter. (Eftersom rätten bad för Pell-Marit och Brita Andersdotter antar jag att de fick vänta på straffet i Älvdalen).

Den 24 augusti 1669 avrättades de som dömts av trolldomskommissionen i Mora. Den stora skillnaden mellan att bli dömd av tinget och trolldomskommissionen var att den anklagade slapp vänta på hovrättens avgörande. Domen verkställdes direkt.

Hur kunde det här hända?

Det är en lång historia som jag har delat upp i sju böcker. (Den första är inskickad till förlag – så håll tummarna för att inte bara hybridförlagen vill ge ut den.)

Det begränsade goda

Samma fenomen som vi ser idag.

Nån-annan-ismen

Genom Notariens och Domarens samtal har jag försökt gestalta den nån-annan-ism som även präglar vår samtid.

Polarisering

Mellan de som ville fria och de som ville fälla fanns en tyst massa. Prästfrun i Gävle fick ta konsekvenserna av sin mans ställningstagande för de trolldomsanklagade.

Förklaringar i historiska händelser

Som sagt – det finns material till sex böcker om historiska händelser som ledde till trolldomskrisen …

Älvdalen trolldomsprocesser
Foto: Håkan Olsén

Vet du något om hur 1600-talets fångar förvarades i fängelserna? Tveka inte – skicka ett mail eller lägg en länk här.

På sidan Nordiska trolldomsprocesser hittar du information om kommande föredrag. 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Captcha Captcha Reload