Sustainable influencers

Någonstans har jag läst att det är viktigt att ha ett sammanhang för att må bra. Ett sammanhang med likasinnade. På Capellagården och i Älvdalen har jag mina skrivisar. Men i hållbarhetsfrågan har jag känt mig ganska ensam – ända tills i torsdags.

På Influencers of Sweden uppmanades medlemmarna att uppge en huvudämne för sina kanaler. När jag såg rubrikerna för bitarna på plats. Hållbarhet – det är ju vad min närvaro i sociala medier handlar om (även om jag skriver både om juridik och skrivande). För varje hållbarhetskonto jag surfade in på blev jag allt lyckligare. Tänk – det är ju precis det här jag vill skriva om. Nja, exakt vet jag inte än. Fortfarande famlar jag – men här kände jag mig hemma.

Sommarens böcker

Ännu bättre blev det när jag hittade gruppen Sustainable Influencers. Det fanns till och med ett gäng skåningar som träffats dagen innan (ja, det var tack vare den träffen jag hittade gruppen).

På några månader har jag byggt upp ett drömliv och jag känner att det här kan bli riktigt, riktigt bra. Lyckan bor i varje cell i min kropp. I nattens drömmar fanns Torsten Ohlsson, vitt hår och underfundiga, pigga ögon bakom glasögonbågarna, kontorschef på Sparbanken i Tommarp där jag sommarjobbade i många år. Jag kände hur annorlunda livet skulle ha varit om jag stannat på banken istället för att studera juridik. Men hur många upplevelser och erfarenheter hade jag då inte missat.

Föredragshållare på Advokatsamfundets Östra avdelningen i Tällberg september 2012

Sonens flickväns ord finns med mig “Det är så spännande att lyssna när du berättar om ditt liv.”

De viktigaste

Jo, nog har jag många erfarenheter. Det var intensiva år. I mitt hjärta finns en tacksamhet. Idag delar jag med mig av mina erfarenheter till barnen och ser hur väl de förvaltar dem. Plötsligt är min kamp inte förgäves. Det som hände är inget misslyckande. Äntligen försonas jag med det som varit och behöver inte längre förlåta mig själv. Det finns inget att förlåta. Jag känner mina brister, men älskar mig själv ändå.

Gruppen Sustainable Influencers var den sista pusselbiten som behövdes i mitt liv.

Länkar till några Sustainable Influencers som jag hittade på sidan

Tess Waltenburg

Det finns människor som har en förmåga att gå igenom skärmen, där orden blir som en kram fastän man aldrig mött människan. Att få kontakt med Tess var precis så. Hon är administratör för gruppen Sustainable Influencer. Det första inlägget jag såg var hur hon verkligen brydde sig om en bloggare som skrivit om psykisk ohälsa. I hennes ord fanns en obeskrivlig värme och genuin omtänksamhet.

Efter någon minut fick jag en vänförfrågan och inbjudan till den “skånska chatten”. När jag idag gick in på hennes sida fanns det ett inlägg som kändes så rätt för mig exakt precis nu. Ännu ett stort steg i min läkande process.

Ännu har jag inte hunnit läsa så mycket på hennes blogg – men den värme hon utstrålar i gruppen har väckt ett intresse för hennes skrivande och hennes tankar.

Här kommer några ytterligare konton utan inbördes ordning. Jag har bara sneglat snabbt – men lovar komma tillbaka med fler inlägg när jag lärt känna skribenterna bättre.

Ullsockan

Plånbokssmart

Naturligt hem

Hildebrandt

Leva mer på mindre

Slow fashion

Belle Isis, Belgien före 1845

Till Sustainable Influencers

Stort tack för att ni finns! Er inspiration är ovärderlig!

Det är min förhoppning att vi ska hitta ett tillfälle att träffas hos mig. Jag tror det skulle kunna bli en upplevelserik dag. Här är några av upplevelserna vi kan bjuda på.

Provcykla elcyklar upp till Mormors bod på Söderåsen

Film från första provcyklingen

Trädgårdar för biologisk mångfald

Mannen jag lever med och hans bror har tre gårdar med totalt sex stora trädgårdar. De värnar om djuren – matar fåglar hela året, sår in en stor areal med solrosor till fåglarna varje år, kommer anlägga våtmarker. De tre trädgårdar jag har hand om planterar vi in växter för fjärilar, humlor, bin och fåglar – samt massor av bärbuskar, fruktträd och perenna grönsaker.

Söder om gården

Grekland

Norr om gården

Körsbärslunden

Fram till 2014 bestod trädgården av en stor gräsmatta med skyfflade ytor under buskarna. Sedan dess har gräsmattan grävts upp bit för bit och ersatts med körsbärsträd, rosor och rhododendron.

Äppellunden

Om några år hoppas vi att gräsmattan ska ha ersatts av ett blomsterhav med massor av mat för insekterna.

Vita rabatten

I den vita delen av trädgården blommar hortensior som skulle kastas hos grossisten och mängder av rosor. Längst bak till höger Madame Legras de St Germain och till vänster Madame Alfred Carrier (180605)

Glödande rabatten

Bärträdgården (men här saknas inlägg)

Ytor med ätbara växter

Förutom det vi odlar har vi stora ytor där bekämpningsmedel inte används. Målet är att kunna ta hand om det som växer. I trädgården får kirskålen sprida sig (fantastisk i smoothies och soppor från tidigt på våren). Nere vid diket finns det massor av brännässlor. I år växer svinmållan tät i solrosfältets hjulspår. Kanske någon vill vara med och skörda när fröna är klara?

Svinmållan har jag tidigare rensat bort – nu sparas den.

Min närvaro i sociala media

Här kan ni läsa mer om mig och varför bloggen är så spretig.

På youtube vLoggar vi om våra cykelturer och berättar om elcyklar. (Blir superglad om du går in och gillar eller prenumererar) 

På instagram delar jag bilder från cykelturer, naturen – men också av rosor för att få en vacker helhet. 

På Facebook sköter jag Jönssons cykelaffärs sida tillsammans med min Dotter

Tidigare har jag även varit engagerad i 4verkeri-kanalerna – men har för varje år släppt allt mer av det området. I år avser jag åka till Älvdalen över nyår.

På mitt privata FB-konto har jag under åren delat många artiklar om miljöfrågan och tidvis fått utlopp för ilska över olika saker.

Nya kanaler

Cyklat.se ?

När vi varit ute och cyklar brukar jag dela bilder på instagram. När jag kommer hem tänker jag skriva ett sammanfattande inlägg på bloggen ungefär som det här. 

Därefter tänkte jag skriva inlägg på den nya sidan under

Sova

Äta

Uppleva

I mars 2018 började vi blogga om våra cykelupplevelser och jag kan redan se hur allt fler i mitt flöde ger sig ut på längre cykelupplevelser. Härligt att se hur inlägg inspirerat. Funderar på hur sidan kan göras interaktiv på ett enkelt sätt. Projektet är under utveckling. Tips mottages tacksamt!

Trolldomsprocesserna

Jag har skrivit en roman om trolldomskrisen. Hur kunde mer än 300 personer avrättas i Sverige anklagade för trolldom? På min sida har jag lagt all research. Förhoppningsvis blir det en egen sida under hösten (ett namn ligger och gror i mig – det känns fortfarande helrätt).

I september åker jag upp till Älvdalen. Då tänkte jag göra några vLoggar och visa platserna samt berätta mer om trolldomskrisen. Egentligen var detta upphovet till nystarten i sociala medier. När jag blev refuserad av fyra förlag fick jag idén att jobba med min närvaro i sociala medier medan jag väntar på att något förlag ska upptäcka mina romaner. I huvudet finns en serie på sju romaner på temat “Vem tände bålen?” Mer om det kan du läsa här. 

På FB har jag startat gruppen Nordiska trolldomsprocesser – även om jag inte varit så aktiv där ännu. Men det kommer nog i sinom tid.

TACK för du tagit dig tid att läsa – och jag är oändligt tacksam om du skriver en kommentar med dina spontana tankar på hur jag bäst utvecklar mina kanaler.

Klampenborg – Nivå

Klampenborg is a part of big Copenhagen and it’s difficult to follow the map. We try to use google maps – but I don’t like the moving after the google maps. This time we took the wrong way serval times. Next time we will chose a bike-way and only follow it. The bike-routs in Danmark is easy to follow and very good. We try parts of biker out 73, 50, 102 and 36 – they were all wonderful and easy to follow.

Från Bakken cyklade vi planlöst genom Jaegersborgs Dyrehave och hamnade i Fortunen. Hur vi lyckades irra runt som vi gjorde fattar jag inte – men innan vi bestämt oss för att ge upp både Frederiksborgs slott och Fredensborgs slott hade det gått flera timmar.

Området norr om Bakken är en del av Stor-Köpenhamn och ett gytter av vägar. Det finns massor av fina cykelvägar där trafiken inte biltrafiken inte märks.

I Brede hittade vi en gammal industrimiljö med dammar och färgeri, men någon trevlig restaurang lyckades vi inte hitta. Därför lämnade vi cykelled 50, cyklade in i Gammel Holte och frågade förbipasserade om restaurangtips. De föreslog att vi skulle cykla till en gammal gård i utkanten av byn. Där var det sommarstängt – men vi hittade övergivna körsbärsträd och fortsatte norrut i hopp om att hitta väg 102 med hjälp av Google Maps. Inte helt enkelt. Vi förvirrade oss ut på grusvägar, igenväxta vallar och blev utskällda av en dansk för att vi kom på en väg där man inte skulle cykla. Nåväl, han lugnade sig och berättade att om vi cyklade över ängen skulle vi komma till en större grusväg. Så det gjorde vi.

Det finns verkligen massor av skyltade cykelvägar i Danmark – men om du inte känner till orterna kan det ändå vara svårt. Det var fantastisk cykling med vackra naturvyer – men oj vilken tid det tog. Så vi bestämde oss för att ta oss ut till kusten via Nivå.

Dagens lärdom: Välj en cykelled och håll dig till den.

Här hittar du mer om cyklingen den 7-8 juli 2018

Kokkedal – Bakken (Klampenborg) – 2 mil

We planned a visit at the worlds oldest amusement park – Bakken – near the Klampenborg railway station. After Kokkedal you will pass Rungsted, Vedbaek, Skodsborg and Taarbaek. In Rungsted harbour you find serval restaurants.

Vi följde cykelleden som går genom Kokkedals slott ner till Kokkedal, men tröttnade på hus och gator. Istället följde vi solen ner till havet där hittade rutt 9 igen.

I Rungsteds hamn finns flera restauranger. Om du tar morgonfärjan till Helsingör är det lagom med en brunch i Rungsted (en sträcka på cirka två mil). (Vi har filmat vår favoritbrunch.)

Efter Rungsted går väg 9 in i skogen. Underbart att slippa biltrafiken. Trots några rejäla uppförsbackar var det riktigt härlig cykling. Längs vägen stannade vi flera gånger för att plocka vildhallon.

Var beredd på att behöva leda cykeln om du är otränad. I övrigt är sträckan lättcyklad och helt underbar.

Här hittar du mer om cyklingen den 7-8 juli 2018

Helsingör – Kokkedal 23 kilometer

Cykelvägen från Helsingör till Köpenhamn tillhör våra absoluta favoritsträckor. Den är enkel att hitta – cykla så du har havet på vänster sida så hittar du snart en blå cykelskylt med siffran nio i en röd kvadrat.

För det mesta tar vi färjan tidigt på söndagsmorgonen. Då är biltrafiken sparsam, men i lördags hade solbadarna parkerat sina bilar nära cykelvägen och var på väg hem från stranden. Först i Espergaerde blev det tyst. I vanliga fall är underlaget väldigt bra, men den här gången pågick en del vägarbeten.

It’s cheap to take the ferry from Helsingborg to Helsingör. Then you can follow the coast at bikerout 9. You will pass serval village with small harbours; Snekkersten, Espergärde, Humlebaek, Nivå.

Snekkersten

Det första fiskeläget du hamnar i är Snekkersten. Ta dig tid att cykla ner i hamnen och njut av tystnaden. I Snekkersten finns flera sandstränder.

För några år sedan bodde vi en natt på Borupgaard – ett avkopplande hotell med stora träd i parken.

Mer om Borupgaard

Mer om Snekkerstens strand på VisitDenmark

Espergaerde

Nästa fiskeläge du kommer till är Espergaerde. Här finns en fiskbutik där vi brukar stanna till och köpa rökt fisk. Tyvärr bygger menyn i “luckan” mycket på mat som jag inte längre äter. Men den rökta fisken är väldigt god.

När vi cyklade tillbaka till Helsingör åt vi på Divino – härligt avslappnad atmosfär och väldigt god italiensk mat. Sven åt lasagne och jag valde en gratäng med aubergine som jag inte har en aning om vad den hette. Gott var det i alla fall.

After Espergaerde there are not so much car traffic, but beautiful views.

Humlebaek

Här blir cyklingen riktigt, riktigt härlig. Smala gränder, stockrosor, lavendel. Ta gärna en paus och ströva runt på kyrkogården – det är som en parkoas. Leden svänger ner mot havet förbi konstmuseet Lousiana. Håll uppsikt – för det är lätt att missa skyltningen här.

Take your time for a break in Humlebaek. You find the well known art museum Lousiana, a beautiful church yard and two small labour. Here you also find a restaurant

På tillbakavägen hade vi planerat äta på restaurangen Sletten, men de hade stängt mellan halv fem och sex. Vi hade inte tålamod att vänta utan cyklade vidare.

Nivå

Den här gången cyklade vi inte ner i Nivå hamn. Om jag minns rätt finns här restauranger – men här har man låtit bilarna få det bästa utrymmet på bekostnad av charmen.

Efter Nivå börjar en tråkig del av leden där den följer bilvägen, är plan och alldeles rak. Det går att undvika den här sträckan genom att istället göra upp i Nivå via cykelväg 36.

Kokkedal

Via hotels.com hade vi hittat och bokat boende på Kokkedal Slot. 

Vägen dit hittade vi via google maps – en liten grusväg med rejäl uppförsbacke.

När vi kom fram till Kokkedal Slot stod trip-mätaren på 23 kilometer. Den här sträckan är som gjord att njuta på. Eftersom tåget går parallellt med cykelspåret är det enkelt att hoppa på tåget och ta sig till slutdestinationen om det skulle börja regna eller tiden rinner iväg.

Här hittar du mer om cyklingen den 7-8 juli 2018

 

97 kilometer i Danmark

It’s cheap to take the ferry from Helsingborg to Helsingör in Danmark. From Helsingör can you follow the coast at bikerout 9. You will pass serval village with small harbours; Snekkersten, Espergärde, Humlebaek, Nivå.

Först – stort tack för alla gratulationer via Facebook, sms, messenger och telefon. Varje år blir jag lika glad och tänker att från och med nu ska jag ta för vana att kolla födelsedager på FB – men så kommer annat emellan.

Nu till helgens cykling!

Vi gav oss iväg så snart Sven stängt cykelaffären, parkerade i Helsingborg. (Japp – vi hade kunnat ta tåget … men det är alldeles för dyrt och osäkert med cyklar.)

Om det är dyrt med cykel på tåg – så är det väldigt billigt på båten. 190 kronor för oss båda med cyklarna tur och retur – 42,50 kronor per person enkel resa!

Vi följde cykelrutt 9 längs kusten söderut. (Separat inlägg kommer så småningom.)

After Espergaerde there are not so much car traffic, but beautiful views.

I en av alla dessa fiskebyar stannade vi och köpte en rökt makrill innan vi fortsatte till hotellet vi bokat.

This time we stay one night at Kokkedal Castel

Entrén till Kokkedal Slot var imponerande. Här möttes vi av receptionisten som tog i hand och hälsade välkommen under de stora kristallkronorna. (Det kommer mer om Kokkedal Slot i veckan).

We follow bike route 9 to Klampenborg and the worlds oldest amusement park. No entry, serval restaurants – and outside the park a just amazing wood with beautiful trees.

Idag började vi med att cykla till Bakken där vi strosade runt en bra stund innan vi följde grusvägar genom parken med det stora träden. Tanken var att vi skulle besöka Frederiksborgs slott och Fredensborgs slott. Nu blev det inte så – vi hade helt enkelt för stor nyfikenhet och tillit.

Slingrande vägar ledde oss i fel riktning. Tiden försvann medan vi hamnade i gamla fabrikskvarter, njöt av vyer och nerförsbackar. Då och då följde vi välskyltade cykelrutter för att lämna dem och upptäcka nya platser. Två gånger fick vi revidera vår färdrutt. Till slut var det som med den där skräddaren – “vad bidde det istället”.

Nej, det blev vare sig Frederiksborgs slott eller Fredensborgs rosor. Istället valde vi att leta oss tillbaka till kustvägen i Nivå. Även om det inte blev som vi tänkt oss blev det helt fantastisk cykling. I Danmark kan man verkligen det där med härliga cykelvägar!

Länkar som kommer

Cyklingen Helsingör – Kokkedal 23 kilometer

Cyklingen Kokkedal – Klampenborg

Cyklingen Klampenborg-Nivå

Cyklingen Nivå – Helsingör

Kokkendal slot

Bakken

Gammelholte gård

Cafe Divino

Planerar cykeltur

Lavendelcykeln är en symbol för alla dofter du känner från cykelsadeln; syrén, lavendel, kaprifol.

På lördag drar vi till Danmark. Det är länge sedan senast – men det har funnit så mycket att upptäcka på närmare håll.

rosenträdgård rosor glisande de feligonde

Vilken enorm växtkraft. Hos mig är Ghislane de Feligonde fortfarande liten – men när jag var gift hade jag två stycken som blommade hela sommaren.

Jag hoppas så klart på ett besök i rosenträdgården på Fredensborgs slott. 

Förra gången vi var där hade rosorna inte slagit ut. Då bodde vi på Fredensborgs Store kro som ligger alldeles intill slottet. Ett mysigt hotell, men det är alltid kul att upptäcka nya ställen.

Den här gången har vi bokat boende på Kokkedal Slot.

Som vanligt blir det färjan över från Helsingborg till Helsingör med Scandlines. Det går fyra färjor i timmen och det är gratis att ta med cyklarna (till skillnad från tåget.)

Nu hoppas vi på lika fint väder som förra helgen.

Influencer

Att vara aktiv i sociala media tar mer tid än man tror. Och som vanligt går jag all in när jag gör något, men vis av tidigare misstag ger jag mig tid att reflektera. Som nu när jag varit en vecka i Ystad på yoga.

På sommaren blommar hela Ystad, rosor, stockrosor och alla kommunala planteringar.

I kalendern kan jag se att tempot återigen blev tokhögt och att skrivandet blev ett krav jag la på mig. Så det blir inte något inlägg om foto-sessionen den 14 juni förrän dottern klippt filmen, inte om cyklingen på Nävlingeåsen den 16 juni eller testet av elcyklar den 20 juni.

Blogginlägget om cyklingen på Sydostleden är jag riktigt nöjd med – och framförallt filmen. Jag längtar redan till Cissela och jag ska göra vLogg nästa gång.

Rosariet i Ystad är en oas perfekt för en paus

Nu förändrar jag min to-do-list till önskelista. Inlägg jag skulle vilja skriva som jag kan grunna på medan jag plockar bär, gödslar rosor och rensar ogräs

  1. Cyklingen på Kattegattleden från Göteborg på midsommarhelgen
  2. Ystad – Österlen som cykeldestination
  3. Och mer inlägg om rosor – jag älskar rosor!!! (Och jag vill använda alla fantastiska bilder jag tagit när vi besökt olika trädgårdar.)
  4. Yellow Charles Austin (180627 Rosariet i Ystad)

Vad vill jag med närvaron i sociala medier?

  1. På youtube vill jag inspirera fler att cykla. Även Sydsvenskans artikel från den 20 maj 2018 fick mig att inse att jag på något sätt bör få med mig även en internationell publik här. Sverige är verkligen helt fantastiskt. Kan jag på något sätt gestalta det i film så att budskapet går fram oavsett språk.
  2. På youtube kommer vi fortsätta lägga upp filmer där vi svarar på frågor om cykling. Några idéer finns redan.
  3. På instagram vill jag inspirera fler att cykla. Här kommer jag (förutom cykelbilder) dela med mig av biologisk mångfald och platser vi besöker.
  4. Bloggen får vara lite allt möjligt. Antagligen kommer jag dela mer trädgårdstankar. Men det kommer även bli tankar kring hur man kan förebygga cancer, skrivande, miljötankar, trendspaning. Målet är att starta två nya sidor – en där vi organiserar cykeltips bättre och en faktasida kring trolldomsprocesserna.
  5. FB kommer jag huvudsakligen använda för dess olika grupper. Så himla mycket inspiration jag hittills fått till blogginlägg via grupperna Cyklistbubblan och el-cykelhojen.

Sidor jag inspireras av

Sara Bäckmo

Artikel i Smålandsposten

Vegokäk

Underbara Clara

Älskar hennes bilder och språk

Isabella Löwengrip

Gillar indelningen på förstasidan där man kan välja olika teman

Jennifer Sandström

SEO

Alexandra Bylund

Sociala medier

Kära K

Det här är mitt sista brev via bloggen.

I veckan har jag gjort en “Resan-meditation”. När Katrin såg något stort och svart på min rygg svarade jag “Det är bortskuret” – och det är som om hela min varelse vet att det är borta. Ändå kommenderar jag regelbundet ut mina vita blodkroppar på spaningsrundor och jag vet att jag när som helst kan egga upp dem till farliga krigare som inte skyr några medel för att försvara min kropp. Jag litar på dem, kommer fortsätta leva efter mina nya principer med basisk kost utan socker och jag kommer fortsätta att experimentera och lära mer.

historiska rosor

Rosa Mundi – även kallad polkagrisrosen – odlades redan före 1581

Önskar att jag kunde dela med mig av mina krigare till dig – men är övertygad om att du också har indianer i blodet – redo att slåss för dig om det skulle behövas. Och jag vet att de kommer vinna varje strid. Vi är krigare – både du och jag.

Varje morgon samlar jag indianerna och berättar hur mycket jag vill leva, att fjärilarna, fåglarna och humlorna behöver mig länge än – jag har så mycket kvar att göra.

Cancern blev en påminnelse om att vi integ vet om när våra dagar är utmätta.

Det jag kan göra är att varje dag påminna varenda cell, varenda indian i min kropp behövs, att varenda en är viktig och älskad.

Buff Beuty från Moscatagruppen (Fredriksdals 180612)

Förra tisdagen var jag hos min hudläkare. Hon sa att det borttagna födelsemärket bara varit 0,6 mm djupt och att hon själv aldrig skulle oroa sig för ett födelsemärke som var mindre än 1 mm.

Jag har valt att tro på henne. Än en gång kollade hon mig noga och försäkrade att det inte fanns fler födelsemärke att oroa sig för. Hon säger att man ska kolla sina födelsemärke två gånger om året. Däremellan ska man inte bry sig om den. För att kunna släppa taget om oron fick jag en ny tid om sex månader. Fram till dess tänker jag inte titta på de svarta fläckarna. Jag är frisk – och då har jag rent inte tid attägna en sekund till av livet vare sig åt skam, skuld, rädsla eller några andra destruktiva tankar.

Jag lever!!! Och i sociala medier kommer jag från och med nu dela med mig av glädjen över att jag lever och hylla livet och Moder Jord!

Bort med det gamla och utrymme för något nytt

Det är som om jag befunnit mig i en centrifug. Idag öppnades luckan. Kinderna torkade i vinden, som blåste bort all skuld, skam, rädsla och ilska. Kvar fanns bara doften av sommar och blommande lind. Det finns mer att skala av och förlåta – men inte just nu. Inläggen om självmord flyttas långt in i framtiden. Kanske till en bok. Jag vet inte.

Golden Celebration, en austinros från 1992

Det finns så många andra ord att skriva, så många upplevelser att dela. Ord som sprider glädje istället för ångest.

Visst är det mycket som är tokigt i världen – men vad hjälper det att gnälla? Det finns så många politiker som kommer göra det i höst.

Över en kopp detox-te pratar vi om hur mycket som hänt sedan vi hördes av i februari 2014. Och där i samtalet inser jag hur stora förändringar jag gjort  – förändringar som tagit tid och jag kan vara stolt över.

För varje dag lever jag allt mer som Munken som sålde sin Ferrarri. Jag äger ingenting – och det materiella äger inte mig. Min livsuppgift är biologisk mångfald och att inspirera andra till förändring – inte genom pekpinnar och skuldbeläggande utan genom glädje och tacksamhet.

I varje ögonblick finns något att vara tacksam för, något att uppleva eller en nyfikenhet att stilla. Jag har så mycket att berätta – om midsommarnatten i botaniska trädgården, om vågornas klick mot stenhällar i Fiskebäck, om rosendoften längs Kattegattleden, om brunchen i Varberg. Och ja – det kommer. Jag ska titta igenom filmklippen och skicka till Cissela, skriva ett långt – eller flera – blogginlägg – vi får se vad det blir.

Och så vill jag skriva om Österlen. När jag såg filmen om Sydostleden ville jag göra en om Ystad – hur härligt det är att ta cykeln ner till havet – hur mycket det finns att se. Då finns det inte tid att skriva om depression, ångest eller arbetsnarkomani.

Jag har inte flytt från det jobbiga den här gången. I fyra år har jag stått ut i allt det svarta, fått insikter, lärt mig, gjort förändringar.

Det räcker nu!

Från nu är bloggen en hyllning till livet och en kärleksförklaring till Moder Jord.

Tacksamhet

Det här inlägget publicerade jag under några timmar den 20 juni 2018, men så drog jag tillbaka det för att ge mig tid att känna efter om jag är redo för det.

Den 20 april 2014 skrev jag för första gången i den lilla skrivboken till min Dotter. I den har jag fortsatt att skriva lite då och då. Alla de där orden som jag vill säga men som inte behöver sägas just nu, alla de där förklaringarna som bara skulle leda till dumma diskussioner. Jag skriver ner dem, får ur mig dem.

Idag skriver jag fler sidor än någonsin. Förklarar vem jag är, varför jag gjorde som jag gjorde.

Det är så många tankar i mitt huvud. Du säger så mycket klokskap och jag är stolt och lycklig över att ha en dotter som dig – för jag vet att du är där av egen kraft. Jag känner mina tillkortakommanden, men vet också att jag gjort mycket som var bra.

Du har så rätt – jag söker bekräftelse, jag vill bli sedd. Och jag förstår varför, men de orden skulle såra. De orden får vila i den lilla skrivboken med Big Ben på framsidan tills en dag då de är mogna att läsas.

I huvudet virvlar så många tankar, så många känslor.

Du var så fylld av glädje och energi när jag hämtade dig – och jag känner skuld för du var totalt urlakad när jag lämnade dig – och jag vet att det var jag som stal din energi, sög den åt mig, Och jag skäms. Samtidigt vet jag att vi båda behöver det här. Vi behöver hyvla oss ner genom lagren av outsagdhet. Vi behöver prata om alla spindelnät som spunnits kring oss, det klibbiga, obehagliga.

Och jag älskar dig, jag har aldrig älskat någon som jag älskar dig och Anders. Och det gör så obeskrivligt ont när jag inser hur mycket jag skadat er bara genom att vara jag. Det omedvetna, det som vi inte kan dölja fastän vi försöker.

Det är så många tankar, så många funderingar, så mycket lättnad, så mycket glädje – allt på en gång. Och jag tänker att det är så här att vara mitt i en terapi. Eller så är det så här livet är när man inte trycker undan några känslor, när man låter dem få finnas. Livet är känslor och jag måste lära mig leva med dem. Jag måste lära mig tycka om mig själv – alla delar av mig själv. Inte låtsas vara någon annan som jag inte är.

Du säger att jag inte ska jämföra – nej jag vet. Jag vill vara så stark som du, kunna stå för mig själv, opåverkad av andra, välja vad jag ska ta in, välja vilka känslor och sinnestämningar jag släpper in. Du är mitt barn – men starkare än jag någonsin varit.

Eller … finns det i mig en styrka som jag inte sett. Jag har trots allt kunnat resa mig gång på gång. Det är dags att se den styrkan. Ilskan har fått sin tid – men nu är tid för glädje – för tacksamhet över livet.

Läkaren sa att cancern var mindre än 0,6 mm tjock. Att hon inte skulle ha oroat sig för cancer som var mindre än 1 mm tjock. Jag har fått livet tillbaka.

När jag berättade hur jag utsatt mig för solen – själv bidragit till min cancer sa hon att det kunde jag inte tänka på. Det viktiga var vad jag gjorde i framtiden. Och det är väl precis så det är – inom alla områden. Både Cissela och Sven säger det. Det som har varit kan jag inte göra något åt. Lev här och nu.

Är stolt över cyklarna jag designat

Om två månader ska vi träffas och cykla igen. Första cyklingen var på hennes 23 års dag. Den här gången fyllde hon 278 månader – nästa gång 280 månader. Nu ska vi fortsätta fira hennes jämna månader.

Nästa vecka ska jag på yoga för Merethe – en fantastisk nystart! I mer än fyra år har jag skalat av – nu är jag redo att bygga upp.

To-do-list (jag måste lära mig leva med en hjärna som den här… en dags cykling och jag är fylld av uppslag …)

Skriv blogginlägg om cyklingen på Sydostleden

Skriv blogginlägg om bären i Ravlunda

Skriv blogginlägg om maten i Simrishamn

Skriv blogginlägg om cyklingen på Nävlingeåsen

Skriv blogginlägg om hudcancer

Berätta om cyklarna

Uppdatera den fördjupade texten om mig

Skicka underlag för filmer till C (just nu tre filmer som väntar på klippning)

Tänk igenom hur du vill ha det i sociala medier

Tänk igenom om det ska bli en ny cyklat sida